"Vintage" venteliationsgaller till fönsterbrädor?

10k läst  8 svar

  1. Herr Hysteres
    Medlem Nivå 7
    Hej

    Jag hade för att tag sen en tråd i vilken jag frågade hur man bäst sågar upp ventilationshål i tjocka fönsterbrädor:

    http://www.byggahus.se/forum/verkty...gning-av-ventilationshal-i-fonsterbrador.html

    Under diskussionen postade Mats Bengtsson en empirisk amerikansk universitetsstudie från 1929, i vilken man kunde läsa sig till hur ventilationsöppningarna i radiatorinkapslingar (elementskydd) bör vara utformade för att minimera värmeförlusten från inkapslingen.

    Som en konsekvens av att ha läst detta vill jag nu såga upp stora hål i fönsterbrädorna och montera (nedsänkbara) ventilationsgaller. I princip är jag ute efter en målningsbar rektangulär metallram som är 2-5 cm hög, har ett grovmaskigt metallnät (ej lameller!) spänt över överkanten och kan monteras i nivå med omkringliggande yta.

    Nu är frågan: Känner någon till ifall det finns någon firma som antingen måttillverkar eller säljer såna här produkter med ett utseende och materialval som är gammalt?

    Jag har hittat massor av moderna ventilationsgaller med alu-skenor på nätet (typ såna som finns ovanför golvmonterade fläktkonverktorer i sjukhuskorridorer) men då jag bor i ett hus från 1905 vill jag undvika att mixa inredningsdetaljer från sekelskifte och landsting. Tacksam för tips.

    (Moderatorer - flytta gärna tråden ifall ni tycker den ligger bättre i någon annan avdelning).
     
  2. C
    Medlem · Nivå 15
    Jag har kollat runt en del på detta och det visade sig finnas en hel del. Nu var jag personligen i första hand ute efter performerad plåt med traditionella mönster och det verkar finnas hos många välsorterade plåthandlare, t.ex.
    http://www.begroup.com/sv/BE-Group-...ent/Plat/Ovrigplat/Skissbild-perforerad-plat/
    Har även sett en hel del galler/nät av olika slag, dock ej sparat länkarna. Jag tror det du är ute efter kallas krenolerat galler. Även perforerad masonite i "klassiska" mönster verkar fortfarande finnas.
     
    • Laddar…
  3. Herr Hysteres
    Medlem Nivå 7
    Krenelerat galler, minsann. Man lär sig någonting varje dag! Tack för jättebra tips.

    De perforerade plåtarna du länkade till var också väldigt snygga. Köpte du något liknande och i så fall, i vilken tjocklek och vad använder du dem till? Jag vill ha något som tål tryckbelastning ovanifrån så man slipper få en permanent buckla om något hamnar ovanpå.
     
  4. C
    Medlem · Nivå 15
    Har inte kommit till skott ännu, men planen är att bygga klassiska elementskydd som placeras framför radiatorerna.
    Tänkte mig då klöver eller stjärnplåt i en träram. Eftersom alla nytillverkade skydd jag hittat är väldigt luftiga var jag orolig för att plåtarna inte skulle vara tillräckligt genomsläppliga, men tack vare din tråd och Mats dokument visade det sig då att det verkar vara tvärtom, förutsatt att uttagen upptill och nedtill är tillräckligt stora. [​IMG]

    Jag har inte planerat att ta upp något hål i fönsterbrädan, så jag har inte funderat på något som behöver tåla att ställa saker på.
     
  5. Herr Hysteres
    Medlem Nivå 7
    Hejsan

    Tack för svar. Utan att känna till detaljerna runt ditt hus (och definitivt utan avsikt att låta som en messerschmitt) skulle jag generellt skulle jag råda dig att fundera på att ta upp hål i fönsterbrädan. Låt mig dela med mig av mina erfarenheter.

    Jag har i mitt hus tre sorters elementskydd av den typ jag tror du avser bygga:

    Hall
    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    image-13.jpeg


    TV-rum
    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    image-12.jpeg


    Bibliotek
    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    image-11.jpeg


    De bakomliggande elementen är rejäla gamla gjutjärnsradiatorer i TV-rum och bibliotek och moderna radiatorer i hallen.

    Som du ser är skydden i TV-rummet och hallen snarlika i designen och båda har en massiv 56mm fönsterbräda ovanför. Uppvärmningseffekten skiljer sig dock markant mellan det två rummen, vilka är av snarlik storlek och volym.

    Hallen (med små element) är alltid varm och skön medan TV-rummet (med stora gjutjärnsraddar) är det kallaste i huset. I mitt hus tror jag en stor del av förklaringen ligger i fönstren. Hallen har moderna treglasfönster medan TV-rummet har gamla kopplade tvåglasfönster. Alla fönster är riktigt väl dragtätade (O-ringslist som handlimmats med silikonlim) men trots detta blir det ett kallras av bibliska proportioner i TV-rummet. Eftersom fönsterbrädan är massiv rinner kalluften ned på golvet och in i rummet och så vitt jag kan bedöma pågår det väldigt lite luftcirkulation bakom elementskyddet.

    Det elementskydd som fungerar bäst är det i biblioteket. Som du ser på bilden har detta fyra stycken slitsar i fönsterbrädan och trots att fönstret är identiskt med det i TV-rummet (gammalt kopplat tvåglas) finns inte den omtalade kallraseffekten vid den här installationen. Jag kan inte förklara detta på något annat sätt än att kallraset smiter ned i springorna närmast fönstret och kommer upp som varmluft i springorna närmast rummet.

    Baserat på detta och Mats studie är mitt första projekt är att såga stora genomgående rektangulära hål i fönsterbrädorna i TV-rummet, täcka dem med krenelerat galler eller perforerad plåt och måla det hela vitt. Man kan i studien läsa att det är av vital vikt att in- och utloppsöppningarna har en yta som är stor i förhållande till öppningens omkrets. Med andra ord, slitsar är inte optimalt. Man vill ha ett stort hål. Att täcka hålet med galler ger, om hålet sitter i fönsterbrädan, bara en marginell försämring jämfört med ett öppet hål. (Om utloppsöppningen istället sitter i överkant av radiatorskyddets front blir effektförlusten av att montera galler 3-4 gånger så stor jämfört med när man har hål i toppen).

    Min tro är att om du idag kan uppleva en kallraseffekt från fönstret/fönstren där du tänker bygga elementskydd, så finns det en påtaglig risk för att denna accentueras när elementskydd monteras. Av detta skäl kan det vara värt att skänka en tanke åt att komplettera med hål i fönsterbrädan, täckt på ungefär det sätt som jag tänker göra. Om du dessutom inte gör utloppshål i toppen av elementskyddet utan enbart i fönsterbrädan kan du nog få en duktig rulle på luften och fortsätta ha det varmt och gott.

    Vänligast

    HH
     
  6. C
    Medlem · Nivå 15
    Tack för en mycket utförlig utläggning!
    Måste säga att jag är mycket imponerad av det jag ser på dina bilder. Inte bara elementskydden (y)

    Jo, jag känner igen resonemangen om kallras från din tidigare tråd.

    Jag tror säkert att hålen i fönsterbrädan kan göra nytta om man har problem. Här har jag aldrig upplevt någon tendens till kallras, så jag kommer inte att försöka lösa några problem som inte finns.

    Får väl se om förutsättningarna förändras om jag sätter dit skydd, men utifrån Mats dokument tolkar jag det snarare som att radiatoreffekten kommer att öka något om skydden utformas som jag hade tänkt mig. Jag hade som sagt tänkt mig stjärn- eller klöverplåt, och den är ju inte alls lika "luftig" som spjälor. Samtidigt hade jag tänkt göra öppningarna i under och överkant ca 5 cm vilket ser ut att vara betydligt större än vad du har i överkant. Med andra ord borde jag få ett mer forcerat flöde.

    Sen om man skall vara riktigt ärlig tycker jag inte att hål i fönsterbrädan är särskilt stilrent. Det är ju också lite opraktiskt om man har lampor, blomkrukor och andra prylar där, vilket jag noterar att du också har.

    Konstruktionen med en solid fönsterbräda som sticker ut en bra bit utanför radiatorn har ju varit väldigt vanligt förekommande under väldigt lång tid, trots att konstruktionen känns lite ologisk. Med det som enda motivation så blir jag ändå lite skeptisk till att det skulle bli någon dramatisk förbättring av egenskaperna genom att fönsterbrädan ventileras. Det känns helt enkelt osannolikt att en såpass beprövad konstruktion skulle ha en så uppenbar och enkel förbättringspotential. Eller så är det helt enkelt så att man hade andra prioriteringar förr?

    Nåväl, som noterats är det ett oerhört komplicerat område att ge sig på teoretiskt. Tänker osökt på dessa reflektorer som skulle monteras på ytterväggar bakom radiatorerna som marknadsfördes väldigt hårt med populärvetenskapliga argument på 80-talet. Låter logiskt, men visade sig vara totalt nonsens.

    Så jag är väldigt nyfiken på vad du får för resultat. Skulle vara mycket spännande om du kunde försöka göra några semivetenskapliga före/efter-mätningar och redovisa resultatet.
     
  7. Herr Hysteres
    Medlem Nivå 7
    Man tackar!

    Utan att ha kollat igen tror jag att studien visade en ökad radiatoreffekt när skyddet gjordes väsentligt högre (typ dubbelt så högt) än radiatorn. Det gav en skorstenseffekt i relation till luftcirkulationen som var mycket positiv.

    När allt det är sagt skall man som du säger inte lösa problem som inte finns. (Undantaget är givetvis ifall det uppfunna problemet motiverar inköp av ett nytt roligt verktyg).

    Det skall jag försöka göra. Det kommer dröja ett litet tag innan jag får till det här men från en empirisk synvinkel tror jag inte att det är en nackdel att göra sådana före/efter-mätningar när det är kallare ute. Skall fundera lite på vad jag skall mäta för att göra det användbart. Föreslag emottages med tacksamhet.
     
  8. Herr Hysteres
    Medlem Nivå 7
    Kan det inte helt enkelt vara så att de massiva fönsterbrädorna härstammar från den tid då man inte hade radiatorer och helt enkelt tvingades leva med kallraset? Min kåk värmdes från början med kakelugnar och jag skulle tro att de här fönsterbrädorna daterar tillbaka till den tiden. (Tänker även på Mats utlägg i min andra tråd om de klassiska fönsterbrädor i marmor som hade en luftspalt på baksidan).
     
  9. C
    Medlem · Nivå 15
    Kollar igen och du har helt rätt, tittade av misstag i "maximum height enclosure"-tabellen.

    Instämmer att det är bäst att vänta tills det blir ordentligt kallt ute. Särskilt som du försöker åtgärda ett förmodat kallrasproblem.
    Spontant tänker jag;

    • Tillopp och returtemp för att se om effekten påverkas
    • Lufttemperatur vid golv och tak ca. 1m in från fönstret för att se hur cirkulationen påverkas
    • Utetemp och lufttemperatur "mitt i" rummet som referens
    Försöka mäta före/efter under samma förutsättningar och när dessa varit stabila under en längre tid. Lättare sagt än gjort förstås. Upplagrad värme, solinstrålning och vindpåverkan kan göra större skillnad än man kan tro har jag förstått.
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: