Frugan har problem med orädda harar som käkar allt nyplanterat i trädgården. I vintras hade dom fest på buskarna. Frugan hoppade upp på köksbänken i morgonrock och tofflor. Hon öppnade fönstet och försökte pricka dom med apelsiner. Dom reagerade inte.. Då började frugan yla. Då stack hararna. Vi skrattade gott åt det hela. Tänk om våran nya granne hade sett henne.
"Mitt i vinternatten står kärringen och slänger ut apelsiner och ylar mot månens sken"
"Mitt i vinternatten står kärringen och slänger ut apelsiner och ylar mot månens sken"
Har problem med ungar i området, tidigare i våras så tog sig några ungar in och öppnade upp vårt kaninhägn och skrämde ihjäl kaninerna.
samma ungar kan förövrigt kuta runt på kvällar/nätter och gasta och skräna.
Och dom har kommit på att om man kastar sten på fönstrena så att det låter då börjar våra hundar skälla, vilket tydligen är kul.
Det är verkligen underbart!
Ska nog skaffa mig en spade jag med!
samma ungar kan förövrigt kuta runt på kvällar/nätter och gasta och skräna.
Och dom har kommit på att om man kastar sten på fönstrena så att det låter då börjar våra hundar skälla, vilket tydligen är kul.
Det är verkligen underbart!
Ska nog skaffa mig en spade jag med!
En rolig story om en präst här i samhället som råkade ut för en kul grej vad gäller kaniner och hundar.
Till saken hör att prästen och grannen bara kom överens lite sisådär.
Grannfrun hade en kanin i bur ute , grannen åkte bort några dagar och allt var frid och fröjd tills prästen såg att hans hund kom släpandes på kaninen, död i munnen. Panik utbröt nog i hjärnan på prällen och han funderade vad han skulle göra och säga till grannen om detta. Efter ett tag kom han på den geniala idén att helt enkelt stoppa tillbaka den nu döde kaninen i buren och helt enkelt låtsas som om det regnar.
Nåväl, sagt och gjort, kaninen placerades i buren igen och efter några dagar kom granntanten hem och upptäcker sin döda kanin i buren. Prästen var ute och grannfrun kommer springande för att berätta att kaninen sitter död i buren.
Prästen beklagar sorgen över den ( kanske läste djurvälsignelsen, vad vet jag?).
Tanten ser helt vit ut i ansiktet och talar om att lilla kaninen redan var död OCH begraven bakom tomten när de åkte iväg och nu sitter den stendöd i buren igen....Prällens hund hade alltså grävt upp den och stolt visat trofén för husse som agerat i panik.
Prästen konstaterade att ett under skett.....
Hur sann denna historia är vet jag inte men jag har hört den berättelsen om prästen och hunden här i samhället så länge som jag kan minnas så förhoppningsvis är den sann.
Rolig är den i alla fall.
Till saken hör att prästen och grannen bara kom överens lite sisådär.
Grannfrun hade en kanin i bur ute , grannen åkte bort några dagar och allt var frid och fröjd tills prästen såg att hans hund kom släpandes på kaninen, död i munnen. Panik utbröt nog i hjärnan på prällen och han funderade vad han skulle göra och säga till grannen om detta. Efter ett tag kom han på den geniala idén att helt enkelt stoppa tillbaka den nu döde kaninen i buren och helt enkelt låtsas som om det regnar.
Nåväl, sagt och gjort, kaninen placerades i buren igen och efter några dagar kom granntanten hem och upptäcker sin döda kanin i buren. Prästen var ute och grannfrun kommer springande för att berätta att kaninen sitter död i buren.
Prästen beklagar sorgen över den ( kanske läste djurvälsignelsen, vad vet jag?).
Tanten ser helt vit ut i ansiktet och talar om att lilla kaninen redan var död OCH begraven bakom tomten när de åkte iväg och nu sitter den stendöd i buren igen....Prällens hund hade alltså grävt upp den och stolt visat trofén för husse som agerat i panik.
Prästen konstaterade att ett under skett.....
Hur sann denna historia är vet jag inte men jag har hört den berättelsen om prästen och hunden här i samhället så länge som jag kan minnas så förhoppningsvis är den sann.
Rolig är den i alla fall.
Tror att det har hänt lite varstans isåfall, för samma story går här i trakten...
Men man vill gärna tro att den är sann, för den är bra.
Vad som däremot är sant att brorsdotterns kanin blev uppäten av grävling eller räv när de var på semester, bara skelettet låg kvar på tomten när de kom hem.
(Om det inte var prästens hund då förstås)
Men man vill gärna tro att den är sann, för den är bra.
Vad som däremot är sant att brorsdotterns kanin blev uppäten av grävling eller räv när de var på semester, bara skelettet låg kvar på tomten när de kom hem.
(Om det inte var prästens hund då förstås)
Låt detta inte bli en katt för och emot tråd. Acceptera att det finns människor som tycker precis tvärt emot dig. Låt dem tycka det, det har de rätt till. Visst har du rätt att säga emot men låt gärna bli, det kan starta en både onödig och hätsk utgång.Ella skrev:
Förlåt så hemskt mycket... Jag tycker inte att jag direkt har uttryckt en annan åsikt än ursprungsskribenten. Påpekade bara att det ju faktiskt inte är katternas fel. De har inte bett om att få hamna där de är.Robert_Maria skrev:
Smart svar "Visst har du rätt att säga emot men låt gärna bli".Robert_Maria skrev:
Det e precis så man vill att det ska fungera på ett diskutionsforum. Någon gör ett påstående, sedan håller alla käft
Kul läsning
Håller på kattälskaren.
Förstår bådas synpunkter, dels är det svårt ibland att inte kommentera något som nån skriver om som är uppåt väggarna, men som är off-topic. Dels så blir det lätt en tråd i tråden och som kan spåra ut. Just det här ämnet handlar ju om dispyter och vad folk retar sig på så det är kanske inte konstigt att andra retar sig på vad en del skriver...svårt är det iallafall att veta hur man skall förhålla sig ibland.
Kan vi inte ta kattdiskussionerna i den här tråden:
http://www.byggahus.se/forum/traedgard-allmaent/38575-katt-som-tror-att-han-aeger-varan-tomt.html
Känns som att det räcker en tråd med kattdispyter.
/fredrik
http://www.byggahus.se/forum/traedgard-allmaent/38575-katt-som-tror-att-han-aeger-varan-tomt.html
Känns som att det räcker en tråd med kattdispyter.
/fredrik
Jag tycker den här tråden alldeles tydligt tar upp sådant som det brukar tjafsas om i kvarteren. Bilar som kör för fort, parkeringsdisciplinen, mopeder, katter, hundar, gräsklippning, snickarglädje, maskrosor, ogräs, avskiljare vid tomtgräns, grannmedgivanden för utbyggnader, lövkrattning och så gemensamma ytors vårdande.
I nästan samtliga fall hade en stor del av problematiken kunnat lösa sig genom större tomter. Då får barnen rum att leka på tomten istället för på gatan, det finns plats att parkerna bilarna, husen står längre ifrån gatan så man hör inte bilar och mopeder. Katter och hundar får också rum på tomten, det är inte lika många grannar inom hörhåll för gräsklippnings- och snickeriaktiviteter. Man får rum med effektiva insynsskyddande häckar, utbyggnader och garage hamnar inte precis vid grannens tomtgräns och de gemensamma ytorna försvinner, eftersom var och en har egen grillplats hemma på tomten.
Jag påstår, på fullaste allvar, att en stor del av irritationerna grannar emellan beror på att man tvingas bo så nära varandra och därtill har för mycket tid att odla denna irriitation. Sverige är ett stort land. Det bor inte mer än strax över 20 människor per en miljon kvadratmeter yta här. Det är sisådär 40-50.000m2 till var och en. Då är det lite synd och skam att ett villaområde med 80 villor, 200 boende, skall rymmas på en yta av 40.000m2.
Peace, love and understanding
I nästan samtliga fall hade en stor del av problematiken kunnat lösa sig genom större tomter. Då får barnen rum att leka på tomten istället för på gatan, det finns plats att parkerna bilarna, husen står längre ifrån gatan så man hör inte bilar och mopeder. Katter och hundar får också rum på tomten, det är inte lika många grannar inom hörhåll för gräsklippnings- och snickeriaktiviteter. Man får rum med effektiva insynsskyddande häckar, utbyggnader och garage hamnar inte precis vid grannens tomtgräns och de gemensamma ytorna försvinner, eftersom var och en har egen grillplats hemma på tomten.
Jag påstår, på fullaste allvar, att en stor del av irritationerna grannar emellan beror på att man tvingas bo så nära varandra och därtill har för mycket tid att odla denna irriitation. Sverige är ett stort land. Det bor inte mer än strax över 20 människor per en miljon kvadratmeter yta här. Det är sisådär 40-50.000m2 till var och en. Då är det lite synd och skam att ett villaområde med 80 villor, 200 boende, skall rymmas på en yta av 40.000m2.
Peace, love and understanding
Men då vill jag ha 40.000 kvm tomt, lekkamrater till min dotter på max 100m avstånd och nära till jobbet!
lång edit:
Jag tror en till anleding till dispyter är att man knappt pratar med varandra, man känner helt enkelt inte sina grannar.
Och folk man inte känner kan man behandla så mycket sämre än dom man känner. Dessutom kan man ju prata om dom, istället för med dom.
Men jag tycker faktiskt att alla skribenter i tråden har rätt. Det man störs av, ja det störs man av. Jag vill inte knäppa någon på näsan och säga att "nu är du väl känslig va?".
Förutom kommunikation så tror jag recept nr två är att alla bör förstå att det handlar om att både ge och ta. Jag tar i med hårdhandskarna så mina barn inte kutar omkring på min grannes tomt, som han avskyr så, i gengäld slutar han att slipa trämöbler på garageuppfarten blåsiga dagar, när jag för dammet på min tvätt.
Slutligen, swetrot, gillar din avatar, men jag hoppas alla som läser dina inlägg inte sätter nån koppling mellan din text och "prrffhhh"-grejen i avatarn.
Finns liten risk att det nån gång kan bli malplacerat...
OBS, absolut inget påhopp, eller kampanj för att du ska byta, bara en tanke jag haft, som jag råkade tänka lite högre nu.
lång edit:
Jag tror en till anleding till dispyter är att man knappt pratar med varandra, man känner helt enkelt inte sina grannar.
Och folk man inte känner kan man behandla så mycket sämre än dom man känner. Dessutom kan man ju prata om dom, istället för med dom.
Men jag tycker faktiskt att alla skribenter i tråden har rätt. Det man störs av, ja det störs man av. Jag vill inte knäppa någon på näsan och säga att "nu är du väl känslig va?".
Förutom kommunikation så tror jag recept nr två är att alla bör förstå att det handlar om att både ge och ta. Jag tar i med hårdhandskarna så mina barn inte kutar omkring på min grannes tomt, som han avskyr så, i gengäld slutar han att slipa trämöbler på garageuppfarten blåsiga dagar, när jag för dammet på min tvätt.
Slutligen, swetrot, gillar din avatar, men jag hoppas alla som läser dina inlägg inte sätter nån koppling mellan din text och "prrffhhh"-grejen i avatarn.
Finns liten risk att det nån gång kan bli malplacerat...
OBS, absolut inget påhopp, eller kampanj för att du ska byta, bara en tanke jag haft, som jag råkade tänka lite högre nu.
Om så alla tomter vore på 40.000kvm så kan man ge sig katten att just DEN grannen på tomtgränsen mot VÅR tomt...lägger sitt hus, sina uteplatser, sina skrikande barns lekplatser, sin hönsfarm, gödselstackar etc etc
Eller är jag bara otroligt naiv, tro??Mikael_L skrev: