Aktivt djup
Hejsan,
Jag bor i en bostadsrättsförening som består av radhus och vi har en mycket hög elförbrukning samtidigt som inomhustemperaturen inte är den bästa. Värmesystemet är vattenburet (radiatorer) och är kopplat till tre IVT F25 bergvärmepumpar. 1985 installerades bergvärmesystemet för första gången och 8 energibrunnar borrades. 2002 byttes bergvärmepumparna ut till de nuvarande, men inga nya energibrunnar borrades.
Efter att ha samtalat med SGU och fått reda grundvattennivån har jag beräknat det totala aktiva djupet på energibrunnarna till ungefär 1350 m. När temperaturen kryper ner till nollstrecket (beror lite på bergets temperatur) behövs värmetillskott i form av en el-panna. Nu undrar jag vad energibehovet för en liknande fastighet ligger på? Är det aktiva djupet för litet jämfört med värmepumparnas effekt och husens energibehov?
14 radhus på vardera 250 m^2 uppdelat på tre plan och två huskroppar. Det nedersta planet är souterrängplan. Det är ett tegelhus byggt 1950 med stora 2-glasfönster. Husen ligger i Stockholmsområdet. Det bor 30-35 personer i husen.
Jag bor i en bostadsrättsförening som består av radhus och vi har en mycket hög elförbrukning samtidigt som inomhustemperaturen inte är den bästa. Värmesystemet är vattenburet (radiatorer) och är kopplat till tre IVT F25 bergvärmepumpar. 1985 installerades bergvärmesystemet för första gången och 8 energibrunnar borrades. 2002 byttes bergvärmepumparna ut till de nuvarande, men inga nya energibrunnar borrades.
Efter att ha samtalat med SGU och fått reda grundvattennivån har jag beräknat det totala aktiva djupet på energibrunnarna till ungefär 1350 m. När temperaturen kryper ner till nollstrecket (beror lite på bergets temperatur) behövs värmetillskott i form av en el-panna. Nu undrar jag vad energibehovet för en liknande fastighet ligger på? Är det aktiva djupet för litet jämfört med värmepumparnas effekt och husens energibehov?14 radhus på vardera 250 m^2 uppdelat på tre plan och två huskroppar. Det nedersta planet är souterrängplan. Det är ett tegelhus byggt 1950 med stora 2-glasfönster. Husen ligger i Stockholmsområdet. Det bor 30-35 personer i husen.
Om jag förstår rätt så är det tillsammans 14 x 250 m2= 3500 m2 yta att värma?
Det räcker INTE med 75 kW för att köra utan el-tillskott.
Har du information om hur mycket energi som behövdes innan värmepumparna installerades (alltså de första)?
Eftersom du bor i Stockholm så har jag data som behövs för göra en ganska exakt beräkning åt dig.
Som jämförelse så har jag nyligen räknat på ett område med 600 MWh årsbehov. Där går det ca 170 kW (inkl varmvattenbehovet) för att helt täcka kallaste dygnet de senaste 5 åren.
Det räcker INTE med 75 kW för att köra utan el-tillskott.
Har du information om hur mycket energi som behövdes innan värmepumparna installerades (alltså de första)?
Eftersom du bor i Stockholm så har jag data som behövs för göra en ganska exakt beräkning åt dig.
Som jämförelse så har jag nyligen räknat på ett område med 600 MWh årsbehov. Där går det ca 170 kW (inkl varmvattenbehovet) för att helt täcka kallaste dygnet de senaste 5 åren.
el tilskottet har igentligen inget med borrorna att göra, om vi ska prata generelt.
kolla på tempraturen in på bororna istället, har du undet -5 grader så har du för kort aktivt djup.
om eltillskottet går in förtidigt så beror detta förr på att värmepumparna är förklena.
(men dom kan ju vara klent dimensionerade för om dom hade varit kraftigare så hade det behövts borrats en energibrunn till (man räkna med att det skulle ta för lång tid att tjäna in den investeringen///dumsnålt)
kolla på tempraturen in på bororna istället, har du undet -5 grader så har du för kort aktivt djup.
om eltillskottet går in förtidigt så beror detta förr på att värmepumparna är förklena.
(men dom kan ju vara klent dimensionerade för om dom hade varit kraftigare så hade det behövts borrats en energibrunn till (man räkna med att det skulle ta för lång tid att tjäna in den investeringen///dumsnålt)
Vintern 2007-2008 var mild och då klarade vi oss utan el-pannan. Jag har fastighetens elförbrukningen för de två sista månaderna 2007. I den förbrukningen ingår de tre bergvärmepumpar (antar att alla tre var igång), en elpatron med maxeffekten 11,7 kW kopplad till varmvattnet, lite pumpar och belysning.
November 2007: 26594 kWh
December 2007: 37717 kWh
Just nu är bara två av pumparna i drift samt elpannan och följande data lästes av 16:45
Inomhustemperatur: 19 grader; Utomhustemperatur: -2 grader;
Värmepump 2: Kompressorn: 70,5 grader; värmebärare UT 35,2 grader; värmebärare IN 31,1 grader; köldbärare IN 0,4 grader; köldbärare UT -3,9 grader
Värmepump 3: Kompressorn: 53,9 grader; värmebärare UT 40,2 grader; värmebärare IN 31 grader; köldbärare IN 1,4 grader; köldbärare UT -4,2 grader
Värmebärartemperaturen UT för pump 2 tycker jag verkar vara alldeles för låg. Varför skiljer det så mycket mellan kompressortemperaturerna? Kan inte förstå hur det kommer sig att köldbärartemperaturen IN skiljer 1 grad då rören är parallellkopplade. Hinner temperaturen stiga 1 grad den extra biten det tar att komma till nästa värmepump?
Senast gjorda avläsning 2009-03-03 12:55 då alla tre pumpar var igång såg ut såhär
Utomhustemperatur 4 grader
Värmepump 1: Köldbärare IN 1,5 grader; UT -5,6 grader
Värmepump 2: Köldbärare IN 0,1 grader; UT -6,5 grader
Värmepump 3: Köldbärare IN 1,4 grader; UT -6,2 grader
Medelvärdet för värmebärartemperaturen UT var 38 grader för alla tre pumparna.
Min slutsats är att värmepumparna behöver servas och ett nytt styrsystem installeras samt att det aktiva djupet måste öka samt kompletteras med solfångare som förvärmer. Frågan är med hur många meter det aktiva djupet måste öka och hur många kvadratmeter solfångare av vakuumrörtyp som ska upp på taket.
November 2007: 26594 kWh
December 2007: 37717 kWh
Just nu är bara två av pumparna i drift samt elpannan och följande data lästes av 16:45
Inomhustemperatur: 19 grader; Utomhustemperatur: -2 grader;
Värmepump 2: Kompressorn: 70,5 grader; värmebärare UT 35,2 grader; värmebärare IN 31,1 grader; köldbärare IN 0,4 grader; köldbärare UT -3,9 grader
Värmepump 3: Kompressorn: 53,9 grader; värmebärare UT 40,2 grader; värmebärare IN 31 grader; köldbärare IN 1,4 grader; köldbärare UT -4,2 grader
Värmebärartemperaturen UT för pump 2 tycker jag verkar vara alldeles för låg. Varför skiljer det så mycket mellan kompressortemperaturerna? Kan inte förstå hur det kommer sig att köldbärartemperaturen IN skiljer 1 grad då rören är parallellkopplade. Hinner temperaturen stiga 1 grad den extra biten det tar att komma till nästa värmepump?
Senast gjorda avläsning 2009-03-03 12:55 då alla tre pumpar var igång såg ut såhär
Utomhustemperatur 4 grader
Värmepump 1: Köldbärare IN 1,5 grader; UT -5,6 grader
Värmepump 2: Köldbärare IN 0,1 grader; UT -6,5 grader
Värmepump 3: Köldbärare IN 1,4 grader; UT -6,2 grader
Medelvärdet för värmebärartemperaturen UT var 38 grader för alla tre pumparna.
Min slutsats är att värmepumparna behöver servas och ett nytt styrsystem installeras samt att det aktiva djupet måste öka samt kompletteras med solfångare som förvärmer. Frågan är med hur många meter det aktiva djupet måste öka och hur många kvadratmeter solfångare av vakuumrörtyp som ska upp på taket.
borrdjuet ser ju bra ut! du har ju inte lägre än -5 = alltså är det inte lönt att instalera solfånfare eler öka borrdjup.
klara ni förra vintern utan elpatron, så är värmepumparna tillräckligt stora, ingen åtgärd här heller.
att det skiljer på tempraturen på köldbäraran, kan bero på felaktig temgivare (mät med en extärn)
hur är pumparna ihoppkopplade? andvänder man inte pumpens ordenarie styrsystem (jag tror inte du ska bygga nått nytt hokospokus styrsystem)
du skriver at kompressor 2 är 70 grader varm, är det gastempratur? sen strår det VB ut på 30 grader (jag antar att nåt är fel här) förutsetter att du kollat när värmepumparna gått minst 10 minuter !!!
klara ni förra vintern utan elpatron, så är värmepumparna tillräckligt stora, ingen åtgärd här heller.
att det skiljer på tempraturen på köldbäraran, kan bero på felaktig temgivare (mät med en extärn)
hur är pumparna ihoppkopplade? andvänder man inte pumpens ordenarie styrsystem (jag tror inte du ska bygga nått nytt hokospokus styrsystem)
du skriver at kompressor 2 är 70 grader varm, är det gastempratur? sen strår det VB ut på 30 grader (jag antar att nåt är fel här) förutsetter att du kollat när värmepumparna gått minst 10 minuter !!!
Är det köldbärartemperaturen IN eller UT som inte bör understiga -5 grader? När alla tre pumparna går sjunker ju köldbärartemperaturen UT till under -5 grader, som jag skrev.CarMan skrev:
Styrsystemet är en historia från 80-talet eller ännu äldre och det mesta sköts manuellt. Fråga inte...
Rören till värmepumparna är parallellkopplade som de två bifogade bilderna visar.Givaren visar kompressorns arbetstemperatur. Enligt manualen ska den ligga på 70-125 grader och inte på 53,9, som värmepump 3 gör. Ja, värmepumparna har gått mera än 10 minuter så värmebärartemperaturen UT verkar vara alltför låg. Någon som vet vad det kan bero på?
Redigerat:
ja 70 graders gastempratur stämer säkert, men det genererar ju bara 50 gradit vatten (kan ju vara dåligt med gas, så bara en liten del av kondensorn blir varm)
jämförman med den andra så lyckas ju den få ut 40 gradit vatten när gastempen bara är 50 grader.)
(eller lurarmansig på att den ligger efter den första, så den får varmt vatten från denna?
jämförman med den andra så lyckas ju den få ut 40 gradit vatten när gastempen bara är 50 grader.)
(eller lurarmansig på att den ligger efter den första, så den får varmt vatten från denna?
Vi hade ett av IVT:s serviceombud här som tittade på pumparna. Han konstaterade att flödet in i pumparna verkade vara dåligt. Tillsammans kom vi sedan fram till att en tänkbar orsak var fel brinevätska i systemet. Den består av pottaska (kaliumkarbonat) som är mycket korrosiv och förstör en del ingående komponenter och pumparnas värmeväxlare (utav koppar) på den kalla sida. Något som en seriös installatör skulle ha reagerat på...Bujin skrev:Värmesystemet är vattenburet (radiatorer) och är kopplat till tre IVT F25 bergvärmepumpar. 1985 installerades bergvärmesystemet för första gången och 8 energibrunnar borrades. 2002 byttes bergvärmepumparna ut till de nuvarande, men inga nya energibrunnar borrades.
Från en firma lyckades vi sedan få en saftig offert på byte av brinevätska och rengöring av värmeväxlarna på den kalla sidan. Trots en mängd löften om offert från en massa andra firmor stannade det vid en.
Det enda företagen verkar vara intresserade av är att sälja nya system. Snabbt och dyrt! Varför har det blivit så? En del hantverkares kompetens är skrämmande låg. Tycker synd om alla er som har investerat i en ny värmeanläggning och haft lycksökare hemma hos er. Vill man ha något gjort får man lösa det själv. Nu håller jag på och designar ett nytt värmesystem till bostadsrättsföreningen som kommer att bli mycket driftsäkert och ekonomiskt. Tills det står klart skulle vi behöva få hit en firma som i första hand kan rengöra tre värmeväxlare på den kalla sidan och i andra hand byta ut brinevätskan.
Om någon känner till en kompetent rörmokare i Stockholmsområdet så hör gärna av er.
