Solceller

Välja rätt teknik - Solcellsskolan del 2

Valmöjligheterna är många när du ska bestämma vilken typ av solceller som passar ditt hus. I den andra delen av vår solcellsskola botaniserar vi i teknikutbudet och hjälper dig att hitta rätt produkter.

Ett hus i Gislaved med kiselcellspaneler från 2016. Man har årligen sålt ca 10 500 - 11 200 Kwh/år.

Ett hus i Gislaved med kiselcellspaneler från 2016. Man har årligen sålt ca 10 500 - 11 200 Kwh/år. Foto: Fastighetsbyrån

Sida 1 av 10

Välja solpaneler ur standardutbudet

Den vanligaste typen av solcellsanläggning består av kiselcellspaneler i storlek 1,7 x 1 meter. En sådan panel rymmer 60 seriekopplade solceller med en märkeffekt kring 280–340 W. Du kan välja mellan polykristallina (blåaktiga) och monokristallina (svarta) paneler. Den förra typen var tidigare vanligast och billigast, men successivt har monopanelerna övertagit marknaden och blivit prismässigt konkurrenskraftiga. Monopaneler har generellt något högre effekt och upplevs ofta som snyggare på de flesta hustak. 

En standardpanel består vanligen av solceller och kontakter som laminerats mellan en glasskiva på framsidan och en polymerfolie (plastmaterial) på baksidan. Panelen är förankrad i en aluminiumram som skyddar mot stötar. Ramen och bakstycket är vanligtvis ofärgade, men kan också vara målade (oftast i svart) för att få ett mer enhetligt utseende. Man bör dock tänka på att ett svart bakstycke absorberar mer värme, vilket påverkar verkningsgraden negativt. Det blir alltså en kompromiss mellan estetik och prestanda.

Den största fördelen med att välja standardpaneler är att prisnivån är lägre jämfört med exklusivare paneltyper. Nackdelen är att garantivillkoren (i vissa fall) är mindre fördelaktiga och att flexibiliteten är begränsad, till exempel när det gäller estetisk anpassning till byggnaden.

Sida 2 av 10

Välja ”specialpaneler”

Glas-glaspaneler

Glas-glaspaneler, där även bakstycket består av glas. Lämpligt för byggnadere där man behöver ljusinsläpp. Foto: Solelgrossisten

Det går att välja större paneler än standard, vanligtvis i storlek 2 x 1 meter med 72 solceller, där märkeffekten av naturliga skäl är högre, upp till 380–400 W. En annan paneltyp som nyligen introducerats är halvcellsmoduler, där solcellerna delats så att det blir dubbelt så många halvceller på motsvarande yta. Med denna teknik minskar strömstyrkan och resistensen i panelen, vilket bidrar till en högre prestanda. Enligt marknadsföringen är dessa paneler även mindre skuggkänsliga. 

En paneltyp som vanligen säljs med bra garantivillkor är glas-glaspaneler, där även bakstycket består av glas. Det finns modeller med 60 eller 72 celler, med eller utan ram. De flesta glas-glaspaneler rymmer monokristallina celler, men det finns även modeller med tunnfilmssolceller. Prisnivån är cirka 20–40 procent högre än konventionella paneler.

Tunnfilmssolceller är en nischprodukt som numera ofta används i tak- och fasadelement (se stycket om Solcellstak), men som länge också förekommit i vanliga paneler. Materialet är flexibelt och mindre temperaturkänsligt än kiselsolceller, men har generellt en något lägre verkningsgrad. Idag finns bara ett fåtal återförsäljare i Sverige som erbjuder tunnfilmspaneler i standardutförande och prisnivån på dessa är något högre jämfört med motsvarande kiselcellspaneler.

Sida 3 av 10

Kvalitet och garantier på solpaneler

Kvaliteten på solpaneler varierar beroende på fabrikat, material och utförande. I tillverkarens produktblad ska det framgå om panelerna är CE-märkta och typgodkända. De internationella standarderna IEC 61215 och IEC 61730 är en garanti att panelen genomgått testning av prestanda och elsäkerhet. Garantivillkoren brukar omfatta en funktionsgaranti (t ex 5 år) produktgaranti (t ex 10 år) och en effektgaranti (t ex 80% efter 25 år). Det är viktigt att undersöka vad som verkligen ingår i garantierna, det vill säga att läsa det finstilta.

Sida 4 av 10

Välja växelriktare

Fronius växelriktare

Fronius Symo Hybrid är en batteriförberedd växelriktare för solel med batterilagring. Foto: Solcellsgrossisten

Växelriktaren är hjärtat i solcellsanläggningen. Förutom att omvandla solcellernas likström till växelström ska den optimera anläggningens produktion och leverera el av bra kvalitet. Vanligen kan du följa produktionen i realtid på växelriktarens display. Är systemet uppkopplat mot internet ingår oftast en tjänst för fjärrövervakning via webb eller app. Vissa leverantörer tar ut en avgift för denna tjänst, medan andra erbjuder den gratis – vilket är bra att kolla upp.

Växelriktaren dimensioneras vanligen efter anläggningens ”normala” kapacitet snarare än dess maximala kapacitet, vilket oftast innebär 80–90 procent av toppeffekten. En förklaring är att solcellerna ytterst sällan når sin maxeffekt ens under optimala förhållanden.

Viktigt att tänka på är att växelriktaren är en känslig komponent i systemet och kan behöva servas eller bytas ut efter 10–20 år. Därför kan det vara lönt att välja ett etablerat fabrikat och se till att få bra garantivillkor. De flesta modeller levereras med 5 års garanti, men många leverantörer erbjuder en tilläggsgaranti. En 3-fasväxelriktare av etablerat märke med kapacitet på 5–8 kW kostar cirka 16 000–27 000 kr, inklusive moms.

Tekniken inom växelriktare utvecklas snabbt och under det senaste året har det lanserats nya modeller som är anpassade för solcellsbatterier. Batteriet är i regel inte inbyggt i växelriktaren utan ansluts separat. Marknaden för växelriktare med batterilager, så kallade hybridsystem, förväntas växa snabbt. Men det finns skäl att vänta på att tekniken mognar och blir billigare.

Sida 5 av 10

Komplettera med effektoptimerare?

Effektoptimerare SolarEdge

En effektoptimerare från SolarEdge. Foto: Polarpumpen

Många solcellsleverantör erbjuder effektoptimerare, som komplement till växelriktaren. Optimerare kopplas direkt till panelerna på taket och används framför allt för att säkerställa anläggningens funktion om vissa paneler skuggas eller går sönder. Tekniken är särskilt lämplig på skuggade eller komplexa tak där panelerna är fördelade på olika ytor och ligger i olika väderstreck eller lutningar, vilket är förhållanden som kan vara svåra att hantera för en central växelriktare.

Övervakningen och säkerheten blir generellt bättre med effektoptimerare. På okomplicerade tak med fria ytor blir dock vinsten marginell. En nackdel med optimerare är att installationen blir något dyrare (omkring 10–15 procent) och det blir mer ”elektronik på taket” som utsätts för väder och vind. Det har även rapporterats om att optimerare kan öka risken för elektromagnetiska störningar som till exempel kan påverka radiokommunikation.

Sida 6 av 10

Prisnivå på solcellsanläggningar

Som privatkund beställer du i regel din solcellsanläggning från en solcellsfirma/installatör, via en offert. Då ingår i regel också installation. Ett alternativ är att själv köpa in produkter och eventuellt också göra en del av monteringen – men det rekommenderas inte av branschen. En viktig anledning är att solcellsanläggningar, enligt elsäkerhetslagen, ska installeras av en auktoriserad fackman och utföras med ett egenkontrollprogram. Det krävs också en behörig elinstallatör för inkoppling till elnätet.

När du jämför offerter kan det dock vara bra att känna till vad produkterna kostar hos olika återförsäljare – det kan finnas förhandlingsutrymme! Ett tips är att söka produkter och priser via grossisternas nätbutiker. 

Det enklaste sättet för privatkunden är att jämföra pris per kilowatt (kW). I dagsläget ligger priserna för standardsolcellspaket på cirka 16 000–19 000 kr per kW, inklusive installation och moms. Prisnivån varierar beroende på val av produkter, anläggningens storlek, installationsförutsättningar, leverantör mm. 
 

Sida 7 av 10

Solcellstak – dyrare men snyggare

Integrerat solcellstak

Lindab lanserade ett byggnadsintegrerat solcellstak 2019. Foto: Lindab

Vid takomläggning eller nybyggnation kan du överväga att installera ett solcellstak, istället för ett nytt tak med utanpåliggande paneler. Det är möjligt att bygga in vanliga solpaneler i takkonstruktionen, men i regel används takmaterial som preparerats med solceller. På marknaden finns idag ”soltakpannor” designade som traditionella skiffer, betong- eller tegelpannor och även takplåt med limmade solcellsskikt.

Det finns även fasadelement med solceller, främst anpassat för nybyggnation. Materialet består oftast av tunnfilmssolceller, men det förekommer även produkter med integrerade kiselsolceller. Soltakpannorna/solcellsplåten brukar inte täcka hela taket, utan kombineras vanligen med likartade, konventionella material i norrläge. De ”aktiva” ytorna med solceller är initialt dyrare, men merkostnaden minskar successivt genom elproduktionen.

En annan uppenbar fördel är att solcellssystemet kan förenas med takets och byggnadens arkitektur. Men det finns också nackdelar. Ett takintegrerat system är svårare att anpassa optimalt efter solinstrålningen och har i regel väsentligt lägre verkningsgrad (kring 11–15 procent) jämfört med en utanpåliggande anläggning (18–20 procent). Med tanke på att solcellerna är inkorporerade i själva takbeläggningen bör man också vara extra försiktig vid underhållsåtgärder på taket.

Sida 8 av 10

Prisnivå på solcellstak

Beroende på materialval och dimensionering är det svårt att ange riktpriser för installation av ett solcellstak. Generellt är det en dyrare lösning än ett konventionellt takbyte med ovanliggande solcellsanläggning, trots att det integrerade solcellstaket ger en materialbesparing. Man kan räkna med att kostnaden för ett integrerat system blir ungefär 30-50 procent högre jämfört med en motsvarande taktäckning utan solceller. Det finns i dagsläget en handfull svenska leverantörer av solcellstak och enklast är att begära en offert för bedömning.

I Solcellsskolan del 3 tittar vi närmare på solcellskalkyler och offerter, samt installation, drift och skötsel av en solcellsanläggning.

Sida 10 av 10

Jämför priser på populära solceller