Luftburen värme + värmepump
Hej!
Jag tänker installera FTX-ventilation i en 1 1/2 plans villa, förmodligen baserat på TemoVex 250, http://www.temovex.se/.
Helst vill jag även byta ut nuvarande takvärme (el) mot en värmepump (luft/vatten, berg) och distribuera värmen via tilluften (sk luftburen värme). Enkelt och smidigt - dessutom slipper jag dra/sätta upp radiatorrör/radiatorer.
Kruxet är att jag inte hittat den här typen av lösningen (luftburen värme + värmepump) beskriven någonstans - är det ett tecken på att jag är ute och cyklar???
Aspekter...
Det krävs ett hyffsat kraftfullt värmebatteri (vattenburet) för att värma tilluften i tillräcklig omfattning vid en vattentemp om ca 55 grader... var hittar jag en sån produkt?
Reglertekniskt?
Tacksam för kommentarer!
Mvh,
Magnus
Jag tänker installera FTX-ventilation i en 1 1/2 plans villa, förmodligen baserat på TemoVex 250, http://www.temovex.se/.
Helst vill jag även byta ut nuvarande takvärme (el) mot en värmepump (luft/vatten, berg) och distribuera värmen via tilluften (sk luftburen värme). Enkelt och smidigt - dessutom slipper jag dra/sätta upp radiatorrör/radiatorer.
Kruxet är att jag inte hittat den här typen av lösningen (luftburen värme + värmepump) beskriven någonstans - är det ett tecken på att jag är ute och cyklar???
Aspekter...
Det krävs ett hyffsat kraftfullt värmebatteri (vattenburet) för att värma tilluften i tillräcklig omfattning vid en vattentemp om ca 55 grader... var hittar jag en sån produkt?
Reglertekniskt?
Tacksam för kommentarer!
Mvh,
Magnus
om du hittar nått batteri så ska du helst dimensionera batteriet så att du bara behöver 45 grader istället för 55 grader vid svinkyla, detta gör att värmepumpen blir ännu efektivare
Nibe har haft länk till nån tilverkare för just en sån instalation du ska göra
Nibe har haft länk till nån tilverkare för just en sån instalation du ska göra
Tack för tipset. Jag hittade ett lösningsförlag på NIBE... Fighter 360P i kombination med LVA (luftvärmeaggregat) från ALIG, VB 250.
http://www.nibe.se/vvs/produkter/guider/FVPutb/sv8b.asp
http://www.ventilationsbutiken.se/images/stories/PDF/ALIG VB250L.pdf
Någon som har installerat detta eller något liknande? Bra/dåligt?
/Magnus
http://www.nibe.se/vvs/produkter/guider/FVPutb/sv8b.asp
http://www.ventilationsbutiken.se/images/stories/PDF/ALIG VB250L.pdf
Någon som har installerat detta eller något liknande? Bra/dåligt?
/Magnus
Jag har tänkt använda just ALIG 250 vattenburet luftvärmeaggregat när jag skall slänga ut min el värme! Jag har luftburen el värme (Bacho minimaster)
Fast jag skall köra bergvärmepump mot 200 l ack tank för att öka systemvolymen.
Måste sluta nu
Återkommer om mer info och ideér!
Fast jag skall köra bergvärmepump mot 200 l ack tank för att öka systemvolymen.
Måste sluta nu
Återkommer om mer info och ideér!
en ack är nor ett måste tror jag, beror ju på hur många liter värmebatteriet rymer också.Steff skrev:Jag har tänkt använda just ALIG 250 vattenburet luftvärmeaggregat när jag skall slänga ut min el värme! Jag har luftburen el värme (Bacho minimaster)
Fast jag skall köra bergvärmepump mot 200 l ack tank för att öka systemvolymen.
Måste sluta nu
Återkommer om mer info och ideér!
om man kör med ack så bör man ha den i serie & köra flytandekondensering
Värmepump:
Nja, i serie vet jag inte direkt ??? Jag kommer att köra ladd pumpen för värme/varmvatten (interna i vp:n) mot buffert tank på 200 l. Alltså ladda tanken i toppen och ta retur till vp i botten. Returgivaren flyttas ut till botten på acken (från returledningen i vp:n) och styrs sedan på denna (flytande kondensering=värme kurva).
Värmesystem:
I toppen på tanken tas sedan framledningen till luftvärmeaggregatet med värmekretspump. Efter cirkulation i batteriet sticker returen tillbaka till botten på tanken igen. Alltså hydraliskt separerade vattenkretsar. Leder bl a till att vp:n alltid får korrekt flöde samt större systemvolym (mindre start & stopp=slitage).
Reglering:
Vp:n styr alltså på returgivaren i grundutförandet. Dock skall jag komplettera med rumsgivare. Eftersom jag skall ha en eldstad framför returluftsintaget till luftvärmen (får på så vis runt den bäst i hela huset vid eldning) vill jag inte att vp:n skall göra värme efter värmekurva om det inte behövs ;D
Frikyla:
Den bergvp jag valt att installera är en Stiebel Eltron WPC 5 cool. Den är på 5,8 kW och har marknadens enda fabriksinbyggda kylfunktion. Den är alltså förberedd med en separat vvx och växelventil för frikyla ur värmekällan. När vp:n går över i sommarläge och ÄR värdet för rumstemp är högre en BÖR så startar käll pumpen och växelventilen växlar till kyl vvx. Kylningen sker av själva radiatorvattnet. Inget slibb slabb med extra rördragning för fläktkonvektorer med tillhörande glykol klet
Tänker fuktisolera vent kanalerna på vinden för att förhindra kondens. Kommer att kyla huset nästan helt gratis med 3-4 kW kyleffekt ;D ;D
Vattenburet luftvärmeaggregat- ALIG 250 L
Aggregatet ger 6 kW vid 50/40 eller nåt. Kommer inte ihåg på rak arm. Fläkten är trafo styrd och går upp på högvarv när framledningen stiger över inställt värde.
Hoppas min lösning är till någon hjälp för andra. Självklart kan vilken vp som helst dockas till ALIG aggregatet. Själv har jag som sagt valt berg vp
Nja, i serie vet jag inte direkt ??? Jag kommer att köra ladd pumpen för värme/varmvatten (interna i vp:n) mot buffert tank på 200 l. Alltså ladda tanken i toppen och ta retur till vp i botten. Returgivaren flyttas ut till botten på acken (från returledningen i vp:n) och styrs sedan på denna (flytande kondensering=värme kurva).
Värmesystem:
I toppen på tanken tas sedan framledningen till luftvärmeaggregatet med värmekretspump. Efter cirkulation i batteriet sticker returen tillbaka till botten på tanken igen. Alltså hydraliskt separerade vattenkretsar. Leder bl a till att vp:n alltid får korrekt flöde samt större systemvolym (mindre start & stopp=slitage).
Reglering:
Vp:n styr alltså på returgivaren i grundutförandet. Dock skall jag komplettera med rumsgivare. Eftersom jag skall ha en eldstad framför returluftsintaget till luftvärmen (får på så vis runt den bäst i hela huset vid eldning) vill jag inte att vp:n skall göra värme efter värmekurva om det inte behövs ;D
Frikyla:
Den bergvp jag valt att installera är en Stiebel Eltron WPC 5 cool. Den är på 5,8 kW och har marknadens enda fabriksinbyggda kylfunktion. Den är alltså förberedd med en separat vvx och växelventil för frikyla ur värmekällan. När vp:n går över i sommarläge och ÄR värdet för rumstemp är högre en BÖR så startar käll pumpen och växelventilen växlar till kyl vvx. Kylningen sker av själva radiatorvattnet. Inget slibb slabb med extra rördragning för fläktkonvektorer med tillhörande glykol klet
Tänker fuktisolera vent kanalerna på vinden för att förhindra kondens. Kommer att kyla huset nästan helt gratis med 3-4 kW kyleffekt ;D ;D
Vattenburet luftvärmeaggregat- ALIG 250 L
Aggregatet ger 6 kW vid 50/40 eller nåt. Kommer inte ihåg på rak arm. Fläkten är trafo styrd och går upp på högvarv när framledningen stiger över inställt värde.
Hoppas min lösning är till någon hjälp för andra. Självklart kan vilken vp som helst dockas till ALIG aggregatet. Själv har jag som sagt valt berg vp
Om du alltid laddar acken med 55gradit vatten så får du sämde cop (detta är fastkondensering)
din frikyla kan bara ge vis nedkylning, om man kyler fär hårt i radiatorerna så får man kondens på radiatorerna som dropar ned på golvet. vet inte vad som händer om man kyler ett luftburet system, men det bordeväll funka om man bygger en kondensuppsamlare under vattenbatterit.
en frikyla anläggning är ingen kompliserad sak så den kan man lätt bygga på vilken bergvärmepump som helst.
det är ialla fall mycket smart att utnytja det kalla borrvattnet på sommaren!
jag skulle ha kopplat acken som volymförstorare, då låter man värmepumpen värme vatten & trycker in det i botten på acken, i toppen drar man rör till värmebatterit & returen går tilbaka till värmepumpen. det blir inte separata kretsar som i ditt system.
om du kör flytande kondensering i din koppling så funkar dom här 2 lösningarna likabra, förutsat att värmeväxlingen blir tilräckligt snabb i din ack, få du en trög het i värmeväxlingen komer du få fler start o stop
din frikyla kan bara ge vis nedkylning, om man kyler fär hårt i radiatorerna så får man kondens på radiatorerna som dropar ned på golvet. vet inte vad som händer om man kyler ett luftburet system, men det bordeväll funka om man bygger en kondensuppsamlare under vattenbatterit.
en frikyla anläggning är ingen kompliserad sak så den kan man lätt bygga på vilken bergvärmepump som helst.
det är ialla fall mycket smart att utnytja det kalla borrvattnet på sommaren!
jag skulle ha kopplat acken som volymförstorare, då låter man värmepumpen värme vatten & trycker in det i botten på acken, i toppen drar man rör till värmebatterit & returen går tilbaka till värmepumpen. det blir inte separata kretsar som i ditt system.
om du kör flytande kondensering i din koppling så funkar dom här 2 lösningarna likabra, förutsat att värmeväxlingen blir tilräckligt snabb i din ack, få du en trög het i värmeväxlingen komer du få fler start o stop
"Min lösning" fungerar ju också som volymförstorare!
Sedan skall jag inte ladda tanken med 55 gradigt vatten (fast kondensering) utan som jag beskrev! Genom värmekurv styrning (flytande kondensering/börvärde) och med innegivare. Man kan välja hur stor inverkan innegivaren skall ha på regleringen av värmekurvan. Mellan 0 & 100 % innegivar styrd anläggning.
Självklart ger frikylan bara en marginell temperatur sänkningseffekt generellt. Men det är ändå en "gratis" resurs att icke förakta i sammanhanget!
Förlåt om jag var otydlig i min förklaring om frikylsystemet. Självklart måste kondens avledas från/under batteriet till avlopp. Finessen med Stiebels system är att kylregleringen har daggpunktsreglering. Man mäter alltså innetemp + luft fuktighet och får sen en framräknad daggpunkt. Denna daggpunkt får sedan ej överstigas. Kontinuerligt räknas daggpunkten om för att anpassas för kondensrisk. MEN! Systemet skall inte användas till att kyla med vanliga radiatorer utan faktiskt golvvärme! Ja, hör och häpna Man har alltså denna daggpunktsövervakning med en speciell innegivare för just ytkylning. Vill man ha ut mer kyleffekt får man välja en annan innegivare med traditionell temp reglering och börvärdes justering eller helt enkelt välja fläktkonvektorer i INSTÄLLNINGAR istället för golvvärme funktion. Fiffig lösning tycker jag
Själv skall jag alltså köra utan daggpunktsreglering och med inställningen fläktkonvektor. Då får jag mest effekt.
Sedan skall jag inte ladda tanken med 55 gradigt vatten (fast kondensering) utan som jag beskrev! Genom värmekurv styrning (flytande kondensering/börvärde) och med innegivare. Man kan välja hur stor inverkan innegivaren skall ha på regleringen av värmekurvan. Mellan 0 & 100 % innegivar styrd anläggning.
Självklart ger frikylan bara en marginell temperatur sänkningseffekt generellt. Men det är ändå en "gratis" resurs att icke förakta i sammanhanget!
Förlåt om jag var otydlig i min förklaring om frikylsystemet. Självklart måste kondens avledas från/under batteriet till avlopp. Finessen med Stiebels system är att kylregleringen har daggpunktsreglering. Man mäter alltså innetemp + luft fuktighet och får sen en framräknad daggpunkt. Denna daggpunkt får sedan ej överstigas. Kontinuerligt räknas daggpunkten om för att anpassas för kondensrisk. MEN! Systemet skall inte användas till att kyla med vanliga radiatorer utan faktiskt golvvärme! Ja, hör och häpna
Man har alltså denna daggpunktsövervakning med en speciell innegivare för just ytkylning. Vill man ha ut mer kyleffekt får man välja en annan innegivare med traditionell temp reglering och börvärdes justering eller helt enkelt välja fläktkonvektorer i INSTÄLLNINGAR istället för golvvärme funktion. Fiffig lösning tycker jag Själv skall jag alltså köra utan daggpunktsreglering och med inställningen fläktkonvektor. Då får jag mest effekt.
då¨är jag med, både din & mon koppling ger samma cop, ända skilnaden är att du kör med 2 vattensystem.Steff skrev:"Min lösning" fungerar ju också som volymförstorare!
Sedan skall jag inte ladda tanken med 55 gradigt vatten (fast kondensering) utan som jag beskrev! Genom värmekurv styrning (flytande kondensering/börvärde) och med innegivare. Man kan välja hur stor inverkan innegivaren skall ha på regleringen av värmekurvan. Mellan 0 & 100 % innegivar styrd anläggning.
Självklart ger frikylan bara en marginell temperatur sänkningseffekt generellt. Men det är ändå en "gratis" resurs att icke förakta i sammanhanget!
Förlåt om jag var otydlig i min förklaring om frikylsystemet. Självklart måste kondens avledas från/under batteriet till avlopp. Finessen med Stiebels system är att kylregleringen har daggpunktsreglering. Man mäter alltså innetemp + luft fuktighet och får sen en framräknad daggpunkt. Denna daggpunkt får sedan ej överstigas. Kontinuerligt räknas daggpunkten om för att anpassas för kondensrisk. MEN! Systemet skall inte användas till att kyla med vanliga radiatorer utan faktiskt golvvärme! Ja, hör och häpna
Själv skall jag alltså köra utan daggpunktsreglering och med inställningen fläktkonvektor. Då får jag mest effekt.
i ditt system är det viktigt att slingan i acken som värmepumpen andvänder, den slingan måsta vara såpas lång så att den hinner överföra tilräckligt med värme till ackan så att värmepumpen inte får tilbacka för varmt vatten & tror at acken är varm, fast den ej är det, för då komer du få för många start/stop.
men jag tror du har kläm på det där låter det som.
hängde du med på min lösning eller tycker du den var knasig?
Frågor:
1. 1-kretssystemet ger lägre temperatur på returvattnet till VP, i princip kan det ju gå ner till strax över noll garder... är det en nackdel eller en fördel?
2. Blir det bättre energiutbytet om man ersätter FTX aggregatet med frånluftsmodul till bergvärmepumpen?
Jag resonerar då som följer: Med FTX får ALIG aggregatet förvärmd tillluft. Vid -10 ute får tilluften en temperatur om ca +5 (-> blandluft i ALIG som är ca +15). ALIG aggregatet drar sedan upp detta till +40 grader, dvs den tillför ca 4,5kW.
Leder jag istället uteluften (-10) direkt till ALIG aggregatet tillför den ca 5,4kW (40 grader ut), samtidigt som kollektorn tillförs ca 1kW... som istället blir ca 3kW i VP (eller lagras? i marken).
3. Läser jag beskrivningen av ALIG VB 250 L så avger den 8kW vid 150l/s med blandlufttemp på +5, dvs den ger tilluft som är ca +50 grader. Frågan är då vad den kräver för temperatur på in-vattnet... som helst inte bör ligga över 55. Kan +55 gradigt in-vatten verkligen resultera i +50 gradig tilluft?
1. 1-kretssystemet ger lägre temperatur på returvattnet till VP, i princip kan det ju gå ner till strax över noll garder... är det en nackdel eller en fördel?
2. Blir det bättre energiutbytet om man ersätter FTX aggregatet med frånluftsmodul till bergvärmepumpen?
Jag resonerar då som följer: Med FTX får ALIG aggregatet förvärmd tillluft. Vid -10 ute får tilluften en temperatur om ca +5 (-> blandluft i ALIG som är ca +15). ALIG aggregatet drar sedan upp detta till +40 grader, dvs den tillför ca 4,5kW.
Leder jag istället uteluften (-10) direkt till ALIG aggregatet tillför den ca 5,4kW (40 grader ut), samtidigt som kollektorn tillförs ca 1kW... som istället blir ca 3kW i VP (eller lagras? i marken).
3. Läser jag beskrivningen av ALIG VB 250 L så avger den 8kW vid 150l/s med blandlufttemp på +5, dvs den ger tilluft som är ca +50 grader. Frågan är då vad den kräver för temperatur på in-vattnet... som helst inte bör ligga över 55. Kan +55 gradigt in-vatten verkligen resultera i +50 gradig tilluft?
Ang 2 ovan: Läste på... och om jag har räknat rätt... så ökar 1kW tillfört brine dess temp om 0,68 grader (med brineflöde om 0,35l/s). 1 grad högre temp på brine ökar COP med 3%, så 0,68 grader ger 2% ökad COP, villket ger en måttlig effekthöjning om 100-200W. Inte mycket! Med andra ord är det bättre att installera FTX (ger 1kW i retur) än en frånluftsmodul till värmepump, ex v Nibes FLM 30, som endast ger 100-200W.
ska se om vi lyckas reda ut det här med en& tvåkrets system.m westling skrev:
enkrets brukar kräva högre framledningstamp på grund utav att flödet brukar vara lägre, den högre tempraturen försämrar cop.
tvåkrets system kan man enklare strypa in & justera om fempraturen är fel.
olika värmepumpar ska ha olika delta-t, men det brukar liga på ca 6 grader.
delta-t är tempraturskilnaden mellan vattnet som lämnar värmepumpen & det som komer tillbaka.
varför ska det vara 6 grader, jo det har nått mad gasen i förångaren o göra & förångarens storlek, så för att få bästa cop cå ska man oftast liga rund 6 grader.
du måste alltså se till att din ack tar 6 gradet.
Ang frånluftsmodul (FLM): Både 30m och 0,7 grader kan stämma. Läste någonstans att [berg]temperaturen ökar med 1-2 grader per 100m borrhål, vilket då likställer 30m borrhål med 0,6 grader ökad temperatur på brine.
Med andra ord är det uppenbart att frånluftsmoduler till [berg/mark]VP är en dålig lösning (då de endast ger 100W i ökad effekt - mot 1kW för en FTX).
Och skulle berget sina på värme så förslår inte heller den extra halvgraden långt eftersom VPn kräver 3-6 graders temperaturskillnad på brine in-ut (motsvarar 4kW-8kW).
Med andra ord är det uppenbart att frånluftsmoduler till [berg/mark]VP är en dålig lösning (då de endast ger 100W i ökad effekt - mot 1kW för en FTX).
Och skulle berget sina på värme så förslår inte heller den extra halvgraden långt eftersom VPn kräver 3-6 graders temperaturskillnad på brine in-ut (motsvarar 4kW-8kW).
Jag skulle satsa på FTX. Har det själv ;D
Ger en betydligt bättre verkningsgrad plus bättre och kontrollerad ventilation i huset
Alltså den tank som jag avser installera som buffert mellan vp & värmesystemet är en vanlig "död" förrådstank med fyra anslutningar. 2 upptill och 2 nedtill. Det är alltså samma värmevatten i hela systemet hela tiden fast man får en hydralisk separering av kretsarna i och med tanken. Vp:n tar den mängd vatten den behöver och avger det den gör till toppen som ett resultat av detta. Värmeuttaget från tanken ut på systemet blir resultatet av inställd kurva. Alltså förrådstank= buffert. Inga slingor i tanken.
Normalt sett skall man ha ca 5 - 10 grader i delta T över vp. Alltså ca 5 - 10 högre temp ut än in från värmesystemet/ack.tanken...
Har man för högt delta T kommer vp:n att lösa på högtryck eftersom den interna kylkretsens tryck (köldmediet) stiger i takt med sämre flöde på vattnet. Inträffar detta stannar kompressorn och stilleståndstider inleds för att skydda mot för täta starter. Sker detta upprepade gånger brukar vp:n larma över i nöddrift eller dylikt och allt görs därefter av el!!!
Det är även viktigt med avseende på framledningen hur högt delta T man har. Ofta finns en begränsning i s k MAX framledning för att skydda vp:n på samma sätt. Likaså finns hetgasvakt som också skyddar för höga temperaturer etc....
Alltså väldigt viktigt med delta T över vp:n. Därför är en bufferttank som jag menar alltid att rekommendera. Eller så kan självklart systemet förses med injusteringsventil för att mäta in rätt flöde över vp. Det är också viktigt att se till så att värmesystemet aldrig kan vara helt stängt. T e x om alla termostatventiler stänger samtidigt. Då upphör flödet och vp löser på högtryck etc... Se alltid till att by pass ventil finns eller att minst en slinga/radiator alltid är fullt öppen.
Oj då! Nu vart det visst väldigt mycket teknik 8)
Ger en betydligt bättre verkningsgrad plus bättre och kontrollerad ventilation i huset
Alltså den tank som jag avser installera som buffert mellan vp & värmesystemet är en vanlig "död" förrådstank med fyra anslutningar. 2 upptill och 2 nedtill. Det är alltså samma värmevatten i hela systemet hela tiden fast man får en hydralisk separering av kretsarna i och med tanken. Vp:n tar den mängd vatten den behöver och avger det den gör till toppen som ett resultat av detta. Värmeuttaget från tanken ut på systemet blir resultatet av inställd kurva. Alltså förrådstank= buffert. Inga slingor i tanken.
Normalt sett skall man ha ca 5 - 10 grader i delta T över vp. Alltså ca 5 - 10 högre temp ut än in från värmesystemet/ack.tanken...
Har man för högt delta T kommer vp:n att lösa på högtryck eftersom den interna kylkretsens tryck (köldmediet) stiger i takt med sämre flöde på vattnet. Inträffar detta stannar kompressorn och stilleståndstider inleds för att skydda mot för täta starter. Sker detta upprepade gånger brukar vp:n larma över i nöddrift eller dylikt och allt görs därefter av el!!!
Det är även viktigt med avseende på framledningen hur högt delta T man har. Ofta finns en begränsning i s k MAX framledning för att skydda vp:n på samma sätt. Likaså finns hetgasvakt som också skyddar för höga temperaturer etc....
Alltså väldigt viktigt med delta T över vp:n. Därför är en bufferttank som jag menar alltid att rekommendera. Eller så kan självklart systemet förses med injusteringsventil för att mäta in rätt flöde över vp. Det är också viktigt att se till så att värmesystemet aldrig kan vara helt stängt. T e x om alla termostatventiler stänger samtidigt. Då upphör flödet och vp löser på högtryck etc... Se alltid till att by pass ventil finns eller att minst en slinga/radiator alltid är fullt öppen.
Oj då! Nu vart det visst väldigt mycket teknik 8)
