Håller väggarna för en våning till?
Vi funderar på att bygga på en våning på en del av vårt hus.
Där vi vill bygga en till våning är det idag ett stort rum utan några innerväggar.
Takstolarna för påbyggnaden kommer därför behöva vara självbärande över 6m.
Det som jag är lite osäker på i dagsläget är om ytterväggarna klarar belastningen från en våning till. I och med att det inte finns några innerväggar så kommer all last från påbyggnaden att behöva tas upp av ytterväggarna.
De befintliga ytterväggarna består utifrån av:
Tegelfasad
Luftspalt
13mm asfaboard
45*95 regelvägg cc60. Höjd ca 2,7m
13mm gips
45*45 liggande reglar cc60
12mm osb
13mm gips
Rummet är tilläggsisolerat invändigt, därav den lite udda lösningen med gips mitt i väggen.
Har försökt få tag i någon konstruktör som vill räkna på detta, men de verkar ointresserade. Antagligen ett för litet uppdrag för att det ska vara värt besväret.
Har även försökt räkna själv utifrån de formler och exempel som finns på traguiden.se men jag känner mig inte helt trygg med de resultat jag får fram.
Utifrån denna länk är det väl tveksamt om det håller:
http://www.traguiden.se/konstruktion/dimensionering/barverk/barverk/reglar/
Samtidigt har jag ett korsande regelverk och OSB som gör det hela styvare.
Är det någon som kan hjälpa mig att räkna lite eller tipsa om någon konstruktör som är intresserad av ett så litet uppdrag.
Där vi vill bygga en till våning är det idag ett stort rum utan några innerväggar.
Takstolarna för påbyggnaden kommer därför behöva vara självbärande över 6m.
Det som jag är lite osäker på i dagsläget är om ytterväggarna klarar belastningen från en våning till. I och med att det inte finns några innerväggar så kommer all last från påbyggnaden att behöva tas upp av ytterväggarna.
De befintliga ytterväggarna består utifrån av:
Tegelfasad
Luftspalt
13mm asfaboard
45*95 regelvägg cc60. Höjd ca 2,7m
13mm gips
45*45 liggande reglar cc60
12mm osb
13mm gips
Rummet är tilläggsisolerat invändigt, därav den lite udda lösningen med gips mitt i väggen.
Har försökt få tag i någon konstruktör som vill räkna på detta, men de verkar ointresserade. Antagligen ett för litet uppdrag för att det ska vara värt besväret.
Har även försökt räkna själv utifrån de formler och exempel som finns på traguiden.se men jag känner mig inte helt trygg med de resultat jag får fram.
Utifrån denna länk är det väl tveksamt om det håller:
http://www.traguiden.se/konstruktion/dimensionering/barverk/barverk/reglar/
Samtidigt har jag ett korsande regelverk och OSB som gör det hela styvare.
Är det någon som kan hjälpa mig att räkna lite eller tipsa om någon konstruktör som är intresserad av ett så litet uppdrag.
Jo, de blir ganska grova. Samtidigt är det bara ta den dimension som behövs. Gissar att det blir kerto-balkar som är stadiga i förhållande till dimension.fahlis skrev:
Lite jobbigare med väggarna om man måste öppna och ställa in extra stolpar.
45x95/50x100 cc 60 är ju en sak, men hållfasthetsklassen Cxx har rimligtvis också betydelse om det ska gå att räkna på. Om det sedan är en rejäl äldre vägg med kortlingar i mitten så ökar det också styvheten. (Om jag skulle vilja få beräknat hållfasthet i en vägg så hade jag inte velat räkna med ev gips-/spånskivor, utan endast själva regelstommen, även om skivor också hjälper till att styva upp.)
Appropå konstruktörer:
Tror inte att någon konstruktör är beredd att ta på sig ansvar för beräkningar om de inte har alla detaljer som är nödvändiga.
Appropå konstruktörer:
Tror inte att någon konstruktör är beredd att ta på sig ansvar för beräkningar om de inte har alla detaljer som är nödvändiga.
Skiljer 20% i böjstyvhethenkeson skrev:
jmf här en 45x 120 är nästan dubbelt så stark som en 45x95
http://www.traguiden.se/konstruktio...avor-av-konstruktionsvirke/?previousState=100
Redigerat:
Har räknat igenom det och med antagande att reglarna motsvara c14 och att du bor i snözon 2,0KN/m2 mark, så håller det inte. Byggnads del till resp vägg 3m.
Dimensionerande tryckkraft / stolpe blir 17,7 KN och en 45x95 klarar 12,5 KN i styv riktning.
Dimensionerande tryckkraft / stolpe blir 17,7 KN och en 45x95 klarar 12,5 KN i styv riktning.
Tack för att du tog dig tid att räkna larsbj .
Jag har försökt räkna lite på det själv så det vore intressant att höra hur du kom fram till 17,7kN per stolpe.
Jag bor på gränsen mellan snözon 2 och 2,5 så för säkerhets skull har jag utgått från snözon 2,5.
Jag har försökt räkna lite på det själv så det vore intressant att höra hur du kom fram till 17,7kN per stolpe.
Jag bor på gränsen mellan snözon 2 och 2,5 så för säkerhets skull har jag utgått från snözon 2,5.
Har räknat enligt eurokod 0, 1 och 5
Har räknat med att följande belastar en stolpe
0,6x3 m av mellanbjälklaget . egentyngd 0,3 kN/m2 och nyttiglast 2,0 kN/m2
Och 0,6x4m takyta egentyngd 0,9 kN/m2 och snölast 2,0 kN/m2
Samt 0,6x 5,7m yttervägg. egentyngd 0,2 kN/m2
psinoll 0,7 och gamma d 0,91
Kontroll har gjorts med både snö som huvudlast och snö som bilast.
Ovanstående har satts in i lastkombinationer för brottgräns, enligt den svenska tolkningen av eurokod
Har räknat med att följande belastar en stolpe
0,6x3 m av mellanbjälklaget . egentyngd 0,3 kN/m2 och nyttiglast 2,0 kN/m2
Och 0,6x4m takyta egentyngd 0,9 kN/m2 och snölast 2,0 kN/m2
Samt 0,6x 5,7m yttervägg. egentyngd 0,2 kN/m2
psinoll 0,7 och gamma d 0,91
Kontroll har gjorts med både snö som huvudlast och snö som bilast.
Ovanstående har satts in i lastkombinationer för brottgräns, enligt den svenska tolkningen av eurokod
Redigerat:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Det skiljer inga 20 procent i böjstyvhet mellan en 45x95 och 50x100, det är bara att glömma. Det hjälper inte att se på teoretiska tabeller tills man blir blå om man inte kan anpassa dem i praktiken.larsbj skrev:
45x95 är samma virke som man hyvlat ner ifrån sågat 50x100. Kärnvirket har du i nederkant mitt i plankan och ju längre ut du går emot kanterna ju större blir årsringarna. Hyvlar du av en 50x100 planka så försvinner yttersta årsringen medan kärnvirket består. Där är årsringarna täta och kvistarna små. Plankan försvagas inte många procent för att man hyvlar bort några mm.
Du har fel.Finndjävel skrev:
All hållf beräkning bygger på det sättet att räkna.
Virket i mitten har nästan ingen betydelse för hållfastheten.
Jmf med en i-balk, varför tror du att materialet är i kanterna.
Styrkan ökar med kvadraten på höjden.
Det är därför en 45x195 är mer än dubbelt så böjstyv som en 45x195
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Det här är problemet när man köper grejer ur affären som går i bitar när man kommer hem. Nån ingenjör som aldrig lämnat sitt skrivbord har suttit och räknat och utgått ifrån att teorin ska stämma med verkligheten.larsbj skrev:
Trä är levande och hållfastheten varierar beroende på kvaliteten. Glest mellan årsringarna betyder att virket har växt snabbt, är klent och ruttnar snabbt. Vet du ens hur hållfastheten bestäms vid nästan varenda såg? Man har en gubbe som går genom plankorna och sorterar dem i olika hållfasthetsklasser enligt hans egen bedömning som han gör med ögonen.
Jämför du en i-balk med virke så är det ingen idé att ens försöka argumentera med dig.
