Värme och ventilationstankar inför inflyttning
Hej,
Läser många trådar här med stort intresse och nu är det dags för den första egna tråden.
Vi har köpt ett hus med inflyttning i feb. 2011 och funderandet kring värme och ventilation upptar en hel del av tankekraften. Jag är novis inom detta område men har lätt för att "nörda in" på olika områden... Jag är mkt tacksam för all respons jag får på nedanstående!
Lite data kring huset: Enplans 142 kvm med lika stor källare och byggt 1968. Det värms med fjärrvärme. Ventilation=självdrag. 2 öppna spisar (en i källare och en i vardagsrum). 1/3 av fönstren är utbytta till 3-glasfönster (energispar). Inga problem med radon eller fukt. Bebott av ett barnlöst par i 70-årsåldern som verkar ha skött huset på ett bra sätt. Uppvärmningskostnader=31kSEK (2009), vilket jag ryggade för men de verkar ha haft varmt (22 grader) inomhus. "Pannrummet" är ganska litet och det verkar inte helt lätt att på ett snyggt sätt dra ner ventilationskanaler dit.
Vi flyttar dit med barn så vi kommer förbruka mycket mer vatten, vilket är en utmaning både ur ventilations- och energisynpunkt. Vi är inställda på ngn form av initial investering i huset kring ventilation/värme och budgeten är ca 100 kSEK. Vidare skulle jag helst vilja minska mitt elberoende.
De 2 scenarion jag funderar kring samt lite frågeställningar:
1. Installera FTX. Jag ser detta som ett steg i att förbättra inomhusklimatet samt att minska risken för fuktskador, som följd av ökad användning av dusch, bad. etc. Det är också ett steg för att gå vidare med takisolering och annan tätning utan att riskera fuktskador. Jag räknar egentligen inte med ngn större värmebesparing från detta, men man borde kanske kunna räkna på ca 5000kWh/år, eller? Hur väl fungerar FTX i ett otätt hus som jag förmodar att detta är? FTX slukar förstås elenergi (och ökar därmed elberoendet), hur mkt?
2. Installera bergvärme samt förbättra tilluft i sovrum (på enklast möjliga sätt). Detta spränger ju budgeten, men samtidigt borde det kunna ge en stor besparing. Som investering tror jag att detta scenario är betydligt bättre än FTX-spåret. En nackdel med detta scenario är att ventilation blir fortsatt eftersatt och att en ev. senare installation av FTX enbart blir en kostnad utan besparing eftersom bergvärmen "är så billig". Tänker jag snett här?
Finns det ngt annat scenario som jag borde fundera kring givet husets förutsättningar (fjärrvärme, 2 öppna spisar)? Tacksam för input!
Läser många trådar här med stort intresse och nu är det dags för den första egna tråden.
Vi har köpt ett hus med inflyttning i feb. 2011 och funderandet kring värme och ventilation upptar en hel del av tankekraften. Jag är novis inom detta område men har lätt för att "nörda in" på olika områden... Jag är mkt tacksam för all respons jag får på nedanstående!
Lite data kring huset: Enplans 142 kvm med lika stor källare och byggt 1968. Det värms med fjärrvärme. Ventilation=självdrag. 2 öppna spisar (en i källare och en i vardagsrum). 1/3 av fönstren är utbytta till 3-glasfönster (energispar). Inga problem med radon eller fukt. Bebott av ett barnlöst par i 70-årsåldern som verkar ha skött huset på ett bra sätt. Uppvärmningskostnader=31kSEK (2009), vilket jag ryggade för men de verkar ha haft varmt (22 grader) inomhus. "Pannrummet" är ganska litet och det verkar inte helt lätt att på ett snyggt sätt dra ner ventilationskanaler dit.
Vi flyttar dit med barn så vi kommer förbruka mycket mer vatten, vilket är en utmaning både ur ventilations- och energisynpunkt. Vi är inställda på ngn form av initial investering i huset kring ventilation/värme och budgeten är ca 100 kSEK. Vidare skulle jag helst vilja minska mitt elberoende.
De 2 scenarion jag funderar kring samt lite frågeställningar:
1. Installera FTX. Jag ser detta som ett steg i att förbättra inomhusklimatet samt att minska risken för fuktskador, som följd av ökad användning av dusch, bad. etc. Det är också ett steg för att gå vidare med takisolering och annan tätning utan att riskera fuktskador. Jag räknar egentligen inte med ngn större värmebesparing från detta, men man borde kanske kunna räkna på ca 5000kWh/år, eller? Hur väl fungerar FTX i ett otätt hus som jag förmodar att detta är? FTX slukar förstås elenergi (och ökar därmed elberoendet), hur mkt?
2. Installera bergvärme samt förbättra tilluft i sovrum (på enklast möjliga sätt). Detta spränger ju budgeten, men samtidigt borde det kunna ge en stor besparing. Som investering tror jag att detta scenario är betydligt bättre än FTX-spåret. En nackdel med detta scenario är att ventilation blir fortsatt eftersatt och att en ev. senare installation av FTX enbart blir en kostnad utan besparing eftersom bergvärmen "är så billig". Tänker jag snett här?
Finns det ngt annat scenario som jag borde fundera kring givet husets förutsättningar (fjärrvärme, 2 öppna spisar)? Tacksam för input!
Min nya FTX med roterande växlare "slukar" 50 Watt i kontinuerlig drift. Det åtgår för att driva två fläktar med EC-motorer samt en 6W motor som snurrar på växlaren. Eftervärmen har inte gått på än, trots att det varit -22C som lägst.
Den återvinner värmen i frånluften med 80-85% verkningsgrad, inte illa.
Den återvinner värmen i frånluften med 80-85% verkningsgrad, inte illa.
OK, jag fattar - "slukar" är inte rätt benämning...
Tänker jag rätt när jag ser en FTX som en "avfuktande" åtgärd?
Var är risken för läckage (från kondensbildning) störst? Vid själva aggregatet eller längs ventilationstrummorna? Frågan ställs givet att jag kommer dra trummorna på en kallvind men har möjlighet att placera aggregatet i antingen källare eller på vinden. När jag läser om droppande FTX-system från vinden så drar jag öronen åt mig...
Tänker jag rätt när jag ser en FTX som en "avfuktande" åtgärd?
Var är risken för läckage (från kondensbildning) störst? Vid själva aggregatet eller längs ventilationstrummorna? Frågan ställs givet att jag kommer dra trummorna på en kallvind men har möjlighet att placera aggregatet i antingen källare eller på vinden. När jag läser om droppande FTX-system från vinden så drar jag öronen åt mig...
Den främsta effekten man är ute efter när det gäller avfuktningfunktioen är att man undertrycksätter huset för att undvika kondensering på vinden. Man behöver inte FTX för det, men det kostar så lite extra i sammanhanget. Jag lät installera FTX just som en åtgärd mot förhöjd fukt på inden. Skillnaden i pris mot frånluft räknar jag relativt lätt hem genom återvinningen, särskilt eftersom ROTavdraget kompenserar ganska bra.
För vår del slutade notan på ca 65´000 kr i ett 1½ planshus på 160m2. Aggregatet på vinden.
Risker med kondens törs jag itne uttala mig om, men det är ju självklart kritiskt att kondesnisolering utförs korrekt och i tillräcklig omfattning.
För vår del slutade notan på ca 65´000 kr i ett 1½ planshus på 160m2. Aggregatet på vinden.
Risker med kondens törs jag itne uttala mig om, men det är ju självklart kritiskt att kondesnisolering utförs korrekt och i tillräcklig omfattning.
Jag skulle helst vilja undvika att ha kalla rör på vinden och det skulle möjliggöras av att ha aggregatet i källaren. Dock behöver ju rören ändå isoleras för att inte värmen ska gå förlorad.
Hur är det med in- och avluft (innan och efter aggregatet), kan dessa sitta i direkt närhet av varandra. Är det en stor nackdel att ha dessa nära marken? Vad tror experterna?
Hur är det med in- och avluft (innan och efter aggregatet), kan dessa sitta i direkt närhet av varandra. Är det en stor nackdel att ha dessa nära marken? Vad tror experterna?
Ventilation är mer komplicerat än man tror. Att starta från scratch och installera en FTX kräver en projektering av ventilationssystemet. Att sen installera klabbet är en sak man till stor det kan göra själv.
En risk som du själv nämner är kondensrisken. Kalla rör i varma utrymmen måste kondensisoleras. Varma rör i kalla utrymmen måste isoleras. Hur mycket står i installationsanvisningarna.
Kalla rör i varma utrymmen får annars kondensutfällning på utsidan. Varma rör i kalla utrymmen kan få kondensutfällning på insidan - inget av dessa alternativ är speciellt kul.
En platt- eller korströmsväxlare behöver kondensvattenavrinning. En roterande växlare klarar sig utan detta. Notera dock att en roterande värmeväxlare återvinner fukt när utetemperaturen kryper ner under -8 till -10C. Det KAN leda till imma på insidan av fönsterrutor. Inneklimatet blir dock mindre torrt vintertid, vilket många uppskattar.
Att dra avluft och uteluft bredvid varandra fungerar, men de måste ha varsin kondensisolering samt helst en omslutande ångspärr. Det är dock inte så bra att använda "kombidon", där avluft och uteluft passerar husvägg eller tak på samma ställe. Risken för rundgång är stor. Du kan tex få in stekos i tilluften.
En risk som du själv nämner är kondensrisken. Kalla rör i varma utrymmen måste kondensisoleras. Varma rör i kalla utrymmen måste isoleras. Hur mycket står i installationsanvisningarna.
Kalla rör i varma utrymmen får annars kondensutfällning på utsidan. Varma rör i kalla utrymmen kan få kondensutfällning på insidan - inget av dessa alternativ är speciellt kul.
En platt- eller korströmsväxlare behöver kondensvattenavrinning. En roterande växlare klarar sig utan detta. Notera dock att en roterande värmeväxlare återvinner fukt när utetemperaturen kryper ner under -8 till -10C. Det KAN leda till imma på insidan av fönsterrutor. Inneklimatet blir dock mindre torrt vintertid, vilket många uppskattar.
Att dra avluft och uteluft bredvid varandra fungerar, men de måste ha varsin kondensisolering samt helst en omslutande ångspärr. Det är dock inte så bra att använda "kombidon", där avluft och uteluft passerar husvägg eller tak på samma ställe. Risken för rundgång är stor. Du kan tex få in stekos i tilluften.
