K-märkta hus - så fungerar det

Vissa hus räknas som lite extra viktiga eftersom de berättar något om vår historia. Den här typen av hus finns över hela landet och har olika skydd i plan- och bygglagen. Grovt förenklat har skyddet två nivåer. Dels har vi byggnadsminnen som lyder under lagen om kulturminnen med mera. Det är det starkaste kulturhistoriska skyddet som byggnader i Sverige kan ha. Klassade som byggnadsminnen är  t ex Villa Bonnier och Villa Erskine. 

De här kulturhistoriskt värdefulla husen finns oftast upptagna kommunens kulturmiljöprogram, ett särskilt program som berättar om kulturmiljön i kommunen.

– Kulturmiljön är ett allmänt intresse som går utöver det enskilda ägandet. Det är vårt gemensamma arv och vår gemensamma historia som kommer till uttryck i byggnader, säger Britta Roos som sitter på Enheten för kulturmiljö i Stockholms län.

K-märkta hus kallar vi den här typen av hus i dagligt tal, men egentligen heter det numera Q-märkt för att visa på alla olika skyddsklasser. Ett K-märkt (eller Q-märkt) hus är ett hus som tillhör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Klassar K-märkta husen med färgsystem

I Stockholms län har Länsstyrelsen valt att dela in de K-märkta husen i olika klassningar. 

– Det är unikt att man gjort det så konsekvent för all bebyggelse i kommunen. Hallands länsstyrelse har i och för sig också gjort det, men de flesta kommuner har inventerat sin bebyggelse på andra sätt, säger Britta Roos.

Så är är byggnaderna klassade i Stockholms län:

• Blått anger bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.  
• Grönt betyder att fastigheten har bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
• Gult avser en fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.
• Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier.
• Streckad - Fastighet med bebyggelse uppförd 1990 eller senare och som ännu ej klassificerats eller obebyggd fastighet.

Ett blåklassat hus har således fler restriktioner än ett gulklassat. Exakt vad som gäller beror på huset, men det kan till exempel handla om att det blåklassade inte får byggas till medan det gulklassade får byggas till men att det då krävs ett speciellt tillvägagångssätt.

Pär Gunnarsson är fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Bromma, där det finns väldigt många kulturklassade byggnader. Han säger att det vanligaste som samtliga klassningar har gemensamt är restriktioner kring tilläggsisolering.

– Du får till exempel sällan tilläggsisolera från utsidan, eftersom du då ändrar husets uttryck. Här får du tänka till. Det ligger ju även i ditt egenintresse att huset behåller sin karaktär och sitt värde. Kanske kan du isolera från insidan, eller så kanske ett byte av uppvärmningskälla kostar mindre och gör att du sparar lika mycket i slutändan.

Det är viktigt att ha en dialog med stadsbyggnadskontoret och med stadsmuseet, då blir det genast mycket enklare att förstå vad som gäller och vilka alternativ du har.

Äga ett k-märkt hus

Se till att informera dig ordentligt om vad klassningen på just ditt hus innebär, via kommunens stadsbyggnadskontor.

– I praktiken innebär det inte så mycket negativt att köpa, äga och förvalta ett K-märkt hus. De högst klassade husen, där kan jag tänka mig att det är väldigt mycket begränsningar kring vad du får och inte får göra, men ett lågt kulturklassat hus, ja då är du kanske bara begränsad i tillvägagångssättet och måste läsa på lite extra, säger Pär Gunnarsson och fortsätter:

– Å andra sidan har du ett väldigt unikt och ofta vackert hus med en historiskt intressant bakgrund. Då bör du ju vilja bevara dess vackra utseende så att värdet på huset inte sjunker.

Det är inte svårare att få sålt ett K-märkt hus än vad det är att sälja ett vanligt småhus, menar Pär Gunnarsson.  

– Det var svårare förr, idag krävs bara ett samtal eller två för att du ska få full koll och därför är målgruppen inte längre begränsad till personer med ett intresse för den här typen av hus. I Bromma är nästan alla hus skyddade på ett eller annat sätt.

Renovera ett K-märkt hus

Äger du ett K-märkt hus som du vill renovera kan du i vissa fall få bidrag från Länsstyrelsen, men det beror också på vilken typ av renovering du tänkt genomföra. Störst chans att få bidrag har du om huset också räknas som byggnadsminne 

Räknas huset inte som byggnadsminne så skyddas det på kommunal nivå genom plan- och bygglagen. Följande tre paragrafer är då tillämpliga:

10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Lag (1994:852).

13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).

Exakt vad du får göra måste du kolla upp med stadsbyggnadskontoret i din kommun, samt även hur du ska gå tillväga. När du vet detta kan du också få en prisbild.

– Det behöver inte kosta mer att äga eller renovera ett kulturklassat hus. Det kan göra det men det behöver inte bli så, säger Pär Gunnarsson.

Exakt hur många hus som är skyddsklassade idag vet ingen. Det finns ingen statlig översyn. Däremot vet Jan Karlsson hos Riksantikvarieämbetet hur många byggnadsminnen vi har.

– 2 170 byggnadsminnen har vi till dags dato som är skyddade enligt kulturminneslagen, alltså 2 170 objekt eller anläggningar, antalet byggnader ingående i dessa är cirka 8 000. Till detta kan läggas 266 statliga byggnadsminnen som är skyddade enligt förordningen om statliga byggnadsminnen med lite drygt 1 500 byggnader. Sedan finns det ytterligare byggnader som är skyddade i detaljplaner eller liknande av kommuner i landet.