VVS-skolan del 1: Vattnets väg in i huset - kommentarstråd
Vatten och avlopp inomhus är hygieniskt, bekvämt och modernt. Här beskriver vi husets olika vatten- och avloppssystem.
Du kan läsa artikeln här: VVS-skolan del 1: Vattnets väg in i huset
Du kan läsa artikeln här: VVS-skolan del 1: Vattnets väg in i huset
Men nog är gjutjärnsrör fortfarande bäst i flerbostadshus eftersom det låter mindre i dom när man spolar?
Jag tror inte det överväger fördelarna med plaströr.L Lärospånet skrev:
Gjutjärn är antagligen dyrare att producera, frakta, installera och reparera.
De ser dock fränare ut, heavy metal....
"Det kommunala ledningsnätets cirkulationspumpar..." borde nog bytas ut till tryckstegringspumpar eller bara pumpar annars blir det bara rundpumpning och det är ingenting man eftersträvar i ett vattenledningsnät.
Avloppsrör av gjutgärn användes normalt bara inomhus. Ute i marken använde man normalt betong eller som på första bilden, lergodsrör.
Avloppsrör av gjutgärn användes normalt bara inomhus. Ute i marken använde man normalt betong eller som på första bilden, lergodsrör.
Det var många fel av den typen. Cirkulation av självtryck, tappvatten som cirkulerar, tryckkärl i stället för expantionskärl mm. Men det är en gammal artikel. Nivån är inte imponerande.
I många nybyggda lägenhetshus har jag sett att man fortfarande använder järnrör eller tom rostfritt.L Lärospånet skrev:
I riktigt höga hus är det inte tillräckligt med plaströr pga trycken som kan uppstå.
Sedan är det väl en säkerhet i källare osv.
Administrator
· Skåne
· 7 635 inlägg
Jag ska ta upp era synpunkter med artikelförfattaren. Artikeln är helt ny hoppas jag, fick den nyss levererad.D Daniel 109 skrev:
Konstigt, jag tyckte jag läste ett gammalt datum. Det måste jag fått någon annanstans ifrån då.
Vad gäller ljud så finns det plaströr som har extra tjocka för att minska ljudet.
Problemet med gjutjärnrören är oftast arbetsmiljön då dessa är tunga och jobbigare att kapa men annars väldigt bra.
Problemet med gjutjärnrören är oftast arbetsmiljön då dessa är tunga och jobbigare att kapa men annars väldigt bra.
Det ansluter precis som radiatorkretsen men eftersom golvvärmen består av många separata slingor brukar dessa fördelas i ett fördelarskåp.T Torgil skrev:
Man kan ansluta golvvärmen mot radiatorkretsen men då behövs en shunt då det är olika temperaturer på systemen.
Administrator
· Skåne
· 7 635 inlägg
Roger Nyström tackar för kloka kommentrarer! Nu är texten förtydligad.
”Tappvatten som cirkulerar” kan jag hålla med om är tokigt. Tappvatten ska förstås inte cirkulera. Det ska gå till tappstället och rinna ut där. Det är dock helt begripligt. Men jag ändrar lite i det stycket i samband med "kommunala nätets cirkulationspumpar” ovan.
"Tryckkärl istället för expansionskärl”- kommentaren förstår jag inte alls. Förr användes expansionskärl. Det kan hända att det undantagsvis görs även idag, men det moderna sättet är ett tryckkärl som tar upp den volymökning som sker när vattnet värms.
Angående avloppsrör av gjutjärn. Det står i texten ”I gamla hus är det inte ovanligt att vissa delar består av gjutjärnsrör som användes göra 1960-talet.” I gamla hus innebär rimligen inne i husen. För tydlighetens skull lägger jag till en passus om att gamla avloppsrör utanför huset ofta bestod av betongrör eller lerrör.N NoOne2k skrev:
Det är ju korrekt. Det är heller inte meningen att nivån ska vara imponerande. Det är meningen att nivån ska vara grundläggande – en nybörjarkurs. Den som har så stora kunskaper som medlemmen som kommenterar behöver ju inte läsa det här - hen kan ju redan det här. =)D Daniel 109 skrev:
"Cirkulation av självtryck” är inget fel.Jag skrev att radiatorvattnet drevs runt med självtryck och i nästa mening förklarar jag det. Det är korrekt. Det behövs i sådana system inga cirkulationspumpar utan det självtryck som uppstår när vattnet värms är tillräckligt.D Daniel 109 skrev:
”Tappvatten som cirkulerar” kan jag hålla med om är tokigt. Tappvatten ska förstås inte cirkulera. Det ska gå till tappstället och rinna ut där. Det är dock helt begripligt. Men jag ändrar lite i det stycket i samband med "kommunala nätets cirkulationspumpar” ovan.
"Tryckkärl istället för expansionskärl”- kommentaren förstår jag inte alls. Förr användes expansionskärl. Det kan hända att det undantagsvis görs även idag, men det moderna sättet är ett tryckkärl som tar upp den volymökning som sker när vattnet värms.
Trycket har inget med cirkulationen att göra. Den formuleringen leder tankarna fel. Det är dencitetskillnader på grund av temperaturdifferenser som driver flödet.
Även sluta expansionskärl är expansionskärl. Visserligen håller de ett inneslutet tyck till skillnad från öppna expansionskärl. Men båda typerna är expansionskärl.
Även sluta expansionskärl är expansionskärl. Visserligen håller de ett inneslutet tyck till skillnad från öppna expansionskärl. Men båda typerna är expansionskärl.
Det där är väl ändå petitesser. Artikelns avsikt är att ge en grundläggande förståelse för vatten/avlopp.D Daniel 109 skrev:
Vad jag vet är det tryckexpansionskärl man använder idag, många ÅF kallar de för så.
Sedan gammalt kallas det termosifonprincipen att varmt vatten stiger, kyls av och återgår nedåt.
Ska man vara korrekt så uppstår en svag tryckskillnad i värmesystemet på grund av densitetsskillnaden när man värmer i ena änden och det är trycket som driver vattnet framåt. Precis som med röken i en skorsten. Tryckskillnaderna är små går att mäta, att de är små gör att stora rör behövs för att de ska räcka till. Skulle tryckdifferensen vara densamma sker inget flöde i någon riktning.
Använt såväl i bilar som i hus förr när elmotorer och pumpar var dyrbara.
Det finns många nyare hus med cirkulation på varmvattnet för att hålla det varmt framme vid tappstället, dvs undvika långa spoltider till dess varmt vatten når kranen. Vet flera som har det. Undrar dock vad det kostar i extra energi....
Betongrör är på återgång i många fall utanför huset. Pga att de tål tryck och belastningar bättre. Det gör inte plaströren på samma sätt. Senast förra året fick de gräva om avloppet ut från kompisens lägenhetshus (byggt 2006) för att plaströren imploderat. Googla så hittar ni info.
Sedan gammalt kallas det termosifonprincipen att varmt vatten stiger, kyls av och återgår nedåt.
Ska man vara korrekt så uppstår en svag tryckskillnad i värmesystemet på grund av densitetsskillnaden när man värmer i ena änden och det är trycket som driver vattnet framåt. Precis som med röken i en skorsten. Tryckskillnaderna är små går att mäta, att de är små gör att stora rör behövs för att de ska räcka till. Skulle tryckdifferensen vara densamma sker inget flöde i någon riktning.
Använt såväl i bilar som i hus förr när elmotorer och pumpar var dyrbara.
Det finns många nyare hus med cirkulation på varmvattnet för att hålla det varmt framme vid tappstället, dvs undvika långa spoltider till dess varmt vatten når kranen. Vet flera som har det. Undrar dock vad det kostar i extra energi....
Betongrör är på återgång i många fall utanför huset. Pga att de tål tryck och belastningar bättre. Det gör inte plaströren på samma sätt. Senast förra året fick de gräva om avloppet ut från kompisens lägenhetshus (byggt 2006) för att plaströren imploderat. Googla så hittar ni info.
