Byggahus.se

Varför slutade man med luftburen värme?

  1. S
    Medlem Nivå 2
    Jag har inga problem med matos lukt i huset. Vart till bekanta som har större problem som inte har luftvärme. Men det är väl hur man har gjort dragningarna, jag har Rexovent lådan nästan ovanför spisen på vinden så är rätt bra drag i fläkten.

    Installerar man FTX kanaler i huset och ett elbatteri i tvättstugan som värmer luften så kan det kostnadsmässigt i samband med nybygge vara billigaste lösningen istället för att lägga ett vattenburet system.
     
  2. A
    Medlem · Nivå 19
    Jag gjorde en enkel beräkning. Kommentera gärna om det ser galet ut. Det rekommenderas ett ventilationsflöde på 0,35 L/sm². Effektbehov brukar av elementtillverkare anges till 70 W/m². Nu gällde det nya hus med ett lågt värmebehov, men principen borde vara densamma. Om man dividerar dessa storheter får man 70/0,35 Ws/L, Eller J/L. Specifika värmekapacititen för luft är omkring 1 kJ/kgK och densiteten omkring 1,2 kg/m³. Om det är fråga om ett effektbehov som elementtillverkarna räknar med är det maximala samtidigt som ventilationsflödet är det normala blir temperaturdifferensen 70/(1,2*0,35) = 167 grader.

    Detta är givetvis orimligt, så för att det skall fungera krävs ett större flöde än normalt ventilationsflöde, bättre isolering än elementtillverkarna pratar om och fortfarande en ganska stor temperaturdifferens. Bevisligen går det att lösa, men jag undrar om det verkligen är så enkelt som ett värmebatteri i ventilationssystemet. Vill man uteslutande värma huset med el så finns dessutom ett annat väl beprövat system som är billigt och enkelt att installera. Direktel.
     
  3. E
    Medlem · Nivå 12
    Luftvärme styrs vanligen med termostat i returluftskanalen så om man vill ha svalare i sängkammaren får luftflödet där minskas. Det matos eller cigarrlukt eller vad som lyckats ta sig fram till återluftsgallret kommer självklart att spridas till övriga rum som har luftinblåsning, vilket åtminstone förr tom idiotiskt nog inkluderade våtutrymmen, som för den oförsiktige och ickerationellt tänkande, kunde förorsaka övertryck. Tycker man att en l/luftvärmepump är ett godtagbart substitut så är luftvärmesystem,oavsett gammalt eller nytt,ett annat alternativ men fortfarande en halvmesyr i komfort.Ett nytt välisolerat hus med ftx har ett värmebehov på 4-6000 kwh. Varför inte hellre inrikta sig på varmvattenproduktionen som med en tonåring i familjen lätt överstiger detta istället för att installera en ftx med bedrövlig återvinning ,bara för att tilläggsmodulen med värmepumpkondensorn skall få nån temperatur att jobba med. Bara för att "superspalten" har en spiskåpa som fångar upp matos effektivt finns det många som inte har det( mig själv tex) och troligen alla de som har s.k köksöar med en designad kåpa 1 m ovanför stekpannan med strömmingsfileér
     
    • Laddar…
  4. K
    Medlem · Nivå 6
    Alltid kul med räkneexempel men tyvärr alldeles för teoretiskt för att dra några slutsatser.

    Om man kikar på ett verkligt exempel (driftsdatan från vårt hus) 145 kvm x 0.35 l/s, blir den totala ventilationsbehovet ca 51 l/s. Det FTX-aggregat vi installerat har ett maxflöde på 90 l/s. De optimala driftsinställningar jag provat fram under hösten/vintern för uppvärmning via ventilationen ger en luftomsättning på 42 l/s vid normaldrift (35 l/s på Tilluft, för undertryck), vilket är något lägre än kravet. Bör tillägga att vi även har en mindre separat FLVP som sköter varmvattenproduktionen, vilket ger oss lite extra luftomsättning när den går.

    Några mätningar på lufttemperaturer från vårt ventilationsaggregat. Vid normalflödet 42 l/s var Tilluftstemperaturen +39 i aggregatet (ca +25-30 vid donen) vid ca +3 grader på Uteluften, Avluften som lämnade huset var då -3 grader med inomhustemperaturen inställd på 23 grader som kanske blir 21 grader när det återgår till aggregatet.
    Vent-aggregatet klarar att värma huset ner till ca 0 grader, vid kallare utetemperaturer går några el-element i avlägsna rum, man kan se elementen som motsvarande elspets i andra värmepumpssystem. Energin som "produceras" i huset cirkuleras på detta sätt innanför husets klimatskal.
     
  5. S
    Medlem Nivå 7
    Allasystem har sina för och nackdelar. Vid byggnation av nya hus rekommenderar man inte att köpa ett komplett bergvärmesystem etc då det är en hög investeringskostnad i kontrast till energikostnad i nya hus. Likaså rekommenderar man tydligen inte att installera vedpanna och actankar då kraven på förbrukad energi per kvm inte kommer tillräckligt lågt enligt nya standard. de bryr sig tydligen bara om energiförbrukning och bryr sig inte om veden är gratis. har skrivits om det på annan plats i detta forum.
    Vissa tilluftsdon går att skruva igen lite eller man kan plombera det men då ökar ljudet i andra rum och värmen ökar i andra rum om man inte sänker via centralen. Däremot kan vara svårt att ha lika varmt i vissa rum som i andra rum och det behövs annan värmekälla.
     
  6. N
    Medlem Nivå 14
    Du verkar missuppfattat hur luftburen värme fungerar. Det är ingen cirkulation av luften. (I alla fall inte i vårt hus.)

    Vår anläggning funkar som en FTX, fast det sitter en värmepump i lådan istället för en passiv värmeväxlare.

    Dock räcker den värmepumpen bara ner till nollgradigt ungefär, men det beror ju på att kompressorn är rätt klen (500 W bara).
     
    Redigerat 2 jan 2014 11:55
  7. E
    Medlem · Nivå 12
    Gamla sättet att räkna stämmer inte numera Avemo. Med 35 l/s 30-gradig inblåsning vid 3 grader utetemp och med ett frånluftsinnehåll motsvarande 1,35 kw värmer man tydligen 145 kvm med idag trots att huset helt tömts på värme de timmar som den x-tra värmepumpen tillverkat varmvatten. Ett sånt perpetumhus vill jag åxå ha. För de som har äldre hus behövs/des återluft för att kunna bära fram de 5-6 kw som behövdes utan att tilluftstemperaturen blev för hög. Skulle enbart ventilationsflöde på tex 140 kbm /tim skicka in 5 kw skulle inblåsningstemp bli närmare 100 grader vilket naturligtvis är orimligt. Därför blandades ventilationsluften med minst 2/3-ar återluft och kallades ändå luftvärme.
     
  8. K
    Medlem · Nivå 6
    Ojoj... Jag skrev att Tilluftstempen är 39 grader (vid aggregat) och svalnar av innan den når donen i alla rum. Ventilationsrören värmer även upp mellanbjälklag, 1 kattvind och taket på övervåningen påvägen ut till donen. Har man har ett bra isolerat hus behålls även värmen från alla vitvaror, elprylar, duschar, bad, ljus, lampor, kroppsvärme vilket också tillför värme.

    Vi har inga eller väldigt små förluster i ventilationen då avluftstempen är lägre än uteluften större delen av årets kalla period.
     
  9. A
    Medlem · Nivå 19
    Det du beskriver är inte ett komplett värmesystem utan ett ventilationssystem. Att det räcker så långt till uppvärmning som det gör är bara att gratulera till.

    Det finns två saker som styr effekten på ett luftvärmesystem. Det ena är temperaturen på tilluften och det andra är flödet. Man kan inte ha hur hög temperatur som helst på tilluften och stort flöde ökar ventilationsförlusten om man inte har återcirkulation.
     
  10. A
    Medlem · Nivå 19
    Om jag förstår dig rätt har du en frånluftstemperatur på 21 grader och tillför 35 L/s luft av 39 graders temperatur. Det ger en tillförd effekt av 756 W. Om det räcker för att värma ditt hus när det är nollgradigt ute så är det bara att gratulera, men det visar samtidigt att när effektbehovet stiger till flera kW så måste både flödet och temperaturen öka markant.
     
    Redigerat 2 jan 2014 17:43
  11. N
    Medlem Nivå 14
    Det är jag medveten om, men det beror ju bara på att kompressorn är så klen att när det är kallt ute blir tilluften för kall (man känner att det blåser kallt från donen). Hur många värmer 250 kvadrat med en 500 W luft/luft-värmepump?

    Tyvärr sitter grejerna där främst för att ventilera bort radon, men jag tvivlar inte på att högre effekt på värmningen av tilluften skulle göra det till ett komplett värmesystem.
     
  12. E
    Medlem · Nivå 12
    Du har inte mer att värma med än den exergi som finns i frånluften som lämnar huset. Kyler du ner denna luft för mycket bildas is på kondensorn och det blir dags för aggregatet att frosta bort isen. Under denna tid går det hela "med förlust" En större kompressor hade bara gjort att det behövt avfrosta oftare. Ökar du frånluften med tex det dubbla får du mer luft för värmepumpen att jobba med men då blir även ventilationsförlusterna större och du "går back" igen Ska du öka värmetillförseln får du söka annan värme du kan komprimera än inomhusluften, tex uteluft eller markvärme.
     
  13. A
    Medlem · Nivå 19
    Jag har inte förnekat att det är möjligt. Jag har sagt att i de luftvärmesystem jag sett så återcirkulerar man luft för att inte få orimligt hög temperatur på tilluften och/eller onödigt högt ventilationsflöde. Inte för att det är omöjligt att göra vad du föreslår utan för att det skulle vara förenat med stora nackdelar i form av antingen stora temperaturvariationer i rummen eller stora ventilationsförluster.
     
  14. N
    Medlem Nivå 14
    Men återcirkulationen kan ju inte påverka hur hög tilluftstemperatur man behöver, återcirkulationen har man väl i såna fall eftersom man inte kan ta tillvara all värme ur frånluften?

    Du blåser ju inte inte större volym tilluft bara för att du har återcirkulation?
     
  15. FrittDrag_II
    Husägare · Nivå 10
    I dem gamla luftburna värmesystem hade man ett extra återluftsaggregat som höll ett högre luftflöde.
    I det aggregatet blandade man friskluft från FTX och återluft från galler ofta i hallen.
    Detta för att kunna tillföra tillräckligt med energi i huset utan att behöva hålla för hög inblåsningstemperatur.