Värme

Bergvärme fakta - så gör du effektiv installation

Medlemmen PG Lindgren har satt in bergvärme.

Medlemmen PG Lindgren har satt in bergvärme. Foto: PG Lindgren

Det borras som aldrig förr i det svenska urberget. Med dagens osäkra elmarknad är det inte konstigt att försäljningen av bergvärmepumpar ökar. Bergvärme är ett bra sätt att sänka energikostnaderna. Men det krävs en noggrann installation för att det ska bli riktigt lönsamt.

En värmepump hämtar gratisvärme från olika värmekällor, bergvärmepumpen hämtar värmen från berget, precis som det låter. I villor är det vanligast med berg- eller luftvärme. Fördelen med att utvinna värmen ur berget är att det håller samma jämna temperatur under hela året. En luftvärmepump däremot har den kallaste uteluften att tillgå då värmen behövs som bäst. De andra alternativen, sjö- och jordvärme, kräver antingen en lättgrävd tomt eller närheten till eget sjövatten.

– Marken har stor betydelse, säger Lars-Göran Dahlén som är VVS-konsult. I Skåne är det vanligt med jordvärme medan man i Mellansverige främst borrar efter bergvärme. Jordvärme har problemet att det krävs en stor tomt, helst på cirka 1000 kvadratmeter, och så generöst bygger man ju i regel inte längre.

En förutsättning för att kunna nyttja bergvärme är att det finns ett vattenburet radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att installera ett vattenburet system i en normalvilla får man räkna med att betala en bra bit över 100 000 kronor. Till det kommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 120-130 000 kronor.

Bergvärmepumpen dimensioneras efter husets energibehov. Det vanligaste är att man väljer en värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov. Då ger värmepumpen ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vinterns kallaste dagar behöver värmepumpen en kompletterande värmekälla. I de allra flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el- eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt, normalt krävs det att man borrar runt 130-140 meter. Vill man ha ut mer värme kan man istället borra två borrhål som kopplas samman.

Har man långt till berget krävs också ett foderrör som gjuts fast intill berget. Röret fungerar som isolering så att marken ner till berget inte fryser.

När systemet för bergvärme väl är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större storlek för att kompensera att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.

– En värmepump är ett så kallat lågtemperatursystem som ger en maximaltemperatur på cirka 50 grader i radiatorn om vi räknar med en rumstemperatur på 20 grader. Våra gamla el- och oljepannor är högtemperatursystem som ger cirka 70 grader, säger Lars-Göran Dahlén.

– Om man tänker på att de flesta villor före 1975 har radiatorer som är anpassade efter höga temperaturer förstår man att de kan behöva kompletteras. Särskilt också eftersom de här villorna inte är så väl isolerade.
– Golvvärme och bergvärme funkar däremot mycket bra ihop. Hela golvet är ju en radiator och arbetar med temperaturer på 30 grader, det lämpar sig utmärkt för lågtemperatursystem.

Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs också att reglerförloppen är långsamma. Om systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det kompletterande värmesystemet ofta och det blir kostsamt i längden.

– Det är förstås olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står inställningen däremot på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt.

– Förutom att det går åt mer el sliter det också på kompressorn. Man talar ofta om lång livslängd på system för bergvärme, men om kompressorn slår av och på ideligen slits den naturligtvis fortare.

Lars-Göran Dahlén råder alla som planerar att installera en värmepump att se över hela värmesystemet, inte bara byta ut den gamla värmekällan.

– Det finns många försäljare i branschen men en seriös firma ska kunna erbjuda en helhet. När de har sett över villans värmesystem inklusive radiatorer och energibehov och presenterat sin kalkyl ska de helst också kunna ge en energigaranti.

– Ta in anbud från flera leverantörer och ifrågasätt och jämför vad som ingår. I dag är det egentligen inte så stor skillnad på fabrikaten, det är kunskapen hos leverantörerna som skiljer sig åt.

En fråga som ofta berörs i samband med lågtemperatursystem såsom bergvärme är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom värmepumpen har en temperaturbegränsning på cirka 50 grader klarar den inte av att ta död på bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå upp till en idealtemperatur på 70 grader kan det behövas tillsatsvärme till varmvattenberedaren, till exempel genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.

– Det här är inget problem bara man är medveten om det, säger Lars-Göran Dahlén.

Särskilt viktigt är det att tänka på det här när man är bortrest en längre tid, på sommaren till exempel.

Läs mer

- Ett system för bergvärme mellan 120-130 000 kronor. Ta in flera offerter och ifrågasätt skillnaderna.
- Man är skyldig att anmäla borrning efter bergvärme till kommunens miljö- och hälskoskyddskontor. I vissa fall krävs det tillstånd. En del kommuner kräver också en eller fler så kallade mellanvärmeväxlare för att inte riskera att kemikalierna i värmesystemet ska kunna läcka ut i marken och vidare till grundvattnet.
- Det bör vara minst 20 meter mellan två energibrunnar. Avståndet är dock beroende av markens beskaffenhet och topografi.
- Värmepumpen är stor som en garderob, komplett färdigkopplad att anslutas till värmesystemet. Krävs det ytterligare ackumulatorvolym ställer man en separat enhet vid sidan av värmepumpen.
- Se till att värmepumpen är dimensionerad efter hushållets energianvändning. Hur varmt vill ni ha, hur länge och ofta duschar ni?
- Räcker de befintliga radiatorernas effekt till när temperaturen i dem sjunker? Kanske måste de kompletteras eller utökas på sina ställen.
- När värmepannan i källaren försvinner kanske det behövs en ny radiator för att kompensera värmen som pannan gav. Skorstenen bidrog också med värme tidigare, nu blir den kall.
- Om värmepumpen ersätter en ved- eller oljepanna kan ventilationen i huset minska samtidigt som murstocken blir kallare. Har huset självdrag kan det vara bra att kontrollera vinden regelbundet efter tecken på fukt. - - Det är bra att montera ett regnskydd på skorstenen. Fråga skorstensfejaren om råd.
- Se till att alla inställningar är korrekta, t ex hastigheten på cirkulationspumpen. Kan man dessutom tåla några graders variation av innertemperaturen stannar kompressorn inte heller lika ofta och slits därmed mindre.