Ytterdörr - Byta?
Hejsan!
Jag har sett att väldigt många byter ut sina ytterdörrar mot nyare gamla så att säga som är isolerade, och jag antar att man gör det för att de äldre dörrarna är ineffektiv??
Våran dörr med tillhörande innerdörrar har vi också funderat på att byta ut då det överlag är rekommendationen vi fått, men man ställer sig ändå frågande om det är värt 15 - 40 000:- för att få en "ny gammal" dörr som är isolerad? Man kan säkerligen lämna in den här dörren till en duktig snickare som gör den brukbar igen till en betydligt billigare peng, men frågan är då om man kommer få problem med att det blir kallras delux vid ytterdörren på vintrarna när det är -23 grader ute med iskalla golv och element på högvarv som direkt följd??
Förutom den lilla nackdelen att innerdörrarna till våran dörr/dörrar är utan fönster och således kommer ge en mörk hall vintertid så gillar vi den som sitter där nu skarpt! Samtidigt som man som vanligt lär ta hänsyn till rent praktiska egenskaper som tex nämnts ovan.
Jag har sett att väldigt många byter ut sina ytterdörrar mot nyare gamla så att säga som är isolerade, och jag antar att man gör det för att de äldre dörrarna är ineffektiv??
Våran dörr med tillhörande innerdörrar har vi också funderat på att byta ut då det överlag är rekommendationen vi fått, men man ställer sig ändå frågande om det är värt 15 - 40 000:- för att få en "ny gammal" dörr som är isolerad? Man kan säkerligen lämna in den här dörren till en duktig snickare som gör den brukbar igen till en betydligt billigare peng, men frågan är då om man kommer få problem med att det blir kallras delux vid ytterdörren på vintrarna när det är -23 grader ute med iskalla golv och element på högvarv som direkt följd??
Förutom den lilla nackdelen att innerdörrarna till våran dörr/dörrar är utan fönster och således kommer ge en mörk hall vintertid så gillar vi den som sitter där nu skarpt! Samtidigt som man som vanligt lär ta hänsyn till rent praktiska egenskaper som tex nämnts ovan.
Jag tolkar det som att ni inte har bott i huset vintertid? Är huset beboeligt brukar det vara en god idé att bo där ett tag innan man beslutar om åtgärder. Och hur vet de som gett er rekommendation att byta dörr att det är den bästa lösningen?
Om inner- och ytterdörrarna är i renoverbart skick så är det väl bara positivt om ni vill behålla dörrarna! Vårt hus hade också liknande dörrar - utan glas dock - innan de byttes mot moderna isolerade dörrar med ett dörrblad. Vi skulle gärna återställa detta.
Om ni ser till att karmen och dörrbladen tätas bra så blir det säkert fullt funktionsdugligt, om dörren i övrigt är möjlig att renovera. Beroende på skicket och er egen arbetsinsats så kan säkert en sådan renovering variera i kostnad en del. Ni kan ju börja med att höra med en kunnig finsnickare om vad som är möjligt att göra, samt kostnad, och ta det därifrån.
Om inner- och ytterdörrarna är i renoverbart skick så är det väl bara positivt om ni vill behålla dörrarna! Vårt hus hade också liknande dörrar - utan glas dock - innan de byttes mot moderna isolerade dörrar med ett dörrblad. Vi skulle gärna återställa detta.
Om ni ser till att karmen och dörrbladen tätas bra så blir det säkert fullt funktionsdugligt, om dörren i övrigt är möjlig att renovera. Beroende på skicket och er egen arbetsinsats så kan säkert en sådan renovering variera i kostnad en del. Ni kan ju börja med att höra med en kunnig finsnickare om vad som är möjligt att göra, samt kostnad, och ta det därifrån.
Enda anledningen att byta är väl för att slippa innerdörrar. Är de inte ruttna eller vädigt skeva så skulle iallafall jag välja fixa till dom. Tror det kommer fungera utmärkt komfortmässigt om man får till litetätningslister.Tommy_F skrev:
Hur ser innerdörrarna ut? Kanske går det att sätta i glas i dem också?
Kallrasskydd mellan dörrarna tar bort det värsta draget:
http://madebyninnibus.blogspot.se/2013/05/kallrasskydd.html
Kallrasskydd mellan dörrarna tar bort det värsta draget:
http://madebyninnibus.blogspot.se/2013/05/kallrasskydd.html
Definitivt behåll dem. De hör till huset och ger det rätt karaktär. Som tidigare nämnts se till att det är tätt runt om (kanske drar det mycket undertill - hur ser det ut med tröskeln? Drag kan delvis motverkas genom att ni lägger en lämplig matta innanför dörrarna - och kallrasskyddet som nämndes verkar ju vara en fin idé att ha mellan dörrparen) samt inga sprickor i själva dörrarna och att det är tätt runt glasen. Använd de befintliga innerdörrarna, och det går absolut att sätta glas i dem. Och häng för ett kraftigt draperi om vintern. Jag ser dessutom att ni använder gardin över fönstren, det är ju jättebra, detsamma kan ni använda på innerdörrarnas fönster om ni sätter in glas där också. Tänk också på möjligheten att ha tjockare gardiner för dörrfönstren vintertid. Jag tror att dessa åtgärder skulle räcka väl. Men om inte ...
... till lite mer "otippade" förslag:
Den allra högsta prioriteten ur ett byggnadsvårdsperspektiv är att ni behåller de befintliga dörrarna. Fast OM det är så att ni ändå bestämmer er för att byta dem, ställ då undan dem och förvara dem på sådant sätt att de hela och fina följer med huset också i framtiden.
Men för att nu gå till de lite mer udda förslagen:
1) Ni kan isolera dem från insidan t ex genom att spika masonit över speglarna och fylla med isoleringsmaterial. Ett sådant ingrepp skulle inte vara irreversibelt, eftersom masoniten och isoleringen lätt kan tas bort igen, och bara lämna små spikhål efter sig. Samma sak kan göras med innerdörrarna på valfri sida. Visst blir det inte lika vackert, men om priset annars är att ni tar bort dörrarna helt, är detta att föredra.
2)
Är glasen i dörrarna av äldre slag? Jag kan inte bedöma utifrån bilden, men det kan ju vara så att det är moderna float-glas som sitter i nu, istället för äldre valsat glas. Om det är äldre ser ni det på ojämnheter och kanske bubblor i glaset, medan om det är fullständigt slätt och helt utan skiftningar, är det modernt glas. Om det är äldre glas, bortse från detta tips, men om det alltså är modernt och livlöst glas, skulle ni kunna byta rutorna till lågemissionsglas (så kallade LE-glas). Detta glas är lite känsligare eftersom ena sidan har en tunn beläggning (som därför bör vändas inåt). Vinsten med LE-glas blir inte lika stor som den blir när det är dubbla fönsterrutor, men om ni sätter LE-glas också i innerdörrarna, bör en del vara vunnet enligt principen många bäckar små.
... till lite mer "otippade" förslag:
Den allra högsta prioriteten ur ett byggnadsvårdsperspektiv är att ni behåller de befintliga dörrarna. Fast OM det är så att ni ändå bestämmer er för att byta dem, ställ då undan dem och förvara dem på sådant sätt att de hela och fina följer med huset också i framtiden.
Men för att nu gå till de lite mer udda förslagen:
1) Ni kan isolera dem från insidan t ex genom att spika masonit över speglarna och fylla med isoleringsmaterial. Ett sådant ingrepp skulle inte vara irreversibelt, eftersom masoniten och isoleringen lätt kan tas bort igen, och bara lämna små spikhål efter sig. Samma sak kan göras med innerdörrarna på valfri sida. Visst blir det inte lika vackert, men om priset annars är att ni tar bort dörrarna helt, är detta att föredra.
2)
Är glasen i dörrarna av äldre slag? Jag kan inte bedöma utifrån bilden, men det kan ju vara så att det är moderna float-glas som sitter i nu, istället för äldre valsat glas. Om det är äldre ser ni det på ojämnheter och kanske bubblor i glaset, medan om det är fullständigt slätt och helt utan skiftningar, är det modernt glas. Om det är äldre glas, bortse från detta tips, men om det alltså är modernt och livlöst glas, skulle ni kunna byta rutorna till lågemissionsglas (så kallade LE-glas). Detta glas är lite känsligare eftersom ena sidan har en tunn beläggning (som därför bör vändas inåt). Vinsten med LE-glas blir inte lika stor som den blir när det är dubbla fönsterrutor, men om ni sätter LE-glas också i innerdörrarna, bör en del vara vunnet enligt principen många bäckar små.
Tackar så mycket för alla svar, Mycket bra tips!
Dörren är tydligen inte husets original dörr, utan har blivit ditsatt senare, dock är den ändå "till åren" och värd att spara! Vi har dock bestämt oss för att sätta en ny parytterdörr då vi kommer bygga ut huset, men denna ska självklart sparas.
Dörren är tydligen inte husets original dörr, utan har blivit ditsatt senare, dock är den ändå "till åren" och värd att spara! Vi har dock bestämt oss för att sätta en ny parytterdörr då vi kommer bygga ut huset, men denna ska självklart sparas.
Lycka till - kanske kan dessa istället då bli vackra dubbeldörrar in till "salongen"!
Det var faktiskt ingen dum ide!!L Lärospånet skrev:
Precis! Det är väl dumt att kapa för mycket. Och ska det kapas så lär man göra nya gåtspår: https://entimmermansdagbok.wordpress.com/2011/10/31/gat/
Dymlingarna sitter väl oftast 2-4 dm ifrån själva öppningen i normalfallet? Så tar man inte upp för mycket så borde dessa klara sig.
På tal om dymlingar så dök en ny fråga upp, om man skulle göra en öppning så att dymlingarna försvinner, och sågar ny gåt. Funkar det inte då, förutom att man då har ny gåt även att sätta järndymlingar typ Oly log screws i gåtspåret? Typ sånna här (Hela comwboykåken byggdes med sådana) https://www.ebay.com/itm/15-Log-Hom...105958?hash=item3387c41226:g:FS8AAOxypNtSjTn3
Svårt att förklara men typ såhär, dock är här bara en Oly skruv utritad här, men principen kanske framgår:
Och det borde väl även funka bättre om man lämnar de övre och de undre varven för att "hålla ihop" allt bättre, kapar man dessa så bör det väl vara en större risk att nått rör sig?
Det är väl dumt att kapa för mycket. Och ska det kapas så lär man göra nya gåtspår: https://entimmermansdagbok.wordpress.com/2011/10/31/gat/Dymlingarna sitter väl oftast 2-4 dm ifrån själva öppningen i normalfallet? Så tar man inte upp för mycket så borde dessa klara sig.
På tal om dymlingar så dök en ny fråga upp, om man skulle göra en öppning så att dymlingarna försvinner, och sågar ny gåt. Funkar det inte då, förutom att man då har ny gåt även att sätta järndymlingar typ Oly log screws i gåtspåret? Typ sånna här (Hela comwboykåken byggdes med sådana) https://www.ebay.com/itm/15-Log-Hom...105958?hash=item3387c41226:g:FS8AAOxypNtSjTn3
Svårt att förklara men typ såhär, dock är här bara en Oly skruv utritad här, men principen kanske framgår:
Och det borde väl även funka bättre om man lämnar de övre och de undre varven för att "hålla ihop" allt bättre, kapar man dessa så bör det väl vara en större risk att nått rör sig?
Ingen som tror överstående med "järndymlingar" kan funka på en 100 + år gammal stomme som satt sig klart? Gör man även gåt så lär väl knappast stockarna röra sig åt något håll alls? Och viss rörelse mån bör ju stockarna få då järndymlingarna inte är helgängad mer en nertill?
Slänger in en bild till om det vart otydligt:
Edit; Kanske skulle ha gjort en egen tråd om frågan
Slänger in en bild till om det vart otydligt:
Edit; Kanske skulle ha gjort en egen tråd om frågan
Redigerat:
Nej.
Jag kan tänka mig att det skulle fungera tillräckligt bra som nödfallslösning om man absolut är tvungen att förstora öppningen eller ta upp en öppning av praktiska skäl men jag skulle inte ta risken bara för att få en bredare vardagsrumsdörr.
Det är skillnad mellan att ta risker för att man är praktiskt tvungen och att ta risker för att man har lust.
Jag kan tänka mig att det skulle fungera tillräckligt bra som nödfallslösning om man absolut är tvungen att förstora öppningen eller ta upp en öppning av praktiska skäl men jag skulle inte ta risken bara för att få en bredare vardagsrumsdörr.
Det är skillnad mellan att ta risker för att man är praktiskt tvungen och att ta risker för att man har lust.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 073 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 073 inlägg
Min lilla lilla erfarenhet av att dymla ihop saker är att dymlingar som slås i snett inte riktigt kan hålla stabiliteten så som dymlingar som slås rakt igenom två träbitar. Antar att det är samma med timmer?
Det blir liksom vingligt.
Vill nog påstå att jsg har märkt av samma fenomen när jag har skråspikat eller skråskruvst ihop saker också.
Men se ovan som en liten notis och inte någon konkret fakta.
Det blir liksom vingligt.
Vill nog påstå att jsg har märkt av samma fenomen när jag har skråspikat eller skråskruvst ihop saker också.
Men se ovan som en liten notis och inte någon konkret fakta.
Tack så hemskt mycket för era svar!
Är nyfiken bara för att det verkar vara så sjukt delade meningar i detta ämnet om att "kapa i timmerhus".
Som i detta exempel, om jag förstår rätt(?) så är det i princip menat att om jag skulle bredda en enda öppning i en hel timmerkåk 40 cm så är det en "risk" som kan innebära större konsekvenser? Vad är då dessa för konsekvenser/problem?
Trots att tyngdlagen är nedåt och man skruvar in långa järndymlingar och sätter gåt, varför skulle det inte hålla? (rent tekniskt) Och vad gör att det inte håller och blir problem så att säga? är 100 årigt torrt timmrer så pass rörligt att det "sliter sig loss" trots järndymlingar och gåt? Hur skulle ni gjort i sådant fall?
Ta det rätt nu, jag är absolut inte näsvis utan bara nyfiken!
Nu gäller inte frågan om att sätta dessa pardörrar i en öppning avsedd för en vanlig dörr egentligen utan denna nyfikenhet kommer efter att jag ställt frågan till yrkesfolk i bygden då vi skulle behöva öppna upp lite mellan 2 rum samt sätta en altandörr där det idag sitter ett fönster. Och alla säger mer eller mindre att det inte är något problem, men läser man på nätet är det i vissa fall annorlunda, och i vissa fall kapar folk hej vilt i sina timmerhus och då undrar man ju såklart varför?
De jag har pratat med är dels en timmerman som är 70 + som menade att en timmerkåk kan i princip välta runt utan att större skada uppstår pga att de håller ihop så pass bra, han menade på att man ska gå loss riktigt rejält med motorsågen innan man "ställer till det"..
så det lilla (i hans bemärkelse) som vi tänkte göra ansåg han absolut inte var något problem, så länge vi inte gick loss och fortsatte att kapa en massa mer tillade han dock sedan.
Hans råd var att sätta ny gåt bara, så länge vi inte kapade av de övre och undre varven vid öppningen då menade han (som min tidigare bild)
En annan yngre timmerman (34 år) som drivit eget som timmerman i 10 år sa i princip samma sak att så länge man sätter ny gåt och ev reglar/stabiliserar på var sida av snittet så gör det inget om man öppnar upp i en stomme som satt sig så länge man inte kapar av alldeles intill en knut eller dyl, och det ska vi inte göra. Det va även han som sa att dymlingarna oftast sitter någon decimeter bredvid själva öppningarna, dvs om vi byter ett fönster som är 10x14 mot en altandörr som är 10x21 så menade han att dymlingarna förmodligen klarar sig. Sen kan jag tillägga att dom som håller på med sådant här avråder ju gärna först för att dom personligen är väldigt byggnadsvårdsintresserade och därmed inte tycker att det är historiskt rätt att öppna upp och "ändra om", men rent byggnadstekniskt så menar de att det inte är någon fara.
En "vanlig" snickare jag också pratade med sa att när dom öppnar upp i timmerkåkar så kapar dom bort helt och ersätter med limträ där det öppnas upp, även dom reglade
på var sida om snittet, här menade timmermannen att stockarna var tillräckligt bärande och att inte limträ behövdes, och att det var dumt att kapa av det översta varvet som även "håller ihop".
En annan snickare som är 65+ menade på att han vart med och sågat i timmerstommar som 18 åring och har en idag aldrig hört om några problem (hans ord), honom har jag till och med vart med och hjälpt för 5-6 år sedan i en timmerkåk och då sågade han bort en hel vägg! då tog han ur enda ner till grund, satt limträ pelare på sula i marken och sedan en stor
jäkla limträbalk emellan dessa som bärde av, Limträstolparna bultades sedan ihop med stommen rätt rejält. Jag tänkte inte så mycket på det då pga att man inte hade timmerhus själv då utan var bara med för grovjobbet (=lyfta limträbalkar och skotta spån).
Alla ovanstående har varit på plats och sett vårat hus, hurdan de har rätt eller fel vet jag inte, men det är ändå intressant då vissa menar att timmerhus är som pansar, och andra att de är som papper
Själv vet jag inte mer en det jag ser och har framför mig, läser och hör. Och då tänkte jag att eftersom det råder så olika bud så kanske man skulle kört denna variant och inte "bara" gåt så är man kanske en mer säker. Sen vet jag inte hur vanligt det är med "problemen" som uppstår om man vårdslöst skulle börja kapa här och där? I bonde bygden jag bor där majoriteten av husen är av timmer så har man i vart fall inte hört att någon haft stora problem pga att de öppnat upp mellan två rum, faktum är att i princip varje kåk verkar ha gjort detta.. Men problemen kanse finns där ändå?
Jaja, mycket svammel vart det, och som sades, jag är inte näsvis, bara nyfiken Man vill ju ha så mycket kött på benen av ren fakta som möjligt innan man tar fram sågen.
Tack igen!
Är nyfiken bara för att det verkar vara så sjukt delade meningar i detta ämnet om att "kapa i timmerhus".
Som i detta exempel, om jag förstår rätt(?) så är det i princip menat att om jag skulle bredda en enda öppning i en hel timmerkåk 40 cm så är det en "risk" som kan innebära större konsekvenser? Vad är då dessa för konsekvenser/problem?
Trots att tyngdlagen är nedåt och man skruvar in långa järndymlingar och sätter gåt, varför skulle det inte hålla? (rent tekniskt) Och vad gör att det inte håller och blir problem så att säga? är 100 årigt torrt timmrer så pass rörligt att det "sliter sig loss" trots järndymlingar och gåt? Hur skulle ni gjort i sådant fall?
Ta det rätt nu, jag är absolut inte näsvis utan bara nyfiken!
Nu gäller inte frågan om att sätta dessa pardörrar i en öppning avsedd för en vanlig dörr egentligen utan denna nyfikenhet kommer efter att jag ställt frågan till yrkesfolk i bygden då vi skulle behöva öppna upp lite mellan 2 rum samt sätta en altandörr där det idag sitter ett fönster. Och alla säger mer eller mindre att det inte är något problem, men läser man på nätet är det i vissa fall annorlunda, och i vissa fall kapar folk hej vilt i sina timmerhus och då undrar man ju såklart varför?
De jag har pratat med är dels en timmerman som är 70 + som menade att en timmerkåk kan i princip välta runt utan att större skada uppstår pga att de håller ihop så pass bra, han menade på att man ska gå loss riktigt rejält med motorsågen innan man "ställer till det"..
så det lilla (i hans bemärkelse) som vi tänkte göra ansåg han absolut inte var något problem, så länge vi inte gick loss och fortsatte att kapa en massa mer tillade han dock sedan.
Hans råd var att sätta ny gåt bara, så länge vi inte kapade av de övre och undre varven vid öppningen då menade han (som min tidigare bild)
En annan yngre timmerman (34 år) som drivit eget som timmerman i 10 år sa i princip samma sak att så länge man sätter ny gåt och ev reglar/stabiliserar på var sida av snittet så gör det inget om man öppnar upp i en stomme som satt sig så länge man inte kapar av alldeles intill en knut eller dyl, och det ska vi inte göra. Det va även han som sa att dymlingarna oftast sitter någon decimeter bredvid själva öppningarna, dvs om vi byter ett fönster som är 10x14 mot en altandörr som är 10x21 så menade han att dymlingarna förmodligen klarar sig. Sen kan jag tillägga att dom som håller på med sådant här avråder ju gärna först för att dom personligen är väldigt byggnadsvårdsintresserade och därmed inte tycker att det är historiskt rätt att öppna upp och "ändra om", men rent byggnadstekniskt så menar de att det inte är någon fara.
En "vanlig" snickare jag också pratade med sa att när dom öppnar upp i timmerkåkar så kapar dom bort helt och ersätter med limträ där det öppnas upp, även dom reglade
på var sida om snittet, här menade timmermannen att stockarna var tillräckligt bärande och att inte limträ behövdes, och att det var dumt att kapa av det översta varvet som även "håller ihop".
En annan snickare som är 65+ menade på att han vart med och sågat i timmerstommar som 18 åring och har en idag aldrig hört om några problem (hans ord), honom har jag till och med vart med och hjälpt för 5-6 år sedan i en timmerkåk och då sågade han bort en hel vägg! då tog han ur enda ner till grund, satt limträ pelare på sula i marken och sedan en stor
jäkla limträbalk emellan dessa som bärde av, Limträstolparna bultades sedan ihop med stommen rätt rejält. Jag tänkte inte så mycket på det då pga att man inte hade timmerhus själv då utan var bara med för grovjobbet (=lyfta limträbalkar och skotta spån).
Alla ovanstående har varit på plats och sett vårat hus, hurdan de har rätt eller fel vet jag inte, men det är ändå intressant då vissa menar att timmerhus är som pansar, och andra att de är som papper
Själv vet jag inte mer en det jag ser och har framför mig, läser och hör. Och då tänkte jag att eftersom det råder så olika bud så kanske man skulle kört denna variant och inte "bara" gåt så är man kanske en mer säker. Sen vet jag inte hur vanligt det är med "problemen" som uppstår om man vårdslöst skulle börja kapa här och där? I bonde bygden jag bor där majoriteten av husen är av timmer så har man i vart fall inte hört att någon haft stora problem pga att de öppnat upp mellan två rum, faktum är att i princip varje kåk verkar ha gjort detta.. Men problemen kanse finns där ändå?
Jaja, mycket svammel vart det, och som sades, jag är inte näsvis, bara nyfiken
Man vill ju ha så mycket kött på benen av ren fakta som möjligt innan man tar fram sågen. Tack igen!
