Hej,
för mig är domen obegriplig och jag anser att den kan komma att bli förödande för byggbranschens utveckling och effektivisering. Man måste därmed utgå ifrån att fördyringen av byggandet gentemot andra länder kommer att öka, innovationsbenägenheten i jämförelse med andra länder kommer att vara lägre och att domen därmed är negativ för konsumenterna på lång sikt.
Jag stör mig på två saker:
1) "enstegstätade fasader" som system skuldbeläggs enl. min mening utan urskiljning. Detta sker i media och indirekt genom domen. HD gör inget försök att belysa att det är det specifika utförandet av Myresjöhus som i detta fall gett upphov till problem. Man gör inte heller ett försök att belysa att problement med Myresjöhus utförande inte automatiskt betyder att alla system som går under definitionen "enstegstätade fassader" därmed skulle vara problematiska.
2) Man säger indirekt att typgodkännanden, EC-certifieringar och andra allmänna rekommendationer ej skall anses grundlägganda för vad som är fackmannamässigt och inte. Därmed urholkar man hela begreppet "fackmannamässighet". Om byggbranschen ej kan lita på att myndigheter, branschorgan mm kan definiera "fackmannamässighet" så upphör begreppet att ha någon egentlig mening i Sverige och varje byggföretag för sig måste för byggnadens normala livslängd säkerställa att väsentlig skada ej inträffar. Här är jag besviken på HDs dom.
En djupdykning till punkt 1.
Även om byggmetoden definierats i viss detalj i §4 i HD:
§4 "Husen är försedda med en väggkonstruktion, s.k. enstegstätade fasader, av en typ som var vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till år 2007. Konstruktionen består av tunnputs på ett lager cellplast som är klistrad på en kartongklädd gipsskiva, en träregelstomme med mellanliggande isolering och träsyllar, en plastfolie och innerst en gipsskiva. Enstegstätningen innebär, till skillnad från tvåstegstätade fasader, att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre skiktet."
så skuldbeläggs hela systemet "enstegstätade fasader". De som är mera insatta vet att systemets robusthet mot fuktproblem beror på en mängd olika faktorer. Om flera av dessa faktorer samtidigt är ogynnnsamma, kan fuktproblem uppstå.
1. Systemets geometriska uppbyggnad (tjocklekar och dess relationer)
2. Systemets komponenter (med deras fukttransport-, och värmeegenskaper)
3. Systemets detaljlösningar (lösningar för genomföringar, övergångar)
4. Planering av den enskilda byggnationen
5. Genomförandet (genomföres byggnation enl. planering samt enl. anvisningar)
Omvänt vet vi att om 1 - 5 väljs/genomföres på ett gynnsamt, riktigt sätt så är problemen med fukt inte nödvändigt större än i hus med annan konstruktion. Ändå skuldbeläggs här (och i media) hela byggmetoden.
En djupdykning till punkt 2.
Forskning och utveckling samt fastläggande av lämpliga metoder kan ske både inom enskilda företag och genom mera allmänna organ stödda av samhället (Universitet, statliga verk, branschorgan, utländska organ, etc.). Det som i allmänt tal kallas "fackmannamässighet" har tills nu, som jag har förstått, definierates av dessa mera allmäna organ och enskilda byggföretag ansågs sedan kunna använda dessa metoder och byggsystem och vara säkra på att de ej handlat vårdslöst. Detta gäller även i andra EU-länder. Allt detta slås omkull av HD med
§26 "Men eftersom Myresjöhus inte har visat att bolaget har genomfört någon egentlig utredningsåtgärd alls, så ska den angivna osäkerheten gå ut över bolaget och inte husköparna. Det leder till att bolaget ska anses ha handlat vårdslöst i den mening som avses i ABS 95 kap. 5 § 7."
Man passar nu tillbaka pucken och ansvaret till byggföretagen att entydigt säkerställa att det som boverket mm ansett vara fackmannamässigt verkligen är fackmannamässigt.
Tyvärr tror jag att detta kommer att leda till ett ifrågasättande av mycket som anses fackmannamässigt och att byggbranschen kommer att bli mycket mera konservativ att ändra och effektivisera hur hus byggs framöver. Jag tror att detta i slutändan kommer gå ut över konsumenterna i allmänhet och därmed är domen som jag interpreterar den inte bra för konsumenterna på lång sikt.
Summering
Jag tycker däremot (som de flesta) att myresjöhusköparna ska ha rätt till ersättning. Emellertid skulle det ha utretts mycket noggrannare vad som egentligen var felet, alltså punkt 1 - 5 ovan samt vem som felat. Om det sedan vore så att systemets komponenter (2), tjocklekar (1) samt detaljlösningar (3) utförts enligt boverkets rekommendationer samt att planering (4) och genomförande (5) varit utan anmärkningar, så är det boverket samt de andra inblandade i godkännandet av systemet som är de skyldiga. De skall därmed ersätta husbyggarna, inte Myresjöhus.
Jag anser också att det egentliga felet skulle ha uträtts mer i detalj. Jag tror inte på att skuldbelägga hela systemet "enstegstätade fassader". I Tyskland står hus sedan 40 år med "enstegstätade fasader" utanför en träregelstomme utan nämnda fuktproblem. Däremot innehåller de tyska systemen 1) andra tjocklekar, 2) andra systemkomponenter samt 3) andra detaljlösningar än de svenska i början på 2000-talet.
för mig är domen obegriplig och jag anser att den kan komma att bli förödande för byggbranschens utveckling och effektivisering. Man måste därmed utgå ifrån att fördyringen av byggandet gentemot andra länder kommer att öka, innovationsbenägenheten i jämförelse med andra länder kommer att vara lägre och att domen därmed är negativ för konsumenterna på lång sikt.
Jag stör mig på två saker:
1) "enstegstätade fasader" som system skuldbeläggs enl. min mening utan urskiljning. Detta sker i media och indirekt genom domen. HD gör inget försök att belysa att det är det specifika utförandet av Myresjöhus som i detta fall gett upphov till problem. Man gör inte heller ett försök att belysa att problement med Myresjöhus utförande inte automatiskt betyder att alla system som går under definitionen "enstegstätade fassader" därmed skulle vara problematiska.
2) Man säger indirekt att typgodkännanden, EC-certifieringar och andra allmänna rekommendationer ej skall anses grundlägganda för vad som är fackmannamässigt och inte. Därmed urholkar man hela begreppet "fackmannamässighet". Om byggbranschen ej kan lita på att myndigheter, branschorgan mm kan definiera "fackmannamässighet" så upphör begreppet att ha någon egentlig mening i Sverige och varje byggföretag för sig måste för byggnadens normala livslängd säkerställa att väsentlig skada ej inträffar. Här är jag besviken på HDs dom.
En djupdykning till punkt 1.
Även om byggmetoden definierats i viss detalj i §4 i HD:
§4 "Husen är försedda med en väggkonstruktion, s.k. enstegstätade fasader, av en typ som var vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till år 2007. Konstruktionen består av tunnputs på ett lager cellplast som är klistrad på en kartongklädd gipsskiva, en träregelstomme med mellanliggande isolering och träsyllar, en plastfolie och innerst en gipsskiva. Enstegstätningen innebär, till skillnad från tvåstegstätade fasader, att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre skiktet."
så skuldbeläggs hela systemet "enstegstätade fasader". De som är mera insatta vet att systemets robusthet mot fuktproblem beror på en mängd olika faktorer. Om flera av dessa faktorer samtidigt är ogynnnsamma, kan fuktproblem uppstå.
1. Systemets geometriska uppbyggnad (tjocklekar och dess relationer)
2. Systemets komponenter (med deras fukttransport-, och värmeegenskaper)
3. Systemets detaljlösningar (lösningar för genomföringar, övergångar)
4. Planering av den enskilda byggnationen
5. Genomförandet (genomföres byggnation enl. planering samt enl. anvisningar)
Omvänt vet vi att om 1 - 5 väljs/genomföres på ett gynnsamt, riktigt sätt så är problemen med fukt inte nödvändigt större än i hus med annan konstruktion. Ändå skuldbeläggs här (och i media) hela byggmetoden.
En djupdykning till punkt 2.
Forskning och utveckling samt fastläggande av lämpliga metoder kan ske både inom enskilda företag och genom mera allmänna organ stödda av samhället (Universitet, statliga verk, branschorgan, utländska organ, etc.). Det som i allmänt tal kallas "fackmannamässighet" har tills nu, som jag har förstått, definierates av dessa mera allmäna organ och enskilda byggföretag ansågs sedan kunna använda dessa metoder och byggsystem och vara säkra på att de ej handlat vårdslöst. Detta gäller även i andra EU-länder. Allt detta slås omkull av HD med
§26 "Men eftersom Myresjöhus inte har visat att bolaget har genomfört någon egentlig utredningsåtgärd alls, så ska den angivna osäkerheten gå ut över bolaget och inte husköparna. Det leder till att bolaget ska anses ha handlat vårdslöst i den mening som avses i ABS 95 kap. 5 § 7."
Man passar nu tillbaka pucken och ansvaret till byggföretagen att entydigt säkerställa att det som boverket mm ansett vara fackmannamässigt verkligen är fackmannamässigt.
Tyvärr tror jag att detta kommer att leda till ett ifrågasättande av mycket som anses fackmannamässigt och att byggbranschen kommer att bli mycket mera konservativ att ändra och effektivisera hur hus byggs framöver. Jag tror att detta i slutändan kommer gå ut över konsumenterna i allmänhet och därmed är domen som jag interpreterar den inte bra för konsumenterna på lång sikt.
Summering
Jag tycker däremot (som de flesta) att myresjöhusköparna ska ha rätt till ersättning. Emellertid skulle det ha utretts mycket noggrannare vad som egentligen var felet, alltså punkt 1 - 5 ovan samt vem som felat. Om det sedan vore så att systemets komponenter (2), tjocklekar (1) samt detaljlösningar (3) utförts enligt boverkets rekommendationer samt att planering (4) och genomförande (5) varit utan anmärkningar, så är det boverket samt de andra inblandade i godkännandet av systemet som är de skyldiga. De skall därmed ersätta husbyggarna, inte Myresjöhus.
Jag anser också att det egentliga felet skulle ha uträtts mer i detalj. Jag tror inte på att skuldbelägga hela systemet "enstegstätade fassader". I Tyskland står hus sedan 40 år med "enstegstätade fasader" utanför en träregelstomme utan nämnda fuktproblem. Däremot innehåller de tyska systemen 1) andra tjocklekar, 2) andra systemkomponenter samt 3) andra detaljlösningar än de svenska i början på 2000-talet.
Nej det gör HD inte i denna dom, huruvida fasadkonstruktionen var lämplig eller inte är ostridigt (den var inte lämplig) och HD har enbart med detta som en bakgrundsbeskrivning av målet.femitolv skrev:
Nej, fel. HD noterar att det är ostridigt att tjänsten ej uppfyller kontraktet. Därför bedöms inte huruvida det var fackmannamässigt utfört. Domen och den skiljaktiga meningen avhandlar huruvida Myresjöhus var vårdslösa i sitt val av fasadkonstruktion. Majoriteten anser att så var fallet:femitolv skrev:
HD anser alltså att en totalentreprenör med konstruktionsansvar i en så central del av entreprenaden för något så dyrt som ett hus inte enbart kan gå på en certifiering och branschpraxis utan att, till exempel, leta upp en utvärdering av metodens lämplighet och läsa denna.
redarn skrev:
Blir det inte inkonsekvent?
Om ett system godkänns av en branschorganisation som t.ex. Boverket betyder i förlängningen att det får användas av mindre bolag och de som inte har totalentreprenad medan de med totalentreprenad ska bevisa att det är dugligt eller välja ett annat säkrare system?
Om tekniken i grunden är osäker så spelar det ingen roll vem som utför det, Nisses all-bygg eller Myresjö. Problemet försvinner inte då Nisses all-bygg får fortsätta med det systemet.
Jag tycker inte om den tanken att marginalisera branschorganisationens ansvar.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 603 inlägg
Jag förstår inte härledningen. Varför skulle konsekvensen bli det? Står det någonstans i domen att det har med total eller delentreprenad att göra, eller finns det andra domar som leder till att detta blir konsekvensen?End skrev:
Jo, det tycker jag. Eftersom det visar sig att branschorganisationerna är alldeles för mycket i händerna på branschföreträdarna, och inte står tillräckligt på konsumentens sida, samt att man dessutom påpekar att det är utförararens ansvar och ingen annans.End skrev:
Vi har ju det ständiga problemet med fusk vid utförandet. Där hänger man idag upp alldeles för mycket på någon slags typgodkännande som ju inte behöver ha någon bäring på det aktuella fallet, eftersom det inte är utfört i "renrum" helt utan fel. Just enstegstätade fasader är ju ett praktexempel, eftersom det är ett system där minsta fusk eller tveksamhet vid utförandet ger problem som ett brev på posten. Det är alltså upp till byggaren att ta ansvar inte bara för om systemet är bra i teorin om allt vore som det skulle vara, utan även om man kan få det att fungera i den långtifrån perfekta praktiken. Och att det ansvaret läggs på utföraren tycker jag är ett stort steg i rätt riktning.
Det stora problemet med sjuksköterskor (poliser m fl landstings-, kommun- eller statsanställda) kontra hantverkare när det gäller lön, är att de senare verkar i en konkurrensutsatt bransch och får lön efter det. De tidigare arbetar i ett monopol där lön sätts efter den totala budgeten, dessutom i ett "företag" som bara har utgifter, inga intäkter. Då funkar inte en marknadsekonomi.
Nu gick tråden on topic igen så jag ska bara svara kort till SueCia: Jag är narkosläkare och detta är våra normala jourpass på vardagar. Som tur är har vi inte så många per kvartal...
Elpaco: ditt resonemang stämmer inte riktigt då det på arbetsgivarsidan inte är ett monopol (men väl på beställarsidan), men det är en del av problemet. Jag utvecklar det gärna i någon annan tråd nu när denna kom tillbaka till spåret.
Elpaco: ditt resonemang stämmer inte riktigt då det på arbetsgivarsidan inte är ett monopol (men väl på beställarsidan), men det är en del av problemet. Jag utvecklar det gärna i någon annan tråd nu när denna kom tillbaka till spåret.
För att hålla sig on topic....
Jag håller helt med lars_stefan apropå utförarens ansvar. Eftersom enstegstätade fasader så vitt jag förstår är mer känsliga för fel som byggmetod så måste också utföraren ta på sig mer ansvar och kunna visa att förhållandena vid bygget har varit lika de som krävs. En traditionell konstruktion med luftspalt är mer förlåtande och där kan byggaren ha större marginaler med omgivningsfaktorerna.
Jag håller helt med lars_stefan apropå utförarens ansvar. Eftersom enstegstätade fasader så vitt jag förstår är mer känsliga för fel som byggmetod så måste också utföraren ta på sig mer ansvar och kunna visa att förhållandena vid bygget har varit lika de som krävs. En traditionell konstruktion med luftspalt är mer förlåtande och där kan byggaren ha större marginaler med omgivningsfaktorerna.
Boverket är en myndighet och inte en branschorganisation.End skrev:
Totalentreprenaden medförde i detta fall (och jag gissar i alla fall) ett konstruktionsansvar, då entreprenören inte bara byggde man också konstruerade huset. Som konstruktör hade Myresjöhus ett ansvar att välja fasadkonstruktion. Om en underentreprenör inte konstruerar huset så finns inte detta ansvar, men väl ansvar på "lägre"
nivåer (hur den valda konstruktionen utförs).
Branschorganisationerna har mycket mindre pengar att betala med, så det skulle vara synd för dom drabbade. Boverket har, som en staten, givetvis pengar. Men jag är osäker på om boverket är tillräckligt ansvarigt för att vara skadeståndsskyldigt i så fall. Vad jag förstår rekommenderade aldrig boverket konstruktionen, snarare så förbjöds den inte.End skrev:
lars_stefan_axelsson skrev:
HD skrev:
redarn skrev:
Ja, slarvigt av mig, menade både branschorganisation samt myndigheter, SP, Boverket o.s.v.
Problemet är ju att det inte var Myresjö som konstruerade enstegstätade fasad från början, den tekniken har ju funnits rätt länge och har använts av andra aktörer. Det enda de gjorde i praktiken var att använda en teknik som någon annan kommit på bara för att den är billigare än en konstruktion med luftspalt. Är inte helt insatt men mig veterligen har de inte ändrat på tekniken eller experimenterat.
lars_stefan_axelsson skrev:
Om en teknik inte blir förbjuden att använda så blir det i förlängningen fritt fram för de mindre aktörer att använda sig av utan konsekvens, d.v.s. de utan resurser att göra egna analys av tekniken medan de stora bolagen tvingas komma med egna utvärderingar utöver det SP, Boverket m.m. kommer fram till.
Då är frågan vad dessa myndigheter gör för nytta egentligen om det nu är så att ansvaret ska helt och hållet ligga på utföraren?
Vad blir härnäst? Hur trovärdiga är BBR & BKRs rekommendationer? Blir det nu upp till alla aktörer och utförare att bevisa att deras metoder/tjänster håller måttet? Våtrumscertifikat blir i praktiken helt värdelös då.
Hej igen,
med referens till inlägg #33 från redarn.
Angående punkt 1 måste då fasadkonstruktionen ansätts olämplig i lägre instans. Någon som vet vad som ansågs olämpligt; den specifika lösningen och det specifika genomförandet vid Erlandsdal eller enstegstätade fasader i allmänhet?
Angående punkt 2:
I §19 skrivs
"För att entreprenören fortfarande ska vara bunden av åtagandet krävs att det rör sig om en väsentlig avvikelse från vad som är avtalat (kap. 2 § 6 a), eller en väsentlig brist på fackmässighet
(kap. 2 § 6 b), och att detta fel dessutom beror på vårdslöshet. Det är ostridigt att väsentlighetskravet är uppfyllt. Frågan är vad som utgör vårdslöshet i bestämmelsens mening."
Här följer min tolkning att:
1) vårdslöshet ej kan vara fallet om uppdraget utförts fackmässigt
2) om metoden / systemet var "typgodkänt" (§23) vid tiden för uppförandet måste det anses fackmässigt om också utförandet (entreprenaden) utförts utan anmärkningar.
Det är ju uppenbart att HD gör en annan tolkning.
Jag står fast vid min tolkning att det är andra som här felat då förfarandet var typgodkänt vid tiden för uppförandet. Om byggföretagen återigen och alltid måste pröva / kontrollera / verifiera redan typgodkända lösningar har vi satt hela modellen med typgodkännanden / certifieringar, etc. ur spel. Detta kommer att leda till en mycket större tröghet att nya metoder, material, lösningar , etc. anammas av byggbolagen även om dessa godkänts av branschorgan eller myndigheter och i slutändan betalar kunden då överpriser.
med referens till inlägg #33 från redarn.
Angående punkt 1 måste då fasadkonstruktionen ansätts olämplig i lägre instans. Någon som vet vad som ansågs olämpligt; den specifika lösningen och det specifika genomförandet vid Erlandsdal eller enstegstätade fasader i allmänhet?
Angående punkt 2:
I §19 skrivs
"För att entreprenören fortfarande ska vara bunden av åtagandet krävs att det rör sig om en väsentlig avvikelse från vad som är avtalat (kap. 2 § 6 a), eller en väsentlig brist på fackmässighet
(kap. 2 § 6 b), och att detta fel dessutom beror på vårdslöshet. Det är ostridigt att väsentlighetskravet är uppfyllt. Frågan är vad som utgör vårdslöshet i bestämmelsens mening."
Här följer min tolkning att:
1) vårdslöshet ej kan vara fallet om uppdraget utförts fackmässigt
2) om metoden / systemet var "typgodkänt" (§23) vid tiden för uppförandet måste det anses fackmässigt om också utförandet (entreprenaden) utförts utan anmärkningar.
Det är ju uppenbart att HD gör en annan tolkning.
Jag står fast vid min tolkning att det är andra som här felat då förfarandet var typgodkänt vid tiden för uppförandet. Om byggföretagen återigen och alltid måste pröva / kontrollera / verifiera redan typgodkända lösningar har vi satt hela modellen med typgodkännanden / certifieringar, etc. ur spel. Detta kommer att leda till en mycket större tröghet att nya metoder, material, lösningar , etc. anammas av byggbolagen även om dessa godkänts av branschorgan eller myndigheter och i slutändan betalar kunden då överpriser.
Det avgjordes tidigare i HD ref: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2015/2015-03-19 T 916-13 Dom.pdffemitolv skrev:
HD NJA 2015 s. 110 skrev:
Du hakar upp dig på huruvida tjänsten var fackmässigt utförd. HD har inte bedömt detta. I stället har HD bedömt attfemitolv skrev:
a) huset inte motsvarade vad som avtalats
b) detta berodde på vårdslöshet i valet av fasadkonstruktion
Se bl.a
Sen måste jag fråga dig om du tycker att det är fackmässigt av en huskonstruktör att välja fasad enbart baserat på att den är typgodkänd och att andra väljer den fasaden. Altså utan att läsa en enda teknisk rapport om fasadkonstruktionen?HD NJA 2015 s. 110 skrev:
Och till sist undrar jag hur detta typgodkännande faktiskt såg ut? Har du eller någon annan en länk till godkännandet?
Hej,
jag tror jag förstår HDs dom och hur de har bedömt. "My point is" att jag finner det obegripligt att HD dömt på detta sätt eftersom jag till skillnad från HD inte anser att vårdslöshet ej kan föreligga om systemet är typgodkänt och därmed en del av gängse praxis vid denna tid.
Vad gäller typgodkännande skriver HD själv i §23 att "i visst hänseende var konstruktionen typgodkänd."
För övrigt, tack för länken till den andra domen.
Vad gäller din fråga om jag tycker det är fackmässigt att välja fasad enbart på att den är typgodkänd. Ja, det tycker jag. Det är just därför det finns den typen av godkännanden enl. min mening.
På sjuttiotalet byggdes platta på mark utan underliggande isolering. Det var praxis då men har senare orsakat mycket problem för husägarna. Vad jag vet finns det ingen rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
Under många år användes blåbetong i väggarna, det var praxis på den tiden. Vad jag vet finns det ingen rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
I samma veva, kanske något tidigare, användes eternitplattor som innehöll asbest som väggbeklädnad, det var praxis på den tiden. Vad jag vet finns det ingen retoraktiv rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
Till för ett antal år sedan var kraven lägre på användandet av härdat glas för alla fönster under 60 cm från golvet. Skall byggföretagen idag hållas vårdslösa för hur de byggde husen på den tiden då vanliga ohärdade fönster var praxis.
jag tror jag förstår HDs dom och hur de har bedömt. "My point is" att jag finner det obegripligt att HD dömt på detta sätt eftersom jag till skillnad från HD inte anser att vårdslöshet ej kan föreligga om systemet är typgodkänt och därmed en del av gängse praxis vid denna tid.
Vad gäller typgodkännande skriver HD själv i §23 att "i visst hänseende var konstruktionen typgodkänd."
För övrigt, tack för länken till den andra domen.
Vad gäller din fråga om jag tycker det är fackmässigt att välja fasad enbart på att den är typgodkänd. Ja, det tycker jag. Det är just därför det finns den typen av godkännanden enl. min mening.
På sjuttiotalet byggdes platta på mark utan underliggande isolering. Det var praxis då men har senare orsakat mycket problem för husägarna. Vad jag vet finns det ingen rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
Under många år användes blåbetong i väggarna, det var praxis på den tiden. Vad jag vet finns det ingen rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
I samma veva, kanske något tidigare, användes eternitplattor som innehöll asbest som väggbeklädnad, det var praxis på den tiden. Vad jag vet finns det ingen retoraktiv rättsprocess som belägger byggföretagen med vårdslöshet för detta retoraktivt (men jag kanske har fel).
Till för ett antal år sedan var kraven lägre på användandet av härdat glas för alla fönster under 60 cm från golvet. Skall byggföretagen idag hållas vårdslösa för hur de byggde husen på den tiden då vanliga ohärdade fönster var praxis.
Om en konstruktion bara är typgodkänd till visst hänseende så ökar mitt krav att en ingenjör ska förstå konstruktionen och dess risker innan den används. Men det hela beror givetvis på vem som godkänt den och till vad. Utan den informationen är det svårt att till fullo bedöma HDs arbete.femitolv skrev:
1. Konsumentskyddet har ökat successivt. Bland annat innehöll ABS 80 formuleringen grov vårdslöshet som ändrades till ABS 95 till bara vårdslöshet. Jag har en stark misstanke att byggavtal innan ABS 80 gav konsumenten än mindre rättigheter.femitolv skrev:
2.a Problemen med platta på mark utan isolering kan jag för lite om för at uttala mig.
2.b För ett hus uppfört 1980 i blåbetong kontrakterat enligt ABS 95 och bedömt enligt lagstiftningen som gällde 1997 förväntar jag mig samma dom. Att blåbetong var radioaktivt var känt, likaså att radioaktivitet inte var nyttigt. Definitivt vårdslöst.
2.c Asbest är ett arbetsmiljöproblem, så vitt jag vet är det ofarligt att bo i ett sådant hus.
2.d Det är avsevärt billigare att byta glas i ett fönster än att byta fasad.
Vad som händer när man stänger in vatten och trä i samma utrymme har byggnadsingenjörer vetat långt innan 1997 och enstegstätade fasader på träregelstomme orsakade problem i USA redan på 70-talet. Dom tyska välfungerande exemplen är på tegel eller lättbetongstomme som uppför sig annorlunda än trä.
I den ädre lagtraditionen, så vitt jag funnit, har kriteriet varit grov vårdslöshet (köplag, jordabalk), inte enkel som i detta fall.
Där har vi enligt mig skillnaden mellan tidigare skandaler och enstegstätade fasader på träregelstomme från senaste sekelskiftet kontrakterade enligt ABS 95.
Avslutningsvis anser jag att den förändring till ett större ansvar gentemot konsumenter som vi ser i nyare lagstiftning och avtala stort är av godo. Det går att utveckla nya produkter utan att betatesta dom på 10'000-tals familjers ekonomi och än fler personers hälsa.
Det blev långt. God Jul på dig.
