Värme

Ersatte direktverkande el med vattenburen jordvärme

Rikard Willman styr värmepumpen med app i mobilen.

Rikard Willman styr värmepumpen med app i mobilen. Foto: Lars Bärtås

Familjen Willman har bytt värmesystem i sin 70-talsvilla, vilket lett till både lägre energikostnader och bättre inomhuskomfort. Så här gick de gick tillväga när de ersatte den direktverkande elvärmen med vattenburen jordvärme.

För tretton år sedan flyttade Rikard Willman och hans fru till en by utanför Lund. Deras 1,5-plansvilla, som tidigare ägts av Rikards svärföräldrar, var byggd i slutet av 1970-talet: en period då nästan alla nybyggda småhus värmdes med direktverkande el.

I Rikards villa bestod värmesystemet av elvärmeslingor inbyggda i takbjälklaget, så kallat takvärme.

– Systemet fungerade hyfsat när vi flyttade in, men efter ett tag började vi märka att vissa värmeelement slutat fungera. Vi misstänkte att det kommit in möss som gnagt på slingorna inne i takbjälklaget.

Rikard och hans fru bestämde sig för att installera en luft/luftvärmepump som komplement till elvärmen. Inomhusenheten placerades i hallen på bottenvåningen.

– Värmepumpen fungerade inte så bra som vi hade trott. Vi upplevde att fläkten bullrade för mycket och att det var svårt att få bra spridning på värmen då vi har många små rum i huset. 

I vardagsrummet står en gammal järnkamin som familjen började ta i bruk. Samtidigt installerade Rikard ett system med termostatstyrda fläktar, så kallade värmeförflyttare, för att sprida brasvärmen upp till övervåningen. Utgifterna för att köpa in ved uppgick till cirka 8 000 kronor om året.

– I längden blev det ohållbart att hålla på med eldning och hantering av veden.

Efter närmare tio års experimenterande insåg familjen att det behövdes en mer hållbar lösning. Rikard började titta på alternativet med vattenburen uppvärmning som möjliggör större flexibilitet och lägre driftskostnader än direktverkande el.

Värmepump

Värmepumpen har en inbyggd elpatron. Foto: Lars Bärtås

– Vi övervägde att installera en biobränsleanläggning i kombination med en ackumulatortank. Men av praktiska skäl kändes det enklare att investera i någon typ av värmepump.

Rikard läste in sig på tekniken och tog kontakt med några olika värmepumpsleverantörer i närområdet. En av leverantörerna besökte villan för att kontrollera förutsättningarna för installationen och ge en relevant offert.

– Valet stod mellan en luftvattenvärmepump och en jordvärmepump. Det första alternativet skulle bli något billigare, men å andra sidan har vi bra förutsättningar för jordvärme i vår hästhage nedanför huset, och dessutom blir det mindre buller med en sådan pump. 

Efter att ha inhämtat referenser från leverantören beställde familjen en totalentreprenad, som inkluderade grävarbete, rörläggning och installation av värmepump och radiatorer.

Konverteringen av värmesystemet startade i januari 2014 med nedplöjning av jordvärmeslangen, sammanlagt 450 meter. Arbetet tog två dagar.

– För att garantera att värmeutbytet räcker för husets framtida behov valde vi att överdimensionera jordvärmesystemet med ungefär 20 procent.

Rörläggningen i huset var arbetsmässigt mer omfattande. Merparten av ledningarna som går ut till rummens element löper via kryputrymmena i taket. Sammanlagt har 13 radiatorer installerats för att täcka husets värmebehov. 

– Vi fick rådet att välja radiatorer med dubbla paneler som ger högre värmeavgivning jämfört med enkla paneler. Fördelen med detta är att man kan sänka framledningstemperaturen i systemet, så att värmepumpen inte behöver arbeta i onödan.

radiator

Familjen Willman valde radiatorer med dubbla paneler. Foto: Lars Bärtås

Värmepumpen är på 10 kW och har en inbyggd elpatron för att stödvärma huset under vintertid. Men denna funktion har knappt behövts, framhåller Rikard.

- Under 2015 behöves huset bara stödvärmas vid ett fåtal tillfällen, omkring 10 timmar totalt.

Genom att justera pumpens värmekurvor i förhållande till ute- och innetemperatur har Rikard lyckats effektivisera uppvärmningen ytterligare. Han har också möjlighet att övervaka och styra värmepumpen från distans, via en app i mobilen.

– Appen ger all nödvändig information om värmepumpens status, temperatur och energiförbrukning. Jag vill kunna hålla koll på systemet, så den tjänsten använder jag rätt flitigt.

Konverteringen av värmesystemet uppgick till 210 000 kronor, efter ROT-avdrag. Det är en stor investeringskostnad som lär ta ganska lång tid att få igen, konstaterar Rikard. Å andra sidan har driftskostnaderna i villan minskat ordentligt.

– Tidigare hade vi en energiförbrukning på omkring 29 000 kilowattimmar om året. Idag är vi nere på omkring 13 000 kilowattimmar, inklusive hushållsel.

Men den nya uppvärmningen har också gett andra fördelar, som inte märks i plånboken.

– Vi har fått ett betydligt jämnare och behagligare klimat i hela huset. Tidigare var det så illa att en av mina söner, som bor i ett rum på övervåningen, önskade sig ”ett värmeelement i julklapp”. Man kan säga att vi uppfyllde det önskemålet på ett mer hållbart sätt.

Fakta/Willmans energisatsning

Läge: 1,5-plansvilla utanför Lund.
Byggår: 1978-79. Inflyttning 2005.
Konstruktion: Trähus med betongplatta och tegelfasad.
Boendeyta: 170 kvm.
Hushåll: 2 vuxna och 3 barn.
Nuvarande energiförbrukning (efter konvertering): ca 13 000 kWh/år, inkl hushållsel.
Totalkostnad för värmesystemet (markarbete, värmepump och radiatorer): 236 600 kr. Efter ROT-avdrag: 210 000 kr.