Plantera häck: Bästa tipsen och häckväxterna för din trädgård
Med en häck som ramar in trädgården markerar du inte bara tomtgränsen, du skapar också trivsel, skydd mot insyn, lä mot vinden och ett effektivt filter mot damm och buller. Men för att få en lyckad häck krävs att du väljer rätt växt på rätt plats.

Cajsa Lundin vid en friväxande rosenhäck. Foto: Gustaf Eskilsson
En väl vald häck definierar trädgårdsrummet och skapar grön inramning, oavsett om du låter den växa fritt eller formklipper den. Men valet är långsiktigt då en häck inte är något du enkelt byter ut, menar trädgårdsdesignern Cajsa Lundin på Form & Funktion trädgårdsdesign.

9 faktorer att väga in när du väljer häck
- Vilken växt som trivs i din växtzon och ståndort (jord, sol, vind, fuktighet)
- Klippt eller friväxande häck
- Lövfällande eller vintergrön
- Önskad höjd
- Lokala regler om växthöjd vid tomtgräns
- Stil och formspråk
- Vad som passar husets arkitektur
- Lokala traditioner och omgivande växtlighet
- Pris
Cajsa tipsar om att börja med att promenera i närområdet och studera hur olika häckar ser ut, både sommar och vinter. Tänk också på att vissa häckar förändras mycket över årstiderna.

Det gäller även att ta reda på vilken växt som passar ståndorten, dvs förhållandena där växten ska planteras. Vilken växtzon handlar det om?
– Du måste ta reda på saker som jordtyp, dränering, solförhållanden och vind, då kommer häcken att trivas bäst och kräva minst insatser, säger Cajsa.
Här kan du läsa mer om några av våra vanligaste häckväxter:
Liguster och ligusterhäck – köpa, planera och vårda
Tuja och tujahäckar – köpa, plantera och vårda
Avenbok och avenbokshäckar – köpa, plantera och vårda
Allt om bokhäckar
Idegran och idegranshäck

Klippt eller friväxande – vad passar dig?
Vill du ha en stram inramning eller en naturlig, mjuk grön vägg? Klippta häckar är utrymmeseffektiva och passar särskilt bra i tätbebyggda områden. Friväxande häckar kräver mer plats, men ger ofta rikare blomning och variation.
Fördelar med klippt häck
+ Tydlig rumsindelning
+ Tar mindre plats
+ Stabil form
+ Kan bli hög utan att bli bred (t.ex. avenbok)
Nackdelar med klippt häck
- Kräver regelbunden klippning, ofta 1–2 gånger per säsong beroende på växtval
Fördelar med friväxande häck
+ Mer naturligt uttryck
+ Rikare blomning och doft (t.ex. rosor, bukettapel, aronia)
+ Ofta mindre skötsel
– Men även friväxande häckar behöver gallras och föryngras, exempelvis brudspirea bör föryngringsbeskäras vart femte år, säger Cajsa.
Ett test på Byggahus.se visade att det tar 1 minut per meter att klippa både en 1,5 meter hög häck av liguster och en av bok.

Lättskötta häckväxter
Är det en lättskött häck du är ute efter kan du titta på de här häckväxterna som är lättskötta:
- svartaronia,
- korneller,
- den vanliga häggmispeln,
- frivuxen idegran eller
- måbär.

Snabbväxande häckväxter för den otålige
Snabba klippta häckar: avenbok, lagerhägg, ungersk syrén, tuja, sibirisk lärk, japansk lärk, europeisk lärk och de lite ovanligare gullkornell, paradisbuske, ädelcypress, och blåtry.
Snabba friväxande häckar: olika korneller, forsythia, smällspirea, rosor, rönnspirea, bukettspirea, parkolvon, prakttry, trädgårdtok, hassel, bergbambu, praktdeutzia, vidjehortensia, smällspirea, serbgran, lagerhägg, rödvide, praktspirea, girlandspirea, ungersk syrén, parkolvon, prakttry.
Populära men inte snabbväxande sorter inkluderar måbär, svartaronia och häggmisplar.
Häcken ska passa husets stil
Enligt Cajsa klär ett gammalt sekelskifteshus med stor tomt ofta i friväxande syrén, rosor eller en blandning med pioner och bärbuskar. Ett pampigt hus kan få buxbom i symmetriska mönster.
Har man ett gammalt orginalfunkishus på en stor tomt passar det bra med en låg friväxande häck som bukettapel, rosor, eller syrén.
– Funktionalismen förespråkade lättskötta, friväxande häckar som gav mer fritid. Klippta häckar hölls låga för öppenhet mot gaturummet, berättar Cajsa.
Om man på den tiden hade klippta häckar hölls de låga för att vara öppna och inbjudande mot gaturummet. Måbär, liguster och hagtorn var vanliga.
På 50-talet blev det vanligt med frivuxen berberis, ölandstok och brudspirea.
Till modernare hus med små tomter passar smala, välklippta häckar som idegran, liguster och avenbok.
Om huset inte är alltför stramt, tycker Cajsa att man ska titta på en friväxande häck som bukettapel om tomtytan tillåter det. Önskas en riktigt hög häck är prakthäggmispel bra.
Läs mer: Idegran och idegranshäck
Anpassa efter växtzon och markförhållanden
Du behöver också tänka på vilken växtzon du bor i när du väljer häckväxt.
Skåne: Vindtåliga växter som näverlönn, vresros, en, oxel.
Öland/Gotland: Kalkälskande sorter som rosor, havtorn, syrén, idegran.
Stockholm: Tre olika växtzoner (2–4) och stora variationer inom tomten.
Norrland: Begränsat urval. Måbär och korallkornell är tåliga val. Vresros passar om man vill ha blomning.

Plantering – så gör du steg för steg
1. Förbered platsen:
- Markera rak linje med snöre
- Gräv en ränna ca 40 cm djup och 50 cm bred
- Ta bort grässvål och ogräs
- Förbättra jorden med kompost/planteringsjord/naturgödsel
2. Vattna i planteringsrännan innan du fyller på med jord runt plantorna, det minskar risken för luftfickor.
3. Förbered plantorna:
- Barrotade: Blötlägg 1–2 timmar före plantering
- Krukodlade: Vattna ordentligt. Dra ut rötter som ligger tätt mot krukkanten. Har du kraftig rotsnurr kan du skära ett kryss i botten eller rufsa upp ytterskiktet. Undvik att lösa upp hela rotsystemet inifrån – det kan ge luftfickor.
4. Plantera i rätt höjd: Alla vedartade växter ska planteras på samma djup som i krukan. Är plantan tung – stampa i botten precis under rotklumpen för att undvika sättning.
5. Plantera med rätt avstånd: Vanligast är ca 3 plantor per meter. Undantag gäller mycket små plantor till infattningshäckar, då man kan sätta upp till 5 plantor per meter.
6. Fyll på jord och vattna: Fyll upp med jord, tryck till försiktigt, vattna igen så att jorden sjunker ner ordentligt runt rötterna.
7. Skydda och vårda:
- Vattna regelbundet första säsongen (gärna med droppslang)
- Skydda mot vilt med nät
- Täck marken med bark eller fiberduk mot ogräs

Klippning när och hur?
Beskärning stimulerar förgrening men ska anpassas efter växttyp:
- Barrotade plantor kan beskäras med 1/3 direkt efter plantering – men bara om det är rätt sort och inte redan uppbyggnadsbeskuren.
- Klipp etablerade häckar 1–2 gånger per säsong beroende på art.
- Undvik vårbeskärning på sorter som inte tål det.
Växter med genomgående stam, som bok, avenbok, oxel, gran och tuja, ska inte toppas förrän häcken nått önskad höjd. Klipp bara i sidled tills dess.
Gödsling och löpande skötsel
Gödsla din häck på våren med kogödsel eller kompost.
Upprepa med långtidsverkande gödsel i juni.
Rensa ogräs löpande.
Med rätt växtval och plantering från start har du alla förutsättningar att skapa en vacker och hållbar häck som gläder i många år framöver.
Läs också om häcksjukdomarna som gör att du kanske bör välja annan växt
Vanliga frågor
Hur snabbt växer en häck?
Olika häckväxter växer olika snabbt. Buxbom växer bara 5 cm per år, medan en snabbväxande häck som liguster växer 30-60 cm per år.
Hur hög får en häck vara utan bygglov?
Fastighetsägaren bestämmer höjden på sin häck, förutom i vissa fall då den t ex vetter mot gata och kan skymma sikten för trafik om den blir för hög. Kontakta din kommun och hör vilka regler som gäller där du bor.
När ska jag klippa häcken?
När du ska klippa häcken beror på vilken häckväxt du har. Barrväxter, liguster och bok kan börja klippas på vårvintern, näverlönn och avenbok klipps under JAS-perioden och vårblommande växter beskär du inte förrän till midsommar för att kunna njuta av vårblommorna först.
Kommentarer
3