Jag uppför en friggebod på tomten, väggarna består av 45x70 regel som bärande stomme som kommer isoleras med Icell isolering, utanpå detta skall det monteras en 70mm träullitskiva som putsbärare då huset skall tjockputsas. Enligt trällullit behövs ingen luftspalt på 70mm och tjockare skivor.Jag kommer således montera dessa dikt an mot reglarna. Detta för att hålla väggarna så tunna som möjligt. Nu är frågan om det bör monteras vindpapp eller ej bakom träulliten, lyckas inte hitta detta någonstans. Spontant känns det som att fukt inte ska behöva vandra utifrån 70-80mm in i väggen så behovet bör ej finnas då det underlättar för fukten att vandra ut genom väggen eller tänker jag helt galet. Inåt kommer en ångbroms sättas upp. Tanken är att väggarna ska målas i någon vattenavvisande men öppen färg på utsidan, troligtvis Jotun premium mur då det är det vi har på ordinarie hus.
Huset kommer hållas uppvärmt till ca 12-13 grader och vid nyttjande höjas till ca 20 grader.
Träulliten är ju betongbaserad och kommer liksom tjockputsen att bli fuktig vid slagregn. Känns inte som att det är klokt att ha det liggandes rakt mot träreglarna.
Det är riktigt att det är denna jag utgått från, hur man än gör kommer ju träullitskivan ligga mot trä någonstans i konstruktionen. En Cembrit vindskyddsskiva är ju även den i cement och kommer således inte ändra något på den punkten. Bilden visar ju endast exempel med putsbärare 50mm medans standard 70mm kan monteras dikt an.
Dock kan jag misstolkat lite då jag tänkte att en vindpapp var att likställa med vindsskyddsskiva rent tekniskt i konstruktionen, men utan luftspalt/kanaler kan jag inte se vad det skulle ändra då 70mm träullit+puts bör vara tillräckligt vindtätt?
Det är riktigt att det är denna jag utgått från, hur man än gör kommer ju träullitskivan ligga mot trä någonstans i konstruktionen. En Cembrit vindskyddsskiva är ju även den i cement och kommer således inte ändra något på den punkten. Bilden visar ju endast exempel med putsbärare 50mm medans standard 70mm kan monteras dikt an.
Dock kan jag misstolkat lite då jag tänkte att en vindpapp var att likställa med vindsskyddsskiva rent tekniskt i konstruktionen, men utan luftspalt/kanaler kan jag inte se vad det skulle ändra då 70mm träullit+puts bör vara tillräckligt vindtätt?
Jag ser det som att det är syllpappen i konstruktionen som hindrar vatten från att transporteras från puts-träullit till trästommen. Och den delen måste du väl ha kvar, t ex i form av vindpapp.
Dessa är ju förmonterade på det ventilerade på träullitelementet, men man kan ju inte täcka hela ytan som är i kontakt med tjärpapp, då blir det väldigt tätt och det finns ju tyvärr ingen principskiss för en version element dikt an. Och att bara lägga på reglarna kan ju vara en tanke men dom är ju inte känsligare för fukt än isoleringen som även den kommer ligga emot. Klart verkar det som att det behövs vindpapp alla fall. Den är ju ett normalt vattenmotstånd i klass W1, vad nu det innebär så bör det ju skydda isolering en del från eventuell fukt som letar sig in.
Vindpapp är som det låter, skydd för vind. Det som isolerar är ju stillastående luft, isoleringen gör att luften står stilla. Utan vindpapp kommer ventileringsluften bakom träulitskivorna åt isoleringen, och isoleringsförmågan blir sämre.
Vindskydd i form av asfapapp eller asfaboard är fuktöppna och vattenavvisande.
Putsen är i teorin vind- och vattentät. De enstegsputsade husen visade att så är inte fallet i verkligheten.
Vindskydd i form av asfapapp eller asfaboard är fuktöppna och vattenavvisande.
Putsen är i teorin vind- och vattentät. De enstegsputsade husen visade att så är inte fallet i verkligheten.
Det är därför jag menar att det bör ligga ett lager asfapapp (eller asfaboard) mellan reglar/isolering och träulliten. Det stoppar fuktvandring från träulliten/putsen in i stommen. För putsen och träulliten är som en svamp, den tar upp och ger ifrån sig vatten.
Vindpapp är som det låter, skydd för vind. Det som isolerar är ju stillastående luft, isoleringen gör att luften står stilla. Utan vindpapp kommer ventileringsluften bakom träulitskivorna åt isoleringen, och isoleringsförmågan blir sämre.
Jag är helt med på att pappen fyller denna funktion när man har luftspalt, men i detta fallet kommer det inte vara någon luftspalt och luftrörelsen kommer därmed vara extremt begränsad. På den punkten känner jag ingen oro det är skydd mot eventuell inträngande fukt som är det väsentliga, frågan är om vindprognoser löser det...
Vindskydd i form av asfapapp eller asfaboard är fuktöppna och vattenavvisande.
Putsen är i teorin vind- och vattentät. De enstegsputsade husen visade att så är inte fallet i verkligheten.
Jo självklart släpper dom igenom lite men jag har uppfattat det som att det varit det omvända i den enstegstätade fasadproblematiken. Att plast inne och en för tät fasad gjorde att fukt som hamnat i väggen inte kunde torka ut. Träullits egna väggblock Har ju en tjock rundstav i mitten av ett 150mm tjockt block och den är ju oskyddad från fukt vilket borde bli samma exponering som träregeln i min konstruktion utsätts för...
Vet inte om det är skillnad i täthet mellan den puts du tänkt använda resp den som används för enstegstätade fasader, men har mkt svårt att föreställa mig att det skulle kunna vara ngn anmärkningsvärd skillnad. Fasad med luftspalt måste rimligtvis ligga ljusår bättre till vad gäller uttorkningsmöjlighet.
Med ångbroms istf ångspärr så är ju möjligheterna till uttorkning inåt bättre, men ändå måste det vara bättre ju längre ut i väggen fukten kan begränsas.
Vad gäller träullit så kan jag inte undvika att tycka att det är förvånande att naket trä och cementbruk står emot fukt så bra. Jag vet att det gör det, men blir ändå förvånad varje ggn jag tänker på det. Vanligt naket trä (reglar/syll) på cement/betong(-platta) är ju ingen bra kombo. Så, jag gissar att rundstaven i blocken har samma mirakulösa skydd som träspånen, till skillnad från reglarna i väggen.
Vad gäller träullit så kan jag inte undvika att tycka att det är förvånande att naket trä och cementbruk står emot fukt så bra. Jag vet att det gör det, men blir ändå förvånad varje ggn jag tänker på det. Vanligt naket trä (reglar/syll) på cement/betong(-platta) är ju ingen bra kombo. Så, jag gissar att rundstaven i blocken har samma mirakulösa skydd som träspånen, till skillnad från reglarna i väggen.
Fast träet är ju inte naket utan inbakat i en film av portlandcement. Filmen håller svamp borta genom försegling och ett förhöjt pH.
Tack för den kortfattade och lättbegripliga förklaringen .
Dock är det en hårfin skillnad mot att ha obehandlat trä dikt an en portlandcementbaserad betongplatta, som ju garanterat leder till mögel och röta om betongen eller träet fuktas ner det minsta. Ingjutna reglar har en ännu mera likartad situation, men det fungerar inte heller.
Men träullitplattor klarar en långvarigt hårt fuktutsatt miljö, utan att ruttna sönder.
Jag finner det märkligt, men naturligtvis finns det en förklaring. Kruxet är att jag inte vet de exakta detaljerna som gör skillnaden. Jag ser bara likheterna i situationerna, och får då en förväntan om likheter i fukthantering/nedbrytning, men istället är det en avgörande skillnad som jag då inte har ngn passande förklaringsmodell till.
Tack för den kortfattade och lättbegripliga förklaringen .
Dock är det en hårfin skillnad mot att ha obehandlat trä dikt an en portlandcementbaserad betongplatta, som ju garanterat leder till mögel och röta om betongen eller träet fuktas ner det minsta. Ingjutna reglar har en ännu mera likartad situation, men det fungerar inte heller.
Men träullitplattor klarar en långvarigt hårt fuktutsatt miljö, utan att ruttna sönder.
Jag finner det märkligt, men naturligtvis finns det en förklaring. Kruxet är att jag inte vet de exakta detaljerna som gör skillnaden. Jag ser bara likheterna i situationerna, och får då en förväntan om likheter i fukthantering/nedbrytning, men istället är det en avgörande skillnad som jag då inte har ngn passande förklaringsmodell till.
Jag har också varit fascinerad av detta så jag tittade på den vetenskapliga litteraturen för några år sedan. Och det är just de två saker som jag tog upp som man ser vid mikroskopisk analys och experiment. Svampen angriper inte träfibrerna som är helt inbakade i betong. Finns det däremot exponerat trä trots betonginbakning i övrigt så angrips det omedelbart. Det förhöjda pH-värdet tros vara det som ger en generellt konserverande verkan mot tränedbrytning.
Och tittar man på trä ingjutet i betong, t ex tryckade pelare i betongplint så angrips träet först alldeles där betongen inte inkapslar träet. Trä långt nere i plinten angrips årtionden senare.
Kastade brädor fån ett husbygge som legat i 25 år under en press ute, allt var helt ruttet, utom brädan man använt för att dra av plattan med, den oberörd.
Oldboy skrev:
Isakare skrev:
. 