Bor i ett >100 år gammalt hus som f.n. värms med enbart ved ( vattenburet) . Tänker installera annan värme, men lite osäker på vilken som är billigast och driftsäkrast. Ska gärna gå att koppla till vedpannan för att även kunna stötta upp med ved.
Om det är en riktig vedanläggning med stor ackumulatortank så har t.ex. NIBE en färdig dockningslösning för hur man kopplar ihop det med värmepump. Så länge det finns värme i ackumulatortanken så tas värme därifrån och sedan går den automatiskt över till värmepumpen. Bara att elda när man vill. Varmvattnet förvärms alltid i ackumulatortanken och värms vidare i värmepumpen. Skulle säga att bergvärme är allra mest tillförlitligt men i södra halvan av landet går det i princip lika bra med luftvattenvärmepump totalekonomiskt.Sävsjöbybo skrev:
På www.baxi.se så kan du se flera olika installationsförslag med beskrivning av funktion m.m
4 ack.tankar.J Josth skrev:Om det är en riktig vedanläggning med stor ackumulatortank så har t.ex. NIBE en färdig dockningslösning för hur man kopplar ihop det med värmepump. Så länge det finns värme i ackumulatortanken så tas värme därifrån och sedan går den automatiskt över till värmepumpen. Bara att elda när man vill. Varmvattnet förvärms alltid i ackumulatortanken och värms vidare i värmepumpen. Skulle säga att bergvärme är allra mest tillförlitligt men i södra halvan av landet går det i princip lika bra med luftvattenvärmepump totalekonomiskt.
Ok! Rejält med acktankar. Enligt den energitabell jag har för hus ska man då räkna 75-80 W/m2 i värmebehov när det är som allra kallast om huset är i originalskick. Det blir 19 kW toppeffektbehov och att det behövs en värmepump på någonstans 16-18 kW om man vill kunna värma upp hela huset. Om det gäller luftvattenvärmepump är det bättre att avrunda storleken uppåt eftersom de tappar mycket effekt när det blir kallare ute.
josth, hur mycket energi(kWh/år) motsvarar 20 m3/år travad ved(= m3f ?), antas björkved, som förbränns i en vedpanna? Vedpannan tar nog bara vara på ca 85 % av energiinnehållet i veden. Om gammal vedpanna då kanske ännu sämre, 80 %?
Bra kommentar! Konstaterar att den angivna mängden ved inte alls rimmar med uppgiven mängd ved när man räknar på det hela med meteorologiska data. 1 kbm travad blandved brukar sägas ge 1250 kWh och 20 kbm är 25000 kWh som då med 80% verkningsgrad blir 20000 kWh faktisk värme. Enligt min kalkyl räcker detta bara att värma ca halva huset till 21 grader... Behöver undersökas lite mer grundligt.
Redigerat:
josth,
men har folk som eldar ved och kanske har egen skog, verkligen exakt koll på hur många m3 ved de förbrukar på ett år? Däremot om de handlar ved hos vedhandlaren, då har de ju kvitton att titta på.
Sävsjöbybo,
är den gamla skolan tilläggvärmeisolerad sedan den byggdes för 100 år sedan? Det kanske har gjorts?
Har ni några rum kallställda för att spara på värme och minska jobbet med allt eldande?
men har folk som eldar ved och kanske har egen skog, verkligen exakt koll på hur många m3 ved de förbrukar på ett år? Däremot om de handlar ved hos vedhandlaren, då har de ju kvitton att titta på.
Sävsjöbybo,
är den gamla skolan tilläggvärmeisolerad sedan den byggdes för 100 år sedan? Det kanske har gjorts?
Har ni några rum kallställda för att spara på värme och minska jobbet med allt eldande?
Redigerat:
I många fall blir ju mängden uppskattad ved bara ungefärlig men när det skiljer mycket behöver det ju undersökas. Kan ju vara så att vedeldare tillåter en låg inomhustemperatur och bara eldar upp temperaturen en gång per dygn. Med en låg genomsnittlig inomhustemperatur sparar man snabbt ganska mycket energi.
Edit: En viktig sak som behöver undersökas när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet när det är som allra kallast ute för att hålla 21 grader inne? En vedeldad panna klarar ju väldigt höga temperaturer men det gör inte värmepumpar och man förlorar i verkningsgrad ju högre temperatur som krävs. När huset byggdes 1912 hade det förmodligen inte centralvärme utan kaminer i de olika salarna? Frågan är då när centralvärmen installerades och hur radiatorer och rör ser ut?
Edit: En viktig sak som behöver undersökas när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet när det är som allra kallast ute för att hålla 21 grader inne? En vedeldad panna klarar ju väldigt höga temperaturer men det gör inte värmepumpar och man förlorar i verkningsgrad ju högre temperatur som krävs. När huset byggdes 1912 hade det förmodligen inte centralvärme utan kaminer i de olika salarna? Frågan är då när centralvärmen installerades och hur radiatorer och rör ser ut?
Redigerat:
Förmodligen på -60 talet när oljan blev billig.J Josth skrev:I många fall blir ju mängden uppskattad ved bara ungefärlig men när det skiljer mycket behöver det ju undersökas. Kan ju vara så att vedeldare tillåter en låg inomhustemperatur och bara eldar upp temperaturen en gång per dygn. Med en låg genomsnittlig inomhustemperatur sparar man snabbt ganska mycket energi.
Edit: En viktig sak som behöver undersökas när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet när det är som allra kallast ute för att hålla 21 grader inne? En vedeldad panna klarar ju väldigt höga temperaturer men det gör inte värmepumpar och man förlorar i verkningsgrad ju högre temperatur som krävs. När huset byggdes 1912 hade det förmodligen inte centralvärme utan kaminer i de olika salarna? Frågan är då när centralvärmen installerades och hur radiatorer och rör ser ut?
Ok, problemet med 60/70-talet är att man uppfann en mängd olika sorters värmesystem kan man säga. Det var väldigt mycket som byggdes då och det fanns viss brist på materiel. Finns både högtemperatursystem och de system som klarar sig med längre temperaturer. En oljepanna kan ju leverera 85 grader om det råkar behövas. Några bilder på rör och radiatorer? Hur känns storleken på radiatorerna i förhållande till t.ex. fönstrens storlek? Platta radiatorer med en panel eller dubbelpanel?