HejPurreP skrev:
Genom att titta lite på bilderna verkar det vara ett luftvärmesystem i huset typ Bacho ACJ eller liknande. På bilden i hallen syns återluften och på bilderna i flera av rummen inklusive köket syns tilluftsventiler. Verkar även se en konstig fläkt (värme återvinningen) i tvättstugan.
Man får samma temperatur i hela huset (kan inte dra ner tempen på ett enkelt sätt i tex sovrum) det kan leva om lite från tilluftdonen. Detta är de nackdelar jag ser som störst.
Tittar man på dosorna i taket samt aggregatet i tvättstugan, så liknar det Bacho Minimaster-systemet.
Vi har luftvärme (i komb med Bacho ACJ) i vårt radhus, och om det är något som systemet är bra på, så är det att förflytta damm. En av de sämre egenskaperna är att övervåningen tenderar att bli varmare än nedervåningen. Inte så konstigt då det är en termostat som styr hela, och varmluft stiger... Annars har vi inte några särskilda problem med det.
Vi har moderniserat vårt, och bytt återvinningsaggregatet mot ett Rego 200 från Luftmiljö (om jag minns rätt). Verkar vara ganska effektivt, då vår elförbrukning inte är så stor. Ändå har vi relativt varmt hemma, ca 22-23 grader. Men det är många andra parametrar som påverkar det förstås. Inte bara värmesystemet.
Edit: Vad långsamt jag skriver... 2:a på bollen
Vi har luftvärme (i komb med Bacho ACJ) i vårt radhus, och om det är något som systemet är bra på, så är det att förflytta damm. En av de sämre egenskaperna är att övervåningen tenderar att bli varmare än nedervåningen. Inte så konstigt då det är en termostat som styr hela, och varmluft stiger... Annars har vi inte några särskilda problem med det.
Vi har moderniserat vårt, och bytt återvinningsaggregatet mot ett Rego 200 från Luftmiljö (om jag minns rätt). Verkar vara ganska effektivt, då vår elförbrukning inte är så stor. Ändå har vi relativt varmt hemma, ca 22-23 grader. Men det är många andra parametrar som påverkar det förstås. Inte bara värmesystemet.
Edit: Vad långsamt jag skriver... 2:a på bollen
Har kört luftvärmen hela vintern och är väl i överlag nöjd. Ingen dålig uppvärmningskälla men komforten är bättre när vi har igång radiatorer numera. Ventilationen är bra när det är FTX aggregat.
Vi har ställt temperaturen i huset på 18 grader ungefär och sen eldat upp med likadan kakelugn som i huset PurreP tittar på. Har öppen planlösning och en plans hus och kakelugnen håller värmen bra så vintern har gått att härda ut med lite kyligt inne ibland.
Men genom att det är övervåning på huset du tittar på och troligen når inte värmen överallt från kakelugnen och värmen är som nämnts centralstyrd så om du eldar så sänks temperaturen då nedervångingen värms upp rätt bra och når inte värmen upp så blir övervåningen kall när du eldar och du sparar inga pengar så länge du inte klarar av att ha det kyligare på övervåningen. Tänkte bara så du inte kalkylerar med gratis ved och ev. inte kan dra nytta av att den värmer upp stor del av nedervåningen.
Och var är FTX aggregatet? Hade Bacho något annat altenativ än minimaster som satt i köksfläkten? Vad jag ser i tvättstugan är det bara själva värmeaggregatet som syns.
Tänk på visningen om du nån gång blir tvungen att konvertera, svindyr EL eller liknande går det att göra en konvertering så det är något så närt snygga dragningar.
Men huset ser fint ut i övrigt. Dock är man inte van med dom köpessummorna av hus här kring norrbottenskusten. Man får dra av 4 miljoner och lite till för ett likvärdigt hus här.
Vi har ställt temperaturen i huset på 18 grader ungefär och sen eldat upp med likadan kakelugn som i huset PurreP tittar på. Har öppen planlösning och en plans hus och kakelugnen håller värmen bra så vintern har gått att härda ut med lite kyligt inne ibland.
Men genom att det är övervåning på huset du tittar på och troligen når inte värmen överallt från kakelugnen och värmen är som nämnts centralstyrd så om du eldar så sänks temperaturen då nedervångingen värms upp rätt bra och når inte värmen upp så blir övervåningen kall när du eldar och du sparar inga pengar så länge du inte klarar av att ha det kyligare på övervåningen. Tänkte bara så du inte kalkylerar med gratis ved och ev. inte kan dra nytta av att den värmer upp stor del av nedervåningen.
Och var är FTX aggregatet? Hade Bacho något annat altenativ än minimaster som satt i köksfläkten? Vad jag ser i tvättstugan är det bara själva värmeaggregatet som syns.
Tänk på visningen om du nån gång blir tvungen att konvertera, svindyr EL eller liknande går det att göra en konvertering så det är något så närt snygga dragningar.
Men huset ser fint ut i övrigt. Dock är man inte van med dom köpessummorna av hus här kring norrbottenskusten. Man får dra av 4 miljoner och lite till för ett likvärdigt hus här.
Du har helt rätt. Hittade en bild. Det är Bacho MiniventPelk skrev:
Bacho Minimaster är köksfläktsmonterat.
Tack för all hjälp!
Nu har jag lärt mig massor (mot innan denna tråd) om luftburen värme och måste säga att jag känner en osäkerhet kring om det är en bra och framtidssäker lösning.
Får nog sikta in mig på något med gammal el- eller oljepanna och vattenburen värme då jag har en kompis med bergvärmefirma som kan fixa "kompispris". Eventuellt konvertera från direktel till vattenburet om det är ett renoveringsobjekt...
Detta var ett fint hus men med svart bälte i lån så vill jag inte ha så mycket frågetecken kring driftskostnader och osäkerhet kring elementära funktioner.
Nu har jag lärt mig massor (mot innan denna tråd) om luftburen värme och måste säga att jag känner en osäkerhet kring om det är en bra och framtidssäker lösning.
Får nog sikta in mig på något med gammal el- eller oljepanna och vattenburen värme då jag har en kompis med bergvärmefirma som kan fixa "kompispris". Eventuellt konvertera från direktel till vattenburet om det är ett renoveringsobjekt...
Detta var ett fint hus men med svart bälte i lån så vill jag inte ha så mycket frågetecken kring driftskostnader och osäkerhet kring elementära funktioner.
När jag tittade på hus så funderade jag på dom olika hustyperna.
Före -70 Källare oftast = Drenering krävs till slut. självdragsventilation. Dock vattenburet system oftast. Med utebliven frånluftsventilation som följd när du monterar bort vedeldningen eller pelletsen mot bergvärme och tilläggsisolerar utan att stoppa nya tilluftshål.
-70 framåt slutet av -80. Krypgrund med unken lukt och ev. mögel och direkt el. Eller små vattenburna radiatorer som inte lämpar sig för bergvärme.
Hittade nuvarande bostad med gjuten platta och FTX ventilation och tyvärr luftburen värme. Men före jag köpte huset så tittade jag hur en konvertering till bergvärme skulle bli och det blev till slut ett köp, huset är byggt 1988. Min konvertering kommer betala sig inom 8-9år. Men redan nu har jag billigare total månadskostnad. Men beror var i Sverige man bor hur fort det betalar sig.
OBS. Väldigt generell beskrivning, alla hus av olika byggår kan vara bra och friska hus.
Före -70 Källare oftast = Drenering krävs till slut. självdragsventilation. Dock vattenburet system oftast. Med utebliven frånluftsventilation som följd när du monterar bort vedeldningen eller pelletsen mot bergvärme och tilläggsisolerar utan att stoppa nya tilluftshål.
-70 framåt slutet av -80. Krypgrund med unken lukt och ev. mögel och direkt el. Eller små vattenburna radiatorer som inte lämpar sig för bergvärme.
Hittade nuvarande bostad med gjuten platta och FTX ventilation och tyvärr luftburen värme. Men före jag köpte huset så tittade jag hur en konvertering till bergvärme skulle bli och det blev till slut ett köp, huset är byggt 1988. Min konvertering kommer betala sig inom 8-9år. Men redan nu har jag billigare total månadskostnad. Men beror var i Sverige man bor hur fort det betalar sig.
OBS. Väldigt generell beskrivning, alla hus av olika byggår kan vara bra och friska hus.
För att konvertera byter du ut elspiralerna mot ett vattenbatteri (set ut ungefär på samma sätt som värmepaketet i bilen). Du behöver även ett nytt/ombyggt reglersystem för att få rätt temperatur i vattenbatteriet och huset.
Bifogar en bild på en variant av vattenbatteri.
Bifogar en bild på en variant av vattenbatteri.
Hade redan vattenburet värmebatteri men ville inte har kvar själva uppvärmningen från taket så har monterat radiatorer.
Gjorde en ny tråd om min konvertering du kan titta på PurreP
http://www.byggahus.se/forum/varme-...uren-varme-till-bergvarme-med-radiatorer.html
Gjorde en ny tråd om min konvertering du kan titta på PurreP
http://www.byggahus.se/forum/varme-...uren-varme-till-bergvarme-med-radiatorer.html
Tråden är några år men den berör en hel del av dom funderingar som jag just nu har i samband med att jag funderar på ett husköp.
Det är ett enplanshus (Boro) byggt -86 med Bacho Minimaster som enda värmekälla då det byggdes. Krypgrund. I samband med att ett stort dubbelgarage byggdes (platta på mark - tyvärr utan golvvärme) så installerades en jordvärmepump. Då drog man också fram rör och satte in radiatorer i rummen och garaget. Detta var -05 och kompressorn är inte renoverad eller utbytt sen dess. Som jag förstår det så används gamla systemet idag enbart för ventilation, värmeelementet är inte inkopplat. Eller så kör man det parallellt när det är kallt - vet inte riktigt. Finns också en murad spis i huset (utan kassett) och det är framdraget en murpipa även för en tänkt kökskamin.
Jordvärmepumpen (Autoterm) står i garaget och verkar vara kompletterad med en acc-tank men med tanke på dess ålder är det nog hög tid för ett byte.
Driftskostnaderna är rätt humana rent statistiskt - snett över 30'/år varav el ca 22' - men då ska man veta att det är ett äldre par som äger huset och dom är utomlands på vintern.
Idag bor jag i ett (alltför stort) hus med platta på mark där det finns golvvärme överallt, även i garaget och det värms med fjärrvärme. Ventilationen är ett effektivt FTX-aggregat som verkligen fungerar som det ska.
Jag har ett inbyggt motstånd mot hus med krypgrunder och skulle hellre sett en platta på mark men nu får man gilla läget helt enkelt. Min fundering består i om jag kommer att bli olycklig med denna "standardsänkning" och kanske också kommer att få samma driftskostnad som idag, för ett mindre hus som är äldre och har ett sämre läge. Att jag måste stoppa in en del cash för att fräscha till en del saker är jag helt införstådd med men rent strukturella lösningar som att man inte har golvvärme eller att det är krypgrund är det nog bara att svälja. Jag behöver nog räkna in att båda badrum behöver en total remake, köket likaså (exkl vitvaror) och golven i sovrummen och köket. Förutom alla ytskikt, men det fixar jag själv. Elen skulle nog också behöva bytas, de flesta uttag är ojordade.
Min fundering består främst i vad jag ska göra när jordvärmepumpen byts ut, ska man (även) sätta in ett vattenburet element i Bachon? Jag förutsätter att dagens VP är betydligt smartare och även något effektivare än för snart 15 år sen men hur ska man tänka här? Ska man satsa på en modell som kan koppla på "nya" enheter om sånt dyker upp, typ solvärmeelement? Eller nåt. Jag vill alltså vara så framtidssäker som möjligt. Sen är det ju inget som hindrar att man också petar in en billig luft/luftvärmepump i garaget men det är så att säga en annan sak.
Det är ett enplanshus (Boro) byggt -86 med Bacho Minimaster som enda värmekälla då det byggdes. Krypgrund. I samband med att ett stort dubbelgarage byggdes (platta på mark - tyvärr utan golvvärme) så installerades en jordvärmepump. Då drog man också fram rör och satte in radiatorer i rummen och garaget. Detta var -05 och kompressorn är inte renoverad eller utbytt sen dess. Som jag förstår det så används gamla systemet idag enbart för ventilation, värmeelementet är inte inkopplat. Eller så kör man det parallellt när det är kallt - vet inte riktigt. Finns också en murad spis i huset (utan kassett) och det är framdraget en murpipa även för en tänkt kökskamin.
Jordvärmepumpen (Autoterm) står i garaget och verkar vara kompletterad med en acc-tank men med tanke på dess ålder är det nog hög tid för ett byte.
Driftskostnaderna är rätt humana rent statistiskt - snett över 30'/år varav el ca 22' - men då ska man veta att det är ett äldre par som äger huset och dom är utomlands på vintern.
Idag bor jag i ett (alltför stort) hus med platta på mark där det finns golvvärme överallt, även i garaget och det värms med fjärrvärme. Ventilationen är ett effektivt FTX-aggregat som verkligen fungerar som det ska.
Jag har ett inbyggt motstånd mot hus med krypgrunder och skulle hellre sett en platta på mark men nu får man gilla läget helt enkelt. Min fundering består i om jag kommer att bli olycklig med denna "standardsänkning" och kanske också kommer att få samma driftskostnad som idag, för ett mindre hus som är äldre och har ett sämre läge. Att jag måste stoppa in en del cash för att fräscha till en del saker är jag helt införstådd med men rent strukturella lösningar som att man inte har golvvärme eller att det är krypgrund är det nog bara att svälja. Jag behöver nog räkna in att båda badrum behöver en total remake, köket likaså (exkl vitvaror) och golven i sovrummen och köket. Förutom alla ytskikt, men det fixar jag själv. Elen skulle nog också behöva bytas, de flesta uttag är ojordade.
Min fundering består främst i vad jag ska göra när jordvärmepumpen byts ut, ska man (även) sätta in ett vattenburet element i Bachon? Jag förutsätter att dagens VP är betydligt smartare och även något effektivare än för snart 15 år sen men hur ska man tänka här? Ska man satsa på en modell som kan koppla på "nya" enheter om sånt dyker upp, typ solvärmeelement? Eller nåt. Jag vill alltså vara så framtidssäker som möjligt. Sen är det ju inget som hindrar att man också petar in en billig luft/luftvärmepump i garaget men det är så att säga en annan sak.
Jag bor också i ett Borohus, dock lite nyare då vårt är från 88. Det här huset konverterades till uppvärmning med fjärrvärme innan vi köpte det. Det som gjordes var att elbatteriet ersattes med ett vattenbatteri i luftvärmeaggregatet (BACHO ACJ). En sak som bommades (men nu är korrigerat) är att det behövs inomhusgivare för att reglera värmen (sitter original på återluften). Det går inte att få till temperaturen med enbart utgivare då det saknas termostater i huset som reglerar de sista graderna.
Då du redan har vattenburna element så funderar jag på vad luftvärmeaggregatet egentligen används till (förutom att få bättre fart på luften). Om du vill, borde det gå relativt enkelt att byta till ett rent FTX system.
Värmeåtervinningen FTX sker (i vårt hus) via en BACHO ACF Minimaster som sitter i köksfläkten. Jag håller på att byta ut den mot en nytt FTX aggregat som ska placeras på vinden. Då du och jag har 1 planshus ligger ventilationskanalerna nere i lösullen uppe på vinden. Det finns frånluftskanaler (dock bara dia 100) samt dubbla tilluftskanaler (2 x dia 125) som det går att dra om så att det fungerar. Du kan åka på att sätta igen vissa tilluftventiler (till exempel i badrum och kök) men övrigt bör allt finnas
Jag rekommenderar inte att du bygger vidare på ACJ'n då det snart blir nödvändigt med fläktrenoveringar och andra saker, den är inte heller så energieffektiv utan drar sina watt dygnet runt året runt för att hålla fläkten igång.
Då du redan har vattenburna element så funderar jag på vad luftvärmeaggregatet egentligen används till (förutom att få bättre fart på luften). Om du vill, borde det gå relativt enkelt att byta till ett rent FTX system.
Värmeåtervinningen FTX sker (i vårt hus) via en BACHO ACF Minimaster som sitter i köksfläkten. Jag håller på att byta ut den mot en nytt FTX aggregat som ska placeras på vinden. Då du och jag har 1 planshus ligger ventilationskanalerna nere i lösullen uppe på vinden. Det finns frånluftskanaler (dock bara dia 100) samt dubbla tilluftskanaler (2 x dia 125) som det går att dra om så att det fungerar. Du kan åka på att sätta igen vissa tilluftventiler (till exempel i badrum och kök) men övrigt bör allt finnas
Jag rekommenderar inte att du bygger vidare på ACJ'n då det snart blir nödvändigt med fläktrenoveringar och andra saker, den är inte heller så energieffektiv utan drar sina watt dygnet runt året runt för att hålla fläkten igång.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 789 inlägg
Har huset vattenburen värme så kör på den och byt ut det gamla luftvärmesystemet mot en vanlig FTX när det brakar ihop.
Golven kan kännas kalla men oftast inte. Där finns det en möjlighet att tillägsisolera krypgrunden
Golven kan kännas kalla men oftast inte. Där finns det en möjlighet att tillägsisolera krypgrunden
