Renovera

Rätt träpanel på gamla husets fasad

Hus i Kalmar med profilerad lockläkt.

Hus i Kalmar med profilerad lockläkt. Foto: Marlén Eskilsson

Man byter inte fasad på sitt trähus som man byter ytterrock. Husets fasad är en gång för alla förknippad med den tid då huset byggdes. Men det finns lösningar om tidigare ägare har förvanskat fasaden på ditt hus.

De allra flesta svenska småhus har träfasad. Det är inte så märkligt. Sverige är ett skogsland och trä har i alla tider varit ett självklart material för husbyggare. Fasaden betraktas ofta som ett offerskikt som ska skydda den underliggande stommen, men en välbyggd träfasad som underhålls regelbundet kan hålla i princip hur länge som helst. Det ser man på att många riktigt gamla hus har mycket av sina ursprungspaneler kvar.

Profilerad lockläkt

Träfasad med profilerad lockläkt, som var vanligt 1920-1930-talet. Foto: Marlén Eskilsson

Många äldre hus har under tidigare ägares moderniseringar och försköningsförsök fått sitt yttre förvanskat. Därför är det inte helt säkert att ditt hus ser ut som det en gång gjorde. I själva verket är det troligare att huset inte är i originalskick om det har några år på nacken.

Arkitektur är mer än fasaden

Den här texten fokuserar på själva fasaden, men husets hud av träpanel är bara en av flera arkitektoniska stilmarkörer. Dörrar, fönster, dörr- och fönsteromslutningar (foder), takutsprång, knutbrädor är andra. Alla dessa arkitektoniska stilgrepp skapar tillsammans husets utseende. Förändringar kan lätt förstöra husets utseende. Yttre tilläggsisolering som lyfter ut fasadlivet kan exempelvis förändra husets proportioner även om man sätter dit en likadan fasad som tidigare.

 

Trävilla 1890-tal

Blandning av stående och liggande panel på denna villa från 1890-talet. Grafik: Så byggdes villan

Husfasadernas utformning är som det mesta påverkade av mode och stil. Våra tidigaste hus byggdes i stor utsträckning med timmerstommen synlig. Hus med brädpaneler kom på 1700-talet och då var det framför allt högreståndshus som kläddes. Ett skäl var att de som hade råd gärna ville få husen att se finare och dyrare ut. När rödfärgen kom var det ett sätt att efterlikna tegelhus. De gråa eller gulaktiga knutarna skulle ge intryck av att vara sandsten.

Spontad panel med lockläkt

Spontad panel med lockläkt på den här fasaden. Foto: Marlén Eskilsson

Hur såg ditt hus ut?

Den som vill hitta rätt panel till ett äldre hus har flera alternativ. Kanske har huset kvar sin ursprungspanel någonstans? Det är det allra bästa för då kan man beställa exakt den dimension och profil som husets arkitekt en gång ritat. Ett alternativ är att gå till kommunens byggnadsnämnds arkiv där det kan finnas originalritningar på huset. Det bör man ändå göra för att få uppslag om övriga arkitektoniska stilgrepp som fönsterfoder, dörrar, vindskivor och andra snickerier. Om man inte har vare sig gamla fotografier eller originalritningar kan man ändå försöka återge ett äldre hus ett tidstypiskt utseende med en panel som var vanlig vid den tid då huset byggdes.

Den svenska villan kan sägas stamma från de sommarvillor som den burgna klassen från städerna i slutet av 1800-talet byggde en bit från stadens osunda miljö. Under 1900-talet växte alltfler villaområden upp kring städerna och nu började de också bli permanentbostäder. Det är nu vi kan börja skönja träpanelens moden och tidsepoker.

Liggande specialpanel

Liggande specialpanel användes 1900-1920 ca. Foto: Marlén Eskilsson

Stående och liggande paneler

Redan från början har stående och liggande paneler levt parallellt. Vissa perioder har stående och liggande panel till och med blandats på samma hus. Moderna möjligheter att industriellt såga och hyvla brädor gav nya möjligheter. Även om varje epok har sina tydliga kännetecken så existerar fasadtyper hela tiden bredvid varandra.

Fasaderna har historiskt även skiljt sig åt beroende på hustyp, men det finns inga benhårda gränser. Därför är det svårt att lista vilka typer av hus som har den ena eller andra fasaden. Generellt gäller att stående locklistpanel har varit betydligt mer vanligt på enklare byggnader som torp och mindre villor medan liggande paneler syns mer på hus i stadsmiljö, herrgårdar och i liknande högreståndsbyggnader. Även de stora sommarvillor som byggdes i städernas utkanter kring sekelskiftet 1900 kläddes gärna med liggande paneler. Liggande paneler målades gärna med linoljefärg medan stående panel oftare rödfärgades. Linoljefärg var dyr och därför förbehållen burgna människor medan vanligt folk valde den billigare rödfärgen.

Grönt hus med stående profilerad lockläkt

Hus med stående profilerad lockläkt känns modern pga valet av kulör. Foto: Marlén

I slutet av 1800-talet och de första decennierna in på 1900-talet var spontade paneler vanliga både som stående och liggande. De stående panelerna kunde ha fasade i kanterna så att det bildades spår i skarvarna, men det kunde även vara slätspontade bräder där springorna täcktes med tunna läkt som även idag ofta kallas springläkt. De liggande panelerna utnyttjade man gärna enkel- eller dubbelfasad spont för att skarvarna ska påminna om tegelfasadernas fogar. Under den här nationalromantiska eran kom också stockpanelen som med sin rundade form skulle ge visionen av timmerhus.

Stockpanel

Liggande stockpanel skulle ge visionen av timmerhus. Foto: Marlén Eskilsson

Stående panel utan spont

På 1920- och 1930-talen började man alltmer frångå sponten på stående panel och bara täcka skarven med springläkt i lockläktpanel. Läkten är ofta lite tunnare än dagens standardläkt och gärna profilerad med kälhyvlade sidor. De liggande panelerna är under 1900-talets två första decennier fasade eller specialhyvlade, gärna pärlspont eller andra ännu sirligare former. På 1930-talet blir de liggande panelbrädorna återigen lite rakare och striktare.

De stående lockläktfasaderna ser vid en första anblick ganska lika ut genom tiderna. Det som skiljer är bottenbrädornas bredd och tjocklek och springläktens dimension och profilering. På 1940-talet väljer man gärna en lite tunnare och bredare springläkt med avfasade kanter. Under 1950-talet minskar både bottenbrädornas och läktens bredd och läkten är åter rak.

1940-talshus

Medlemmen Ulflees 1940-talshus. Foto: Ulflee

Kataloghusens era

Typhus eller kataloghus har funnits sedan början av 1900-talet även om vi i allmänhet inte längre uppfattar de äldre typhusen som sådana. På 1960-talet och ännu mer på 1970-talet växer stora villaområden med likadana kataloghus upp runt städerna.

Lockpanel 1980-tal

Hus byggt 1982, då man hade undre bräde 23 x 110 mm, lock 16x 84 mm. Foto: Fastighetsbyrån

Bland de liggande panelerna på 1960-talet är spårpanelen vanlig. Den har överlappande falsar istället för spont. Under 1960- och 1970-talen kommer också fjällpanelen som egentligen är en falsad version av ett äldre sätt att lägga vanliga raka brädor omlott på väggen.

Lockläktpanelerna lever vidare, men med bredare underbräda, gärna 175 mm bred. Den bredden på panelbräda är också vanlig i alla de hus som kläs med stående lockpanel där den undre brädan och lockbrädan på 1970-talet har samma dimension. Lockpanelen börjar här sitt segertåg och är idag antagligen den dominerande villapanelen även om den med tiden förändrats och fått lite smalare bredder på lockbrädorna.

Typer av panel

Fasadvirkets yta är oftast sågad för att ge bättre fäste för färgen. Kanterna är ibland rillade av samma anledning. Panelbrädor, särskilt bredare dimensioner, har ibland frästa spår på baksidan för att motverka att de kupar sig.

Panelbrädans mått är hela brädans mått. Det innebär att en 120 mm spontad eller falsad bräda är 120 mm inklusive fjädern/falsen. Kontrollera därför alltid täckande bredd för spontat och falsat virke för att kunna beräkna virkesåtgång.

Stående paneltyper

Stående paneltyper, översikt från boken Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890 till 2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen (Formas 2009)

Lockpanel, stående panel som består av två lager som monteras glest så att både det undre lagret (botten) och det övre lagret (locket) blir synliga. Lockpanelen har blivit allt vanligare och man kan med fog säga att lockpanel under de senaste 50 åren blivit den populäraste paneltypen på nybyggda trähus. Botten och lock hade från början samma dimension, men utseendet har förändrats genom att bredden på locken har minskats.

Locklistpanel, lockläktpanel är en stående panel med ett undre lager panelbrädor som botten och läkt som lock över skarvarna. Locklistpanelen har använts sedan man började klä in hus med träpaneler och är fortfarande vanlig. Läkten har haft olika hyvlade profiler under olika tider för att ge en varierad yta. Läkten kan ibland ha en baksida med fördjupning för att underlätta att läkten smiter tätt mot de undre panelbrädorna.

Stående spontad ytterpanel, ibland försedd med lockläkt, var vanligare på 1900-talets början.

Okantad panel med ohyvlade kanter, ibland med vankant (rundade för att utnyttja brädans hela bredd), användes förr på enkla byggnader som dass och vedbodar. Oftast med varierande bredd på brädorna. Vill du ha ett tidstypiskt utseende på en vedbod intill exempelvis ett torp passar denna enkla panel perfekt.

Liggande paneltyper

Liggande paneltyper, en översikt från boken Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890 till 2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen (Formas 2009).

Panel på förvandring är ett gammalt sätt att montera liggande panel. Brädorna monteras nerifrån och varje bräda överlappar brädan nedanför som fjäll. 

Fjällpanel kan sägas vara en modernare form av liggande panel på förvandring där panelbrädorna har fasade kanter som överlappar brädan under. 

Falsad panel har istället för spont falsar som överlappar varandra. Falsad panel kan vara slät eller med spår, så kallad spårpanel som har en mönsterskapande försänkning där brädorna möts.

Spontade paneler innebär att brädorna på långsidorna har en utstickande del, fjäder, som passar in i nästa brädas spår som kallas not. Sponten gör fasaden tät. Spontade paneler finns i ett flertal utföranden. Panelerna har ofta olika marknadsföringsnamn så samma typ av panel kan kallas olika i olika butiker.

Enkelfasspont har en fasad kant närmast fjädern. Fasningen är både dekorativ och gör det svårare för vatten att finna sin väg in i skarven.

Dubbelfasspont har fasade kanter både mot fjädern och noten och ger ett mer arbetat uttryck.

Stockpanel är hyvlad i en rundad form för att ge en vision av timmerhus. Vanligt på sportstugor och fritidshus.

Boktips

Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890 till 2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen (Formas 2009)

Läs också

Välj rätt fasad
Färg på husets plåtdetaljer