Jag har en panna med underförbränning. Har för det mesta eldat med al och det har gått utan problem. Veden har rasat ner fint mot botten och askan har varit ett fint gråaktigt pulver och liten mängd. Kanske 100 liter per säsong och 15-20 kbm ved.
Senaste vintern har jag eldat med blandlövved från västra Skåne. Ek, bok, avenbok, björk samt några trädslag som jag inte känner igen. Kanske ask, poppel, alm ?
Något eller några av dessa trädslag har gett mig mkt problem. Veden "hänger" sig trots att den är förbränd och det börjar ryka genom primärluftintaget. Vidare rasar det ner bitar som täpper igen hålet till förbränningskammaren. Bitar som ligger i förbränningskammaren kan utsättas för blålåga i timmar utan att förvandlas till aska. Det ser ut som glödande stenkolbitar där de ligger.
Någon som kan tippsa mig om vilket av ovannämnda trädslag som beter sig på detta sätt så att jag kan undvika dem?
Hej ..
Om det ryker in från luftintaget så är det draget som inte fungerar som det ska.
Stopp någonstans skulle jag tro ..
Har själv en förugn som tar allt , eldar i stort sett allt, så någon skillnad på virket
kan jag inte se att det blir, det bara försvinner..
Visst kan det hänga sig ibland men då har jag lagt i för stora bitar.
som går emot varandra då dom rullar ner och fastnar mot sidorna i förugnen...
Eti..
Jag har en panna med underförbränning. Har för det mesta eldat med al och det har gått utan problem. Veden har rasat ner fint mot botten och askan har varit ett fint gråaktigt pulver och liten mängd. Kanske 100 liter per säsong och 15-20 kbm ved.
förmodar att det rör sig om klibbal, den art vi har vildväxande här i söder, från Vättern o norrut (samt planterad söder därom) finns även gråal. Grattis att det funkar bra med klibbal: Klibbal är lätt att få tag på billigt, hyfsat värmevärde, klyver hyfsat bra, torkar lätt. Gråal lär vara sämre värmevärde. Minimal erfarenhet av det, men...
värmevärde är ju inte allt!!!
BGA skrev:
Senaste vintern har jag eldat med blandlövved från västra Skåne. Ek, bok, avenbok, björk samt några trädslag som jag inte känner igen. Kanske ask, poppel, alm ?
Rena raketbränslet. i princip... Samtliga träslag du nämner har mycket högt värmevärde per volymsenhet, utom poppel som liksom asp har lågt värmevärde. En tumregel är dock att ju högre värmevärde desto svårare att torka. Min gissning är den genomusla våren/sommaren 2012 inte förmådde torka din fina ved! Om du har möjlighet att lägga undan de tyngsta vedklabbarna (avenbok=tuuungt) så blir de kaninfint bränsle nästa vinter. Elda de lättaste nu!
Granved är allmänt utskällt bränsle, men denna vinter är jag glad åt de granpinnar jag har bland veden: torrt och fint brinner utan tjafs: värmevärdet är underordnat hanterligheten enligt mig. Minns att teoretiska värmevärdet gäller torr ved och är grundat på volymsenhet. Ädellöv o björk är mkt bra: om det är torrt!
BGA skrev:
Något eller några av dessa trädslag har gett mig mkt problem.
Mer info: vilken panna? Fotografera gärna veden, lukta på den och känn på tyngden. Sortera veden och testelda! Jag ser fram emot resultaten och hjälper gärna med artbestämning. Väg små bitar av varje träslag, torka i ugn och väg igen. Glöm inte att göra snygga diagram och powerpointpresentationer samt att skaffa en sån där laserpekare att ha när du håller föredrag för släkt och vänner
Glöm inte att göra snygga diagram och powerpointpresentationer samt att skaffa en sån där laserpekare att ha när du håller föredrag för släkt och vänner
Så där ja, nu börjar det likna något.
Jag tror också snarast på för stora och/eller fuktiga vedklabbar.
Sedan kan ju grenknastar vara besvärliga, iom att de är stora, hårda/kompakta, och följaktligen tar längre tid att förbränna.
Ideal underförbränningsved torde vara i stort sett kvistfri och rakväxt.
Har själv hanterat och eldat en del ask, och jä...are grenknastar finns nog inte. Det slår gnistor om yxeggen när man försöker klyva dem. (Alltså inte askslanor utan rejäla välförgrenade grova gamla träd med dito grenknastar som är för stora för mina små kaminer.) Jag har dock aldrig varit med om att de inte förbränns.
För övrigt är ask ett suveränt bränsle. Extremt tungt och kompakt. Brinner längre än någon annan ved jag provat, (inkl ek och bok). Björk brinner för fort. När jag eldade med ren björkved i min gamla gjutjärnskamin så var jag rädd att den skulle spricka så varm blev den. Har aldrig hänt med något annat träslag. I min undereldade Hugo miljö så märker man skillnad på energiinnehåll i veden. Ask, ek, bok & björk ger mest värme, gran, asp och sälg ger minst. Det är väl i stort direkt relaterat till tyngden/kompaktheten i virket, (förutsatt att det är lika torrt såklart).
Det som alltid varierar är fukthalten i veden. Det märks också tydligt i värmealstringen. Fuktig ved ger betydligt sämre värmeutbyte. Då jag har en kamin med glasluckor så ser man också direkt om veden inte är tillräckligt torr. Det blir kondens på glasen, samt att veden är svår att få riktig fart på.
Håller med Stenolofanders " värmevärdet är underordnat hanterligheten enligt mig."
Alen är underskattad som bränsle i Skåne/Halland, vilket jag tycker är bra = lågt pris.
Fur gillar jag oxå. Lätt att hantera och lätt att tända.
Veden jag har problem med har torkat under tak 2-3 år.
Jag tänker inte lägga ner så mkt tid på bekymret med veden, men kommer att dela upp trädslagen så jag vet vad det är som ställer till problem.
Samma problem denna höst/vinter. Eldar kompakt bok/ek och pannan övertänder. Tror att draget är för dåligt. Tips på bra rökgasfläkt att monteras i rökgasröret önskas.
Mina rökproblem är nu så stora så jag måste åtgärda. Letar efter en möjlighet att montera rökgasfläkt mellan panna och skorsten. Tänkte göra installationen själv. Enklast vore att tillverka en axialfläkt enligt bild, men hur fungerar en axialfläkt i dessa sammanhang? Förekommer ju bara radialfläktar på de pannor jag kollat. Skulle ju kunna använda en radialfläkt från t.ex Calmar v33, men rökröret blir mer komplicerat och svårsotat eftersom jag måste bygga in ett "offset" Hade jag varit yngre hade jag bytt till en modern vedpanna, men tänkte låta denna panna vara kvar tills den eller jag tar slut (eller grannar o myndigheter stoppar eldningen)
Albin VOG20 från 1987. Underförbränning, men har fyra vattenrör som rostret normalt ligger på. Jag har isolerat rören med rostfri plåt och lagt en rostfri plåt ovanpå med en öppning på ca 2x10 cm. Primärluftintaget sitter i vedinkastluckan,Alltså alldeles för högt och pannan övertänder. Experimenterar just nu med att stänga primärintaget och släppa in mer luft i sekundärintaget som sitter i tändluckan. Provar oxå att ha tändluckan lite öppen. Dessa prov visar på minskad övertändning, men omöjligt med vedpåfyllning pga rök ur vedinkastluckan när den öppnas.
Det är en hel del jobb för att få en sådan panna driftsäker. En sugfläkt kostar ju några tusen innan den är på plats. Frågan är hur mycket tid och kostnader du vill lägga ner på pannan? Kanske sätta in en begagnad pelletsbrännare istället?
Finns ju fläktar att montera uppe på skorstenen, men jag vill hellre ha den i pannrummet. Denna firma säljer en ejektorfläkt att monteras på skorstenen : http://stjarnas.se/rokgasflakt/mattsattning/
Borde väl gå att göra nåt liknande i pannrummet?
Hittade en Exhausto RSV009 på Blocket. Den är nu monterad uppe på skorstenen. Nu blev det fart på pannan! För bra, jag måste reglera ner varvet. Finns ju många fina trådar om styrning av vedpannor, men de jag hittat är för avancerade för mig. Söker nu tips om styrningen. Styra på undertrycket i röret mellan panna o skorsten = konstant drag? Styra på rgt? eller en kombination av båda?
Jag röstar för en kombination. En beprövad enkel och effektiv lösning är dragbegränsare (=motdragslucka, ex Tigex) som kompenserar för att draget varierar av väder och vind, i kombination med en rökgastermostat som stänger av fläkten när det brunnit färdigt och rökgastemperaturen sjunkit under inställt värde.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Dragbegränsare till höger, rökgastermostat till vänster.
Ytterligare finjustering så att fläkten går ner i varv när rgt sjunker mot slutet av eldningsfasen kan vässa verkningsgraden med ytterligare ett par procent. Men då blir det till att mecka betydligt mer elektronik.
