117 905 läst · 249 svar
118k läst
249 svar
Värsta granndispyten?
Vi bygger nytt hus vid en stor älv. Undertiden gräsmattan växer till sig bad vi våra kompisar som har sin båt vid vår brygga att inte gå över vår nysådda gräsmatta utan ta sig ner til älven via en allmän väg och sedan gå längs med älven till vår brygga.
Efter sommarens första båttur så skulle familjen gå tillbaka till den allmäna lilla båthamnen. Liten mamma, pappa och två små barn väljer fel stig och råkar hamna på vår grannes grannes tomt (två grannar bort alltså)
Kvinnan som bor där blir helt galen och skriker PRIVAT OMRÅDE!!! GE ER AV ANNARS SÅ BUSSAR JAG HUNDEN PÅ ER!!!!!
För en barnfamilj som råkat gå fel???? Om det nu hade varit Björnligan från Kalle Anka som kom med kofot och masker kanske man bussar hundar? Men på en barnfamilj????
Dessa grannar kommer iallafall inte jag vilja lära känna.
Efter sommarens första båttur så skulle familjen gå tillbaka till den allmäna lilla båthamnen. Liten mamma, pappa och två små barn väljer fel stig och råkar hamna på vår grannes grannes tomt (två grannar bort alltså)
Kvinnan som bor där blir helt galen och skriker PRIVAT OMRÅDE!!! GE ER AV ANNARS SÅ BUSSAR JAG HUNDEN PÅ ER!!!!!
För en barnfamilj som råkat gå fel???? Om det nu hade varit Björnligan från Kalle Anka som kom med kofot och masker kanske man bussar hundar? Men på en barnfamilj????
Dessa grannar kommer iallafall inte jag vilja lära känna.
Visst låter det som tanten överreagerar totalt men ibland när man läser inlägg här, och även med egen erfarenhet i tankarna, så finns det ju nånting bakom reaktioner av det här slaget. Kanske det inte var första gången som nån använde sig av deras tomt för att komma ner till vattnet, och vissa personer kan ju inte bara sitta still och bita ihop utan blir tvungna att avreagera sig efter ett tag. Inte för att jag vill försvara ovanstående grannes reaktion utan bara belysa att det kan finnas ytterligare omständigheter.fikonstina skrev:Vi bygger nytt hus vid en stor älv. Undertiden gräsmattan växer till sig bad vi våra kompisar som har sin båt vid vår brygga att inte gå över vår nysådda gräsmatta utan ta sig ner til älven via en allmän väg och sedan gå längs med älven till vår brygga.
Efter sommarens första båttur så skulle familjen gå tillbaka till den allmäna lilla båthamnen. Liten mamma, pappa och två små barn väljer fel stig och råkar hamna på vår grannes grannes tomt (två grannar bort alltså)
Kvinnan som bor där blir helt galen och skriker PRIVAT OMRÅDE!!! GE ER AV ANNARS SÅ BUSSAR JAG HUNDEN PÅ ER!!!!!
För en barnfamilj som råkat gå fel???? Om det nu hade varit Björnligan från Kalle Anka som kom med kofot och masker kanske man bussar hundar? Men på en barnfamilj????
Dessa grannar kommer iallafall inte jag vilja lära känna.
Jaaa...det värsta på vår gata är väl familjen som har fyra ungar som cyklar/åker Bobbycar på gatan och trädgården full av ogräs...
Men det kan jag ju inte klaga på eftersom det är mina ungar och mitt ogräs! (Cyklandet sker förresten alltid under föräldrauppsikt och de är duktiga på att kvickt hoppa upp på trotoaren när det kommer bilar. Ogräset kommer av att förre ägaren sket i det, så det är så fullt av kirs och annat elände att det kommer att ta många år att bli av med det.)
Det enda jag själv kan reta mig litet på är ett par stycken som brukar köra för fort på gatan men såna finns det tydligen överallt...och att inte ungarna kommer i vägen för någon är ju mest vårt ansvar.
Grejen är att jag tror inte att vi själva har så stora krav på att vara ostörda och jag tycker att de andra som bor här verkar rätt toleranta också. Men det kan bero på att det är ett gammalt område med mycket små tomter, så de som värderar enskildhet högt flyttar nog helt enkelt inte hit.
Men det kan jag ju inte klaga på eftersom det är mina ungar och mitt ogräs! (Cyklandet sker förresten alltid under föräldrauppsikt och de är duktiga på att kvickt hoppa upp på trotoaren när det kommer bilar. Ogräset kommer av att förre ägaren sket i det, så det är så fullt av kirs och annat elände att det kommer att ta många år att bli av med det.)
Det enda jag själv kan reta mig litet på är ett par stycken som brukar köra för fort på gatan men såna finns det tydligen överallt...och att inte ungarna kommer i vägen för någon är ju mest vårt ansvar.
Grejen är att jag tror inte att vi själva har så stora krav på att vara ostörda och jag tycker att de andra som bor här verkar rätt toleranta också. Men det kan bero på att det är ett gammalt område med mycket små tomter, så de som värderar enskildhet högt flyttar nog helt enkelt inte hit.
Detta är väl inte någon dispyt direkt men......
En morgon förra hösten vaknade vi av att grannen skulle backa ut sin bil (kl 06:00). Hörde hur han körde på något och tänkte att det var hans stackars soptunna som råkat "ställa sig lite i vägen". Men oljudet av rusande motor fortsatte. En yrvaken sambo satte sig upp och tittade ut genom fönstret, han såg först inte någon bil. Soptunnan stod på sin plats och ingen granne i dess direkta närhet. Men så tittade han tvärs över vägen och vem hade "parkerat" i diket? Jo, våran granne. Han gjorde något tappert försök att ta sig upp, men han var för försiktig och vågade inte gasa på ordentligt.
Så för att få ett slut på oljudet klev min sambo upp och klädde på sig, tog nycklarna till lastbilen och gick ut för att hjälpa grannen. MEN.... då hade han redan börjat att flytta över de saker han behövde ur den "parkerade bilen" till sin andra bil. På en fråga om han behövde hjälp blev svaret att han hade bråttom. Så grannen lämnade sin snyggt "parkerade" bil halvägs ner i diket och körde i väg i sin andra bil.
Ett par timmar senare så kom sopbilen och skulle tömma alla soptunnor efter gatan, men han fick snällt backa tillbaka till stora vägen för han tog sig inte förbi den parkerade bilen.
Enl grannen så ringed då sopbilen till ansvarig på kommunen och fick ut en tjänsteman att inspektera parkeringen, med den följden att grannens fru fick ringa efter bärgaren som kom och drog upp bilen till en kostnad av ca 1 000 kr. DYR felparkering.
Allt detta bara för att han inte tyckte sig behöva hjälp på morgonen med att dra upp bilen, det hade tagit max 5 minuter och blivit mycket billigare. Han fick även betala alla grannars extrahämtning av soporna;-)
En morgon förra hösten vaknade vi av att grannen skulle backa ut sin bil (kl 06:00). Hörde hur han körde på något och tänkte att det var hans stackars soptunna som råkat "ställa sig lite i vägen". Men oljudet av rusande motor fortsatte. En yrvaken sambo satte sig upp och tittade ut genom fönstret, han såg först inte någon bil. Soptunnan stod på sin plats och ingen granne i dess direkta närhet. Men så tittade han tvärs över vägen och vem hade "parkerat" i diket? Jo, våran granne. Han gjorde något tappert försök att ta sig upp, men han var för försiktig och vågade inte gasa på ordentligt.
Så för att få ett slut på oljudet klev min sambo upp och klädde på sig, tog nycklarna till lastbilen och gick ut för att hjälpa grannen. MEN.... då hade han redan börjat att flytta över de saker han behövde ur den "parkerade bilen" till sin andra bil. På en fråga om han behövde hjälp blev svaret att han hade bråttom. Så grannen lämnade sin snyggt "parkerade" bil halvägs ner i diket och körde i väg i sin andra bil.
Ett par timmar senare så kom sopbilen och skulle tömma alla soptunnor efter gatan, men han fick snällt backa tillbaka till stora vägen för han tog sig inte förbi den parkerade bilen.
Enl grannen så ringed då sopbilen till ansvarig på kommunen och fick ut en tjänsteman att inspektera parkeringen, med den följden att grannens fru fick ringa efter bärgaren som kom och drog upp bilen till en kostnad av ca 1 000 kr. DYR felparkering.
Allt detta bara för att han inte tyckte sig behöva hjälp på morgonen med att dra upp bilen, det hade tagit max 5 minuter och blivit mycket billigare. Han fick även betala alla grannars extrahämtning av soporna;-)
Jag och grannen pratar inte med varandra. jag ringde polisen för han slog sin fru. dom har problem med spriten.... efter det så är det riktigt jobbigt att bo här. som tur är ska vi flytta. Vi behandlar varandra som luft och det är ok, dom behlver inte gilla mig men när han blir full ja då börjar han mucka, han är verkligen pest... hon säger inget, piper in när jag kommer.
Vi har överlag underbara grannar. Några har vi väldigt nära kontakt med, medan särskilt han över gatan nog inte vill ha någon närmare kontakt. Men vi hejar och växlar några ord ibland, så det känns alldeles utmärkt att ha det så också.
MEN sedan har vi sedan ett antal år som allra närmaste granne ett äldre par, som anser sig stå över allt och alla i denna värld (se andra trådar). Dessa människor fanns faktiskt i mitt liv för sisådär 25 år sedan, och inte kunde man då drömma om att en gång få dem som grannar. Att jag minns dem beror just på att de var synnerligen "fisförnäma" och barnen lillgamla så alla tyckte det var pinsamt. Samtidigt var deras metoder ohämmade för att få strålkastarskenet på sig själva, och alla visste att pappan (vår nuvarande granngubbe) gärna betalade folk under bordet för detta.
Nu är de upp i åren och egenskaperna har ju förstärkts. De har tävling om "bästa huset/tomten" med alla, men ingen annan tävlar med dem. Oss avskyr de, felet är tydligen att vi finns till. Strax efter att de flyttade in hade de en föreläsning om hänsyn och bad oss flytta. Varken vi eller andra grannar fattade någonting. Efter ett tag vände de bilen om vi var ute, och körde runt hela området för att "markera" att de inte ville ha oss i sin åsyn. Tydligen är åtminstone hon en aning inbillningssjuk och hans sinnen är inte längre på topp.
Eftersom de är så gamla och "fina" så skall vi göra som de säger. Våra barn måste viska i trädgården, jag får inte göra något i garaget som hörs. Själva har de en gigantisk hund som väcker hela området när han står på balkongen och skäller på bilar. De anser sig stå över alla och har varit inne i vår trädgård och grävt upp och tagit hand om våra plantor som står ända upp till några meter in på tomten (grannarna har sett). De har kartlagt oss i minsta detalj och post som läggs fel får vi aldrig tillbaka. De vet mer om vår politiska färg, livsåskådning o.s.v. än vi själva.
På de av deras byggen som de trots allt har sökt bygglov på, har de genomgående byggt "lite större" och "lite närmare" tomtgräns än överenskommet - allt för att markera och få bekräftat för sig själv att ingen annan bestämmer över dem.
Nu har vi som kan läsas i annan tråd tänkt bygga ut vårt garage åt deras håll, vilket blev liv i luckan. Alla överklaganden gick dock vår väg, så nu handlar allt om att försvåra för oss. Det senaste är en häck som planterats i tomtgräns PRECIS där vi skall gräva som brantast. Och givetvis har de fyllt upp några dm extra. Problemet är bara att häcken, efter gränsutmärkning, visar sig snarare stå inne på vår tomt än i tomtgränsen. Men grannen vägrar flytta den.
Nu är dock måttet rågat. Vi har varit snälla och vänliga i åtta år, men nu är daltandet slut. Häcken skall väck. Men samtidigt vill man ju inte hetsa upp den gamla gubben (80+) så man får hjärtsnörp på sitt samvete.....
MEN sedan har vi sedan ett antal år som allra närmaste granne ett äldre par, som anser sig stå över allt och alla i denna värld (se andra trådar). Dessa människor fanns faktiskt i mitt liv för sisådär 25 år sedan, och inte kunde man då drömma om att en gång få dem som grannar. Att jag minns dem beror just på att de var synnerligen "fisförnäma" och barnen lillgamla så alla tyckte det var pinsamt. Samtidigt var deras metoder ohämmade för att få strålkastarskenet på sig själva, och alla visste att pappan (vår nuvarande granngubbe) gärna betalade folk under bordet för detta.
Nu är de upp i åren och egenskaperna har ju förstärkts. De har tävling om "bästa huset/tomten" med alla, men ingen annan tävlar med dem. Oss avskyr de, felet är tydligen att vi finns till. Strax efter att de flyttade in hade de en föreläsning om hänsyn och bad oss flytta. Varken vi eller andra grannar fattade någonting. Efter ett tag vände de bilen om vi var ute, och körde runt hela området för att "markera" att de inte ville ha oss i sin åsyn. Tydligen är åtminstone hon en aning inbillningssjuk och hans sinnen är inte längre på topp.
Eftersom de är så gamla och "fina" så skall vi göra som de säger. Våra barn måste viska i trädgården, jag får inte göra något i garaget som hörs. Själva har de en gigantisk hund som väcker hela området när han står på balkongen och skäller på bilar. De anser sig stå över alla och har varit inne i vår trädgård och grävt upp och tagit hand om våra plantor som står ända upp till några meter in på tomten (grannarna har sett). De har kartlagt oss i minsta detalj och post som läggs fel får vi aldrig tillbaka. De vet mer om vår politiska färg, livsåskådning o.s.v. än vi själva.
På de av deras byggen som de trots allt har sökt bygglov på, har de genomgående byggt "lite större" och "lite närmare" tomtgräns än överenskommet - allt för att markera och få bekräftat för sig själv att ingen annan bestämmer över dem.
Nu har vi som kan läsas i annan tråd tänkt bygga ut vårt garage åt deras håll, vilket blev liv i luckan. Alla överklaganden gick dock vår väg, så nu handlar allt om att försvåra för oss. Det senaste är en häck som planterats i tomtgräns PRECIS där vi skall gräva som brantast. Och givetvis har de fyllt upp några dm extra. Problemet är bara att häcken, efter gränsutmärkning, visar sig snarare stå inne på vår tomt än i tomtgränsen. Men grannen vägrar flytta den.
Nu är dock måttet rågat. Vi har varit snälla och vänliga i åtta år, men nu är daltandet slut. Häcken skall väck. Men samtidigt vill man ju inte hetsa upp den gamla gubben (80+) så man får hjärtsnörp på sitt samvete.....
Som förälder så kan jag bli fruktansvärt irriterad på de som kör fort och det verkar alltid finnas minst ett hushåll som har motorväg ända fram till garageporten var man än bor någonstans. Tyvärr är jag en sådan som knyter näven i fickan.
Annars bryr jag mig inte särskilt mycket om mina grannar, de sköter sitt och jag sköter mitt. Vill de odla djungel på gräsmattan (som min nuvarande granne) så är det ju bara positivt för klimatet. Jag är nog ganska osocial av mig, men jag hälsar och kan väl växla några ord ibland om jag blir tvungen...
Annars bryr jag mig inte särskilt mycket om mina grannar, de sköter sitt och jag sköter mitt. Vill de odla djungel på gräsmattan (som min nuvarande granne) så är det ju bara positivt för klimatet. Jag är nog ganska osocial av mig, men jag hälsar och kan väl växla några ord ibland om jag blir tvungen...
Ingper skrev:Vi har överlag underbara grannar. Några har vi väldigt nära kontakt med, medan särskilt han över gatan nog inte vill ha någon närmare kontakt. Men vi hejar och växlar några ord ibland, så det känns alldeles utmärkt att ha det så också.
MEN sedan har vi sedan ett antal år som allra närmaste granne ett äldre par, som anser sig stå över allt och alla i denna värld (se andra trådar). Dessa människor fanns faktiskt i mitt liv för sisådär 25 år sedan, och inte kunde man då drömma om att en gång få dem som grannar. Att jag minns dem beror just på att de var synnerligen "fisförnäma" och barnen lillgamla så alla tyckte det var pinsamt. Samtidigt var deras metoder ohämmade för att få strålkastarskenet på sig själva, och alla visste att pappan (vår nuvarande granngubbe) gärna betalade folk under bordet för detta.
Nu är de upp i åren och egenskaperna har ju förstärkts. De har tävling om "bästa huset/tomten" med alla, men ingen annan tävlar med dem. Oss avskyr de, felet är tydligen att vi finns till. Strax efter att de flyttade in hade de en föreläsning om hänsyn och bad oss flytta. Varken vi eller andra grannar fattade någonting. Efter ett tag vände de bilen om vi var ute, och körde runt hela området för att "markera" att de inte ville ha oss i sin åsyn. Tydligen är åtminstone hon en aning inbillningssjuk och hans sinnen är inte längre på topp.
Eftersom de är så gamla och "fina" så skall vi göra som de säger. Våra barn måste viska i trädgården, jag får inte göra något i garaget som hörs. Själva har de en gigantisk hund som väcker hela området när han står på balkongen och skäller på bilar. De anser sig stå över alla och har varit inne i vår trädgård och grävt upp och tagit hand om våra plantor som står ända upp till några meter in på tomten (grannarna har sett). De har kartlagt oss i minsta detalj och post som läggs fel får vi aldrig tillbaka. De vet mer om vår politiska färg, livsåskådning o.s.v. än vi själva.
På de av deras byggen som de trots allt har sökt bygglov på, har de genomgående byggt "lite större" och "lite närmare" tomtgräns än överenskommet - allt för att markera och få bekräftat för sig själv att ingen annan bestämmer över dem.
Nu har vi som kan läsas i annan tråd tänkt bygga ut vårt garage åt deras håll, vilket blev liv i luckan. Alla överklaganden gick dock vår väg, så nu handlar allt om att försvåra för oss. Det senaste är en häck som planterats i tomtgräns PRECIS där vi skall gräva som brantast. Och givetvis har de fyllt upp några dm extra. Problemet är bara att häcken, efter gränsutmärkning, visar sig snarare stå inne på vår tomt än i tomtgränsen. Men grannen vägrar flytta den.
Nu är dock måttet rågat. Vi har varit snälla och vänliga i åtta år, men nu är daltandet slut. Häcken skall väck. Men samtidigt vill man ju inte hetsa upp den gamla gubben (80+) så man får hjärtsnörp på sitt samvete.....
Jag är väldigt tålmodig och brukar vara diplomatisk när mindre intelligenta varelser tar sig ton. Efter att ha läst din andra tråd, och även det du säger här tror ja nog faktiskt jag hade gått in och dragit till grannen på käften en gång för alla. Jag lider med dig, man kan inte vinna över sådana människor med resonemang och diplomati.
Jag är normalt väldigt tålmodig och lugn och väsnsas väl en hel del själv med traktor och slip/sågar, mm.
Helt normalt om man bor på landet..
Men jag får spel på ett flertal av våra sommargrannar som dyker upp på den varma årstiden och i bagaget har en eller två fyrhjulingar som förströelse till sina barn i 10-15års åldern.
Tror ni dom åker på sina tomter..nope (det får dom inte för föräldrarna) utan dom nöter på grusvägen förbi oss dagarna i ända och då menar jag inte en eller fem gånger..utan i ett den ljusa delen av dygnet..
Så föräldrarna till storstadsungar på sk. ATV:n är no:1 på min lista alla katerogier!
Helt normalt om man bor på landet..
Men jag får spel på ett flertal av våra sommargrannar som dyker upp på den varma årstiden och i bagaget har en eller två fyrhjulingar som förströelse till sina barn i 10-15års åldern.
Tror ni dom åker på sina tomter..nope (det får dom inte för föräldrarna) utan dom nöter på grusvägen förbi oss dagarna i ända och då menar jag inte en eller fem gånger..utan i ett den ljusa delen av dygnet..
Så föräldrarna till storstadsungar på sk. ATV:n är no:1 på min lista alla katerogier!
bonnier skrev:
Vi har 25000m2 tomt och hönsgård mot grannen som bor 100m bort. Deras barn leker gärna med våra, och tycker dessutom att hönsgården är spännande!
Utsikten mot traktor och gödsel fåt dom på köpet, liksom vi mot deras "revirhögar" i naturen.
Bor man lantligt så är det löjligt om man förväntar sig att bo lika sterilt och begränsat som i ett villaområde.
Det man kan och ska förvänta sig är att alla tar hänsyn till naturen och inte lever om mer än vad arbetet kräver.
Vill man ha absolut stiltje så rekommenderas norra inlandet, verkligen glesbygd och bra priser på stora ägor!
Till de som tycker att ouppfostrade hundar är en pest kan jag säga - ouppfostrade ungar är minst lika illa! Inlineåkande barn som inte kan bromsa utan åker rakt in i vår häck upprepade gånger och förstör den, grannens ungar som sparkar boll och minst ett par gånger om dan "råkar" få över den in i mina rabatter, eller in i mina kryddkrukor, eller genom garagefönstret , ungar som pallar frukt medan deras föräldrar tycker att det är ett gulligt bus istället för att skälla ut tjyvungarna - för att inte tala om de osnutna ungar som tyckte att det var roligt att palla våra äpplen - och försöka pricka vår hund med dem!!
Haha, är det du som är fikonstinas granne?Ylva_P skrev:Till de som tycker att ouppfostrade hundar är en pest kan jag säga - ouppfostrade ungar är minst lika illa! Inlineåkande barn som inte kan bromsa utan åker rakt in i vår häck upprepade gånger och förstör den, grannens ungar som sparkar boll och minst ett par gånger om dan "råkar" få över den in i mina rabatter, eller in i mina kryddkrukor, eller genom garagefönstret , ungar som pallar frukt medan deras föräldrar tycker att det är ett gulligt bus istället för att skälla ut tjyvungarna - för att inte tala om de osnutna ungar som tyckte att det var roligt att palla våra äpplen - och försöka pricka vår hund med dem!!
Barn kan aldrig vara lika illa som något djur!!!Ylva_P skrev:Till de som tycker att ouppfostrade hundar är en pest kan jag säga - ouppfostrade ungar är minst lika illa! Inlineåkande barn som inte kan bromsa utan åker rakt in i vår häck upprepade gånger och förstör den, grannens ungar som sparkar boll och minst ett par gånger om dan "råkar" få över den in i mina rabatter, eller in i mina kryddkrukor, eller genom garagefönstret , ungar som pallar frukt medan deras föräldrar tycker att det är ett gulligt bus istället för att skälla ut tjyvungarna - för att inte tala om de osnutna ungar som tyckte att det var roligt att palla våra äpplen - och försöka pricka vår hund med dem!!