Frånluftsvärmepump kombinerat med...
På väg att bygga nytt och klurar som alla andra på hur man kan sänka sina uppvämningskostnader. Jag är intresserad av att koppla en frånluftsvärmepump till en alternativ värmekälla: jord, berg, sol eller något vedeldat.
I nuläget känns det som att berg och sol går bort direkt pga höga investeringskostnader.
IVT 490 samt NIBE 310 kan, som jag förstått det, kopplas till en extern värmekälla. Jag fick ett tips om att koppla en 490 till en vattenmantlad vedkamin eller kökspanna. Är det någon i detta forum som hört/testat något liknade? ???
I nuläget känns det som att berg och sol går bort direkt pga höga investeringskostnader.
IVT 490 samt NIBE 310 kan, som jag förstått det, kopplas till en extern värmekälla. Jag fick ett tips om att koppla en 490 till en vattenmantlad vedkamin eller kökspanna. Är det någon i detta forum som hört/testat något liknade? ???
Hej jag är också i samma tankar att ha en frånluftsvärmepump kombinerad med jordvärme
Vad jag har förstått så är IVT Twin 495 jämfört med 490 bara 25000 kr dyrare att installera med jordvärme.
Den offert jag fick med bergvärme (borrning) är 98000.
Du kan läsa svaren på min fråga här i tråden värme, vatten.....
Hälsningar
Sweli :
Vad jag har förstått så är IVT Twin 495 jämfört med 490 bara 25000 kr dyrare att installera med jordvärme.
Den offert jag fick med bergvärme (borrning) är 98000.
Du kan läsa svaren på min fråga här i tråden värme, vatten.....
Hälsningar
Sweli :
Frågan är om det lönar sig med 495:an om merkostnaden är 25'.
Enligt IVT:s broschyr sparar man ca 3000:-/år för ett hus på 180 m2 jämfört med IVT490.
Om man tänker sig ränta på 25' blir räntekostnaden ca 1500:-/år (25'*0,06).
Om värmepumpen håller ca 20 år blir investeringskostnaden ca 1250:- per år (25'/20).
Summa summarum blir det en besparing på 250:-/år. Visserligen har jag inte räknat in ev. skattemässiga fördelar samt det goda miljösamvetet som en minskad elförbrukning ger. Dessutom lär väl inte elpriset minska med tiden...
Ovansående uträkning ger ju inga stora ekonomika fördelar med en 495 jämfört med 490. Besparingen blir dock högre i ett större hus. Det är ju inte direkt självklart vad man skall välja :-/
Enligt IVT:s broschyr sparar man ca 3000:-/år för ett hus på 180 m2 jämfört med IVT490.
Om man tänker sig ränta på 25' blir räntekostnaden ca 1500:-/år (25'*0,06).
Om värmepumpen håller ca 20 år blir investeringskostnaden ca 1250:- per år (25'/20).
Summa summarum blir det en besparing på 250:-/år. Visserligen har jag inte räknat in ev. skattemässiga fördelar samt det goda miljösamvetet som en minskad elförbrukning ger. Dessutom lär väl inte elpriset minska med tiden...
Ovansående uträkning ger ju inga stora ekonomika fördelar med en 495 jämfört med 490. Besparingen blir dock högre i ett större hus. Det är ju inte direkt självklart vad man skall välja :-/
Det har du rätt i det du säger. Nu räknar jag på vårt hus på 200kvm, om det gör någon skillnad :-/
Jag är verkligen mellan valet och kvallet.
Nu hittade jag en värmespecialist som säger att han servar och installerar både IVT, Nibe och andra system.
Vi får se vad han har att säga.
Huset som vi kommer att bygga är i betongblock, med 20cm frigolit isolering, 3-super energiglas. Lovad U-värde 0,18. Så egentligen vet jag inte om det lånar sig överhuvudtaget med IVT495 och merkostnaden.
Imorgon ska jag skicka ritningen och information till dom, och vänta på svaret.
En sak som ingen vet är om el-priserna håller sig eller stiger.
Det råder förvirring om man läser här i forumet vad alla tycker.
En del tycker det stiger andra som du går ner.
Har funderat oxo på öppenspis men det är ingen ekonomi i det om man ser vad en liten påse björk kostar. :-/
Jag är verkligen mellan valet och kvallet.
Nu hittade jag en värmespecialist som säger att han servar och installerar både IVT, Nibe och andra system.
Vi får se vad han har att säga.
Huset som vi kommer att bygga är i betongblock, med 20cm frigolit isolering, 3-super energiglas. Lovad U-värde 0,18. Så egentligen vet jag inte om det lånar sig överhuvudtaget med IVT495 och merkostnaden.
Imorgon ska jag skicka ritningen och information till dom, och vänta på svaret.
En sak som ingen vet är om el-priserna håller sig eller stiger.
Det råder förvirring om man läser här i forumet vad alla tycker.
En del tycker det stiger andra som du går ner.
Har funderat oxo på öppenspis men det är ingen ekonomi i det om man ser vad en liten påse björk kostar. :-/
Sweli, skall du har vattenburen golvvärme eller vattenradiatorer? Skall du ha golvvärme skadar det inte att isolera lite extra under plattan (om du nu skall ha platta på mark). Boverket rekommenderar i sin broschyr minst 250 mm isolering under plattan.
Jag är inte så insatt i U-värden. Finns det något riktvärde? Är 0,18 bra?
Om vedkamin ska löna sig bör man nog ha tillgång till billig ved. Det är ju inte heller bara en ekonomisk fråga, kamin har ju också viss mysfaktor. 8)
Jag är inte så insatt i U-värden. Finns det något riktvärde? Är 0,18 bra?
Om vedkamin ska löna sig bör man nog ha tillgång till billig ved. Det är ju inte heller bara en ekonomisk fråga, kamin har ju också viss mysfaktor. 8)
Hej, U-värdet på 0,18 anses vara mycket bra.
Vi ska bygga betong väggar. 5cm betong och 20cm! frigolit isolering, på det kommer panel och gips.
Det blir en vägg som är 28cm tjock.
Enligt dom som ska beräkna vilken system som passar, sa att det var mycket bra.
Alla husfabrikanter rekommenderar idag att ha platta på mark med vattenburengolvvärme i plattan och radiatorer om man har övervånning.
Nu har jag hört mig för till olika värme specialister, och kommit fram till att blanda är ingen bra lösning. Det kan vara billigare men inte bättre.
Förklaringen är att om du kopplar en frånluftvärme pump till golvvärme och radiatorer, kommer pannan att jobba onödigt mycket. Radiatorer har en mycket högre värme än golvvärme.
Så rekommendationen var: Vad än du väljer, välj samma typ på båda vånningar, då jobbar pumpen jämn och fin.
Och då valde vi golvvärme på båda vånningar. Inte bara att man slipper elementerna vid fönster (dammsamlarna), man blir varm om fötterna ;D
Det är lite dyrare med golvvärme på övervånningen än element, men pannan kommer att må bättre och förhoppningsvis kommer den att "leva" längre.
Isoleringen i bjälklaget gör gubben som ska installera golvvärmen på övervånningen som inte är samma som grundens.
Vi ritade huset själva och hittade en husleverantör som kunde göra det utan att försöka ändra på allting som alla andra, för att inte tala om dom som tittade på ritningen (efter att ha annonserat: kom in med din egen ritning) och sade att sånt hus kunde dom inte bygga och plockade fram deras standard hus "varsågod och välj". Vi startar bygget i slutet av oktober det kommer att bli en spännande resa.
Vi ska bygga betong väggar. 5cm betong och 20cm! frigolit isolering, på det kommer panel och gips.
Det blir en vägg som är 28cm tjock.
Enligt dom som ska beräkna vilken system som passar, sa att det var mycket bra.
Alla husfabrikanter rekommenderar idag att ha platta på mark med vattenburengolvvärme i plattan och radiatorer om man har övervånning.
Nu har jag hört mig för till olika värme specialister, och kommit fram till att blanda är ingen bra lösning. Det kan vara billigare men inte bättre.
Förklaringen är att om du kopplar en frånluftvärme pump till golvvärme och radiatorer, kommer pannan att jobba onödigt mycket. Radiatorer har en mycket högre värme än golvvärme.
Så rekommendationen var: Vad än du väljer, välj samma typ på båda vånningar, då jobbar pumpen jämn och fin.
Och då valde vi golvvärme på båda vånningar. Inte bara att man slipper elementerna vid fönster (dammsamlarna), man blir varm om fötterna ;D
Det är lite dyrare med golvvärme på övervånningen än element, men pannan kommer att må bättre och förhoppningsvis kommer den att "leva" längre.
Isoleringen i bjälklaget gör gubben som ska installera golvvärmen på övervånningen som inte är samma som grundens.
Vi ritade huset själva och hittade en husleverantör som kunde göra det utan att försöka ändra på allting som alla andra, för att inte tala om dom som tittade på ritningen (efter att ha annonserat: kom in med din egen ritning) och sade att sånt hus kunde dom inte bygga och plockade fram deras standard hus "varsågod och välj". Vi startar bygget i slutet av oktober det kommer att bli en spännande resa.
Sweli: Det finns husfabrikander som förespråkar torpargrund och vattenradiatorer även på bottenvåningen (ex. Hjältevadshus) men jag tycker själv att mycket talar för att golvvärme på bottenvåningen är det bästa. Däremot är jag inte säker på att jag håller med dig om att det är det bästa med golvvärme även i mellanbjälklaget. Det finns ungefär lika många husfabrikanter och värmepumpstillverkare som det finns alternativ för uppvärmning på ovanvåningen. :-/
Vad jag förstått det som så finns det vissa problem förenade med golvvärme på övervåningen:
- Betydligt dyrare att insrallera än vattenradiatorer.
- Känsligt för fel vid installationen.
- Mellanbjälklaget torkar ut för fort vilket ger stora springor mellan vägg och golv.
Enligt viss husfabrikanter vi pratat med avsäger de sig allt ansvar för golvvärme som läggs i mellanbjälklaget.
Du kan köra samma vattentemperatur i vattenradiatorerna på övervåningen som i golvet på nedervåningen, det du får tänka på då är att dimensionera radiatiorerna efter det. Ett problem är dock att strömmningshastigheten i golv är ca 4 ggr högre än i radiatorer vilket medför att du kan få en hel del oväsen i radiatorerna på övervåningen om du kör dem i samma system som i undervåningen.
Det som talar för att köra samma vattentemperatur på båda våningar är också att frånluftsvärmepumpen har högre verkningsgrad för ett lågtempererat golvsystem än ett högre tempererat radiatorsystem.
Jag har klurat en hel del fram och tillbaka på det här med uppvärmning, men ALLA hustillverkare, värmepumpsinstallatörer och golvvärmeleverantörer har OLIKA åsikter och ävdar att deras system är bäst. Jag har tyvärr helt tappat förtroendet för dem när det gäller detta. :'(
Det viktigaste är nog att satsa på en frånluftsvärmepump och ett vattenburet system på båda våningarna så att man inte blir helt beroende av el utan kan byta uppvärmningssätt i framtiden.
Tyvärr säger mig ett U-värdet på 0,18 ingenting. Att husfirman påstår att det är bra säger inte ett dugg. Vad brukar andra hus ha för U-värde? Har du några exempel?? Du skrev inget om hur mycket ni isolerat under plattan. ???
Vad jag förstått det som så finns det vissa problem förenade med golvvärme på övervåningen:
- Betydligt dyrare att insrallera än vattenradiatorer.
- Känsligt för fel vid installationen.
- Mellanbjälklaget torkar ut för fort vilket ger stora springor mellan vägg och golv.
Enligt viss husfabrikanter vi pratat med avsäger de sig allt ansvar för golvvärme som läggs i mellanbjälklaget.
Du kan köra samma vattentemperatur i vattenradiatorerna på övervåningen som i golvet på nedervåningen, det du får tänka på då är att dimensionera radiatiorerna efter det. Ett problem är dock att strömmningshastigheten i golv är ca 4 ggr högre än i radiatorer vilket medför att du kan få en hel del oväsen i radiatorerna på övervåningen om du kör dem i samma system som i undervåningen.
Det som talar för att köra samma vattentemperatur på båda våningar är också att frånluftsvärmepumpen har högre verkningsgrad för ett lågtempererat golvsystem än ett högre tempererat radiatorsystem.
Jag har klurat en hel del fram och tillbaka på det här med uppvärmning, men ALLA hustillverkare, värmepumpsinstallatörer och golvvärmeleverantörer har OLIKA åsikter och ävdar att deras system är bäst. Jag har tyvärr helt tappat förtroendet för dem när det gäller detta. :'(
Det viktigaste är nog att satsa på en frånluftsvärmepump och ett vattenburet system på båda våningarna så att man inte blir helt beroende av el utan kan byta uppvärmningssätt i framtiden.
Tyvärr säger mig ett U-värdet på 0,18 ingenting. Att husfirman påstår att det är bra säger inte ett dugg. Vad brukar andra hus ha för U-värde? Har du några exempel?? Du skrev inget om hur mycket ni isolerat under plattan. ???
Jag tycker att det verkar intressant att köra samma vatten i golvvärme på nedervåning och i radiatorer på övervåningen eftersom en låg vattentemperatur i systemet ger en högre verkningsrad i värmepumpen. Det som talar för att skilja dessa system åt med värmeväxlare + en extra cirk.pump till radiatorkretsen är att då kan man ju ha en lägre strömmningshastihet på vattnet i radiatorkretsen och därmed slippa lyssna till ett vattenfall i radiatorerna nätterna igenom...
Svar till Johannes.
Det är inte dom som tillverkar huset som tyckte att U-värde 0,18 var väldigt bra.
Vi kommer att ha en (vad jag kallar) Totallt Delad Entreprenad. En massa olika personer som ska göra huset.
Vi frågade till dom som ska dimensionera system för värme och sade att det var mycket bra. Det bästa jag har hört är Y-tong väggar som säger att dom har 0,11.
Ingen trähus (om man inte extraisolerar) får samma värden. Dom ligger på 0,22 och uppåt.
Den som ska göra golvvärme på övervånningen, frågade oss varför skulle vi ha någon värme i övervånningen med en sådan U-värde. Det talar om för att det är bra. Ändå bestämde vi att vi skullle ha det.
Jag frågade (efter det du sade om sprickor) hur tänkte han lägga golvvärme.
Han kommer att lägga plåt i bjälklaget som har redan spår för läggning av rören. Detta förhindrar sprikorna.
På det lägger han en skiva (kommer inte ihåg om det var spån eller massonit) och på det trägolvet/klinkers.
Rören kommer att vara utan skarvar (i ett enda slinga) för att förhindra läkage.
Det är inte dom som tillverkar huset som tyckte att U-värde 0,18 var väldigt bra.
Vi kommer att ha en (vad jag kallar) Totallt Delad Entreprenad. En massa olika personer som ska göra huset.
Vi frågade till dom som ska dimensionera system för värme och sade att det var mycket bra. Det bästa jag har hört är Y-tong väggar som säger att dom har 0,11.
Ingen trähus (om man inte extraisolerar) får samma värden. Dom ligger på 0,22 och uppåt.
Den som ska göra golvvärme på övervånningen, frågade oss varför skulle vi ha någon värme i övervånningen med en sådan U-värde. Det talar om för att det är bra. Ändå bestämde vi att vi skullle ha det.
Jag frågade (efter det du sade om sprickor) hur tänkte han lägga golvvärme.
Han kommer att lägga plåt i bjälklaget som har redan spår för läggning av rören. Detta förhindrar sprikorna.
På det lägger han en skiva (kommer inte ihåg om det var spån eller massonit) och på det trägolvet/klinkers.
Rören kommer att vara utan skarvar (i ett enda slinga) för att förhindra läkage.
Det beror väl på hur huset ser ut och hur du vill värma upp det. Vattenburen värme ger högre flexibilitet i valet av värmekälla. Den lösning du (ROSEN) valt passar säkert bra för dig men är kanske inte den bästa för alla andra. Vi kommer t ex att ha 13 fönster på övervåningen och därför nästan lika många radiatorer och vi tror att vattenradiatorer ger en mer ekonomisk lösning på sikt.
Vattenburen golvvärme på bottenvåningen och frånluftsvärmepump. Temperaturen på vattnet till radiatorerna blir mycket riktigt högre än temperaturen på vattnet i golvvärmeslingan. Har för mig att det finns radiatorer som man kan köra på samma temp som golvvärmen men de är mycket större än vanliga radiatorer.
Enligt golvvärmespecialisten som vi kontaktade skulle inte vi behöva ha värme alls på övervåningen. Det skulle räcka med vattenburet golvvärme i bottenvåningen. Huset tyckte han att det var så bra isolerat att det skulle vara överdrift.
Men som jag är ganska frusen av mig, ville jag ha det endå :
En sak som bestämde mig att inte ha radiatorer är t ex att växterna mår ingen bra när dom står direkt över en värmeelement. Man slipper städningen bakom elementerna och man får en mycket jämnare värme med golvvärme.
Killen som kommer att installera lovade att vi inte skulle ha några problem i mellanbjälklaget. Han kommer att gjuta slingorna i en metal som redan har spår för slingorna. Det blir lite dyrare än elementerna men satsar på så mycket pengar för ett hus, 10000 mer eller mindre spelar ingen roll tyckte vi.
En ändring i planeringen är att vi byter ut parket i vardagsrummet för klinkers. Skönare att gå på.
Nu är vi nära att börja att bygga. Vi tänkte göra en hemsida med bilderna på bygget och kommentarerna om hur det går med alla hantverkare.
Men som jag är ganska frusen av mig, ville jag ha det endå :
En sak som bestämde mig att inte ha radiatorer är t ex att växterna mår ingen bra när dom står direkt över en värmeelement. Man slipper städningen bakom elementerna och man får en mycket jämnare värme med golvvärme.
Killen som kommer att installera lovade att vi inte skulle ha några problem i mellanbjälklaget. Han kommer att gjuta slingorna i en metal som redan har spår för slingorna. Det blir lite dyrare än elementerna men satsar på så mycket pengar för ett hus, 10000 mer eller mindre spelar ingen roll tyckte vi.
En ändring i planeringen är att vi byter ut parket i vardagsrummet för klinkers. Skönare att gå på.
Nu är vi nära att börja att bygga. Vi tänkte göra en hemsida med bilderna på bygget och kommentarerna om hur det går med alla hantverkare.
