Välja rätt teknik - Solcellsskolan del 2

Inte ett ord om hållbarhet aspekten. För den och de som importerar kinesiska och även europeiska paneler kommer öka CO2 utsläppen per genererad kWh jämfört med befintlig svensk el!
Att installera ett system för 16-19 tusen per kW innebär en återbetalning på lika många år. Jag menar därför att man inte bygger ett system för pengarnas skull och ska därför vara medveten vad man monterar på taket.

Det finns svenska tunnfilm paneler, Midsummer Wave, kanske finns det fler. Dessa är tillverkade med förnybar energi i produktionen och genererar minst 90% mindre CO2 än importerade paneler. Värt att nämna i och med den gröna aspekten man vill ha genom att installera ett system.

Slutligen är det inte så enkelt att säga hög och låg verkningsgrad beroende på kisel eller tunnfilm teknik. Tunnfilm genererar då kisel inte genererar, dvs. mulet väder. Dessutom är kisel känsligt för värme vilket drar ner verkningsgraden, vilket inte sker med tunnfilm. Summan blir att genererad energi per installerad effekt är ungefär den samma.

 

Har du några siffror som stödjer din påståenden? Jag får inte ihop det med hur fysiken funkar.

 

Du har rätt i att en installerad kW tunnfilm jämfört med kisel i en perfekt vinkel i fullt solsken en kall vinterdag kommer generera olika mycket energi, stor fördel kisel. MEN, nu sitter inte en enda anläggning i perfekt läge och solen skiner sällan långa stunder utan moln. Därför genererar tunnfilm stora delar av året då kisel inte kan generera pga skuggning och temperatur. Temperaturen på sommaren kommer sänka kisel panelens verkningsgrad vilket inte sker med tunnfilm, detta sker dessutom under den delen av året då man genererar mest.

 

Har du någon källa?

 

Jag skulle kunna bifoga direkt från min konversation med bl.a Midsummer som har ett antal referens projekt att hänvisa till. Men det säger sannolikt inte värst mycket då det endast bygger på erfarenhet direkt från verkligheten. Som jag skrev så är det inte så enkelt som att säga atteatt teknik har hög verkningsgrad och tro att den därför är bättre. Det beror helt på projektets beskaffenhet, om taket ligger i öst/väst så skulle tunnfilm till och med kunna generera mer energi över ett år jämfört med kisel, givet samma installerade effekt.
På vårt lilla tak kan vi t.ex installera mer effekt med tunnfilm tack vare det smidigare formatet som kan täcka större del av taket jämfört med kisel paneler. Som bonus ser det mycket bättre ut.
OCH jag kan försäkra mig om att CO2 utsläpp per genererad kWh är lägre än med vilket kisel panel som helst.

 

Kiselceller behöver inte sitta på standardiserade paneler de heller. Panelformaten beror inte på celltyp.
Även om tunnfilms celler inte skulle tappa riktigt lika mycket verkningsgrad vid högre temperaturer eller ha aningen bättre verkningsgrad vid dåligt ljus, så är det definitivt inga enorma skillnader.

 

Skillnaden i verkningsgrad över ett år pga temperatur och ljusförhållande är så pass avgörande att man trots låg verkningsgrad får total energi från tunnfilm i paritet med kisel (beroende på installation givetvis.).
Kisel kan i dagsläget inte se ut som ordinarie kupade pannor i och med att dom inte är flexibla, men absolut kan man komma runt utseende problemet med t.ex Elon Musk soltak.

 

Har du några grafer eller liknande på dessa fina verkningsgrader?

 

Alltså, vem är författaren av artikeln??

Tunnfilm är normalt inte flexibla. De sputtras på glas. Specialvarianter görs på plåt eller plast som bärare av CIGS substraten.

Glas-glas är inte alltid utan backing. Ofta har de svart backing. Bifacial har alltid genomskinligt laminat.

Inte heller ett ord om halfcell.

 

Nu får du sluta svamla @RobertG och börja läsa på lite istället. För det första finns inget motsatsförhållande mellan kisel och tunnfilm. Kisel är ett material. Tunnfilm är en tillverkningsmetod. Ett av de substrat som används för tunnfilmsceller är just kiselbaserad och heter "Amorphous thin-film silicon" på engelska. Så där är du helt ute och cyklar. För det andra är det inte heller så att tunnfilmsceller självklart är bättre ur hållbarhetssynvinkel eftersom många substrat bygger på sällsynta jordartsmetaller. Den substratstyp CIGS som @Robert-san01 nämner består till exempel av koppar, indium och gallium. En annan vanlig variant består av kadmium och Tellur. Förutom att dessa ämnen är sällsynta så är många av dem giftiga och kostsamma att framställa eller förädla.

 

Konstruktivt
Jag och du förstår tekniken, men gemene har ingen aning. Absolut kan jag skriva CIGS som ändå ingen fattar. Därför passar tunnfilm bra i och med att monorkistalina kisel paneler marknadsförs som kisel paneler.

 

Min personliga uppfattning av solceller och för den delen vindkraft är att den fungerar som sämst en iskall natt i december när man behöver den som bäst. Sommar tid kan den endast tillföra godhetspoäng.

Med det sagt så finns det länder med sol året om och där passar det med solceller. Möjligen om du eldar med ved och vill slippa tända på sommaren så skulle ett par paneler för varmvatten passa men mest ur ett bekvämlighets perspektiv.

För övrigt har man nu börjat skrota gamla vindkraftverk i USA och det visade sig var omöjligt att återvinna bladen. Bladen grävs nu ner i Nevada öknen. Schysst miljöpolitik.

 

Se gärna till att lägga in en länk till del 1, och gärna från 1 till 2 också och sedan fortsätta så om o när del 3, 4 osv kommer.

 

Liten illustration

Inloggade ser högupplösta bilder Logga in