Välj rätt häck för din trädgård

En häck i tomtgränsen ger en grön inramning och definierar trädgårdsrummet, oavsett om den får växa fritt eller formklipps. Häckens förmåga att skapa trivsel på tomten är förmodligen dess största fördel.

– Häcken är den viktigaste växten i våra stressade liv, för den ger oss stöd i trädgården och hjälper oss att slappna av och känna trygghet, säger trädgårdsdesignern Cajsa Lundin på Form & Funktion trädgårdsdesign.

Det gäller dock att noggrant välja rätt växt till häcken.

– En häck är en långsiktig investering och inget man byter ut om man ångrar sig efter några år, säger Cajsa.

9 saker att beakta när du väljer häck

Det är minst nio saker att beakta för att välja rätt häck;

1. Vilken häck som trivs i växtzon och ståndort där häcken ska planteras
2. Hur du vill underhålla den, dvs klippt häck eller friväxande
3. Lövfällande eller grön året om
4. Hur hög ska den bli
5. Vilka lokala bestämmelser som finns för växthöjd mot väg och granne
6. Vilket formspråk du önskar
7. Vad som passar till stilen på huset
8. Eventuella lokala traditioner och omgivande växtlighet
9. Pris

Cajsa tycker att du ska börja med att vandra runt i närområdet och studera vilka häckar man har satt. Det är viktigt att titta inte bara på sommaren, utan att också se hur häcken ser ut under årstidernas växlingar.

Det gäller även att ta reda på vilken växt som passar ståndorten, dvs förhållandena där växten ska planteras. Vilken växtzon handlar det om?

– Du måste ta reda på saker som jordtyp, dränering, solförhållanden och vind, då kommer häcken att trivas bäst och kräva minst insatser, säger Cajsa.

Klippt eller friväxande häck?

Om häcken ska vara klippt eller friväxande är ett annat val du ska göra. En klippt häck är en bra inramning mot gatan med flera fördelar:

+ Effektiv rumsbildare
+ Tar mindre plats än en friväxande
+ Stabil
+ Vissa klippta växtsorter blir högre än en friväxande, eftersom den kompenserar klippning i sidled med tillväxt på höjden.

Den klippta häcken kräver dock mer arbete i form av klippning. Lövbärande häckar kan behöva klippas två gånger per år för att behålla formen, medan du klipper en barrväxthäck bara en gång per år.

– Men även en friväxande häck måste gallras och rensas. En del som t ex brudspria, ska helst föryngringsbeskäras vart femte år, säger Cajsa.

Har häcken en genomgående stam, som t ex avenbok, bok, oxel, gran och tuja, klipper du inte alls på höjden förrän häcken nått önskad fullhöjd. Du klipper den bara i sidorna till en början.

Är det en lättskött häck du är ute efter kan du titta på svartaronia, korneller, den vanliga häggmispeln, frivuxen idegran eller måbär.

En bra häck passar till stilen på huset

Gamla hus har ofta större tomter och därmed större avstånd till grannarnas uteliv, vilket inte ställer nutidens krav på täta häckar som vi har på små tomter i ett villakvarter.

– Har du ett gammalt hus som ligger i lantlig omgivning med stora ytor, passar det med friväxande syrén och rosor, eller kanske ett staket kompletterat med pionbuskar, bärbuskar som t ex skogslindhäck eller oxel. Är det ett pampigare hus passar även buxbom, gärna även som parterrer i symmetriska geometriska mönster inne i trädgården, säger Cajsa.

Till sk. nyfunkishus tycker Cajsa att det passar med välklippta häckar som idegran, liguster och avenbok.

– Ofta står de här husen på små tomter och då gäller det att ha en häck som kan hållas smal.

Har man ett gammalt orginalfunkishus på en stor tomt passar det bra med en låg friväxande häck som bukettapel, rosor, eller syrén.

– Funktionalismen förespråkade friväxande häckar som var mer lättskötta och gav tid över till en rikare fritid, berättar Cajsa.

Om man på den tiden hade klippta häckar hölls de låga för att vara öppna och inbjudande mot gaturummet. Måbär, liguster och hagtorn var vanliga.
På 50-talet blev det vanligt med frivuxen berberis, ölandstok och brudspirea.

Till ett modernt hus idag som inte är alltför stramt, tycker Cajsa att man ska titta på en friväxande häck som bukettapel om tomtytan tillåter det. Önskas en riktigt hög häck är prakthäggmispel bra. Klippt och vacker, men ändå inte så strikt är bärhäggmispel eller svartaronia. I ett storstadsområde passar en klippt häck som ger raka tydliga linjer, t ex avenbok, idegran, måbär och liguster.

Läs mer: Idegran och idegranshäck 

Häckvalet skiljer sig mellan Skåne och de norra delarna av landet, av naturliga skäl. 

I Norrland är utbudet av häckväxter mer begränsat.

– När man väljer formklippt buxbom i Skåne, får man ta måbär i Norrland, säger Cajsa som själv är från Luleå.

Måbär är en anspråkslös, otroligt tät och fin klippt häck som fungerar bra i Norrland. Cajsa tycker att den vackert rödbarkade korallkornellen är ett bra val för norrlänningen, som fungerar upp till växtzon 7. Vill man ha en blommande och väldoftande friväxande häck funkar vresrosor.

Stockholmsområdet består av tre zoner (2-4) och dessutom består varje tomt oftast av tre lokala ”zoner” i form av gynnsamma respektive svåra lägen.
Öland och Gotland är kalkrikt och där passar det särskilt bra med rosor, havtorn, idegran, en och syrén.

I Skånes öppna landskap krävs det oftast vindtåligare växter som näverlönn, vresrosor, havtorn, en och oxel.

Sveriges vanligaste häck är ligusterhäcken. Den fungerar upp till zon 3-4, beroende på sort. Den är tålig, lättodlad och går att hålla mycket smal.

– Men den vintergröna sortens liguster är instabil och den kan jag inte rekommendera, säger Cajsa. 

Om Cajsa ska utse en favorit bland häckar blir det bok och avenbok, där avenboken är mindre närings och vattenkrävande.

Tujan är populär bland många för att den uppfyller många funktioner, men inte hos Cajsa. Du ska tänka på att Tuja inte har någon historisk förankring och därför inte passar i funkisträdgårdar, gods eller torp.

– Jag som designer tycker inte om ”toblerone-effekten” i topplinjen. Tujahäckar ser ofta mer ut som solitärer som är tätt placerade. Tyvärr ser man ofta bruna fula tujahäckar också, pga slarv med etablering och vattning. Det tar länge innan de vuxit ihop till en enhet. Jag vädjar till alla med tujahäck att komma ihåg att stoppa höjden, för de blir inte vackra att kapa när det är för sent. De bör även hållas efter på sidorna för att inte bli tokbreda.

Lista växter lämpliga till häckar

Till sist, några exempel på växter som är lämpliga till häckar:

För klippta häckar: Bärhäggmispel, häggmispel, häckberberis, svartaronia, måbär, häckkaragana och liguster bland de lövfällande växterna. Växter för klippta häckar med genomgående stam är naverlönn, avenbok, bok, blodbok, oxel och lind.

Barrbäxter som passar för klippta häckar är bergtall, dvärgtall, idegran och japansk idegran. Barrväxter med genomgående stam som passar till klippta häckar är europeisk lärk, gran, vitgran och tuja.

Växter för skugga: idegran, buxbom, naverlönn och lagerhägg (zon 2).
Växter för torr jord och skugga: måbär, järnek, snöbär, blåtry och buxbom Polar.
Växter för mager jord och dåligt läge: brakved, havtorn, try, snöbär, berberis och en.
Växter för lerjord: måbär, liguster, berberis, aronia och kornell
Växter som inte tål salt: idegran och tuja.
Klarar salt: naverlönn, oxel, vresrosor och avenbok.

Läs mer

Häcksjukdomarna som gör att du  kanske bör välja annan växt