Tack för en jättefin länk. Läste lite snabbt vad som skrevs och kommer kanske skriva lite mer utförligt om det senare, men har några punkter som jag redan nu kan skriva om.Claes Sörmland skrev:
På sida 6 skrivs det om 4-potensregeln och den stämmer framförallt på oskadade väldimensionerade asfaltvägar. Det som händer då är att man får utmattning i underkant asfalt tills asfalten börjar spricka (efter det gäller egentligen en annan skadeutveckling) Och i utmattningen har tung trafik en större andel i skadeutvecklingen än lätt trafik.
För att ge några exempel
om en 10-tons axellast ger en skadeandel 1, då ger en 12 tons axellast en skadeandel 2 och en 8 tons axellast en skadeandel 0,4
en personbil skulle då motsvara 0,00006 skadeandel (eller 16500 personbilar motsvarar en lastbil)
Detta gäller för asfalt och helst de lite större vägar. Då kan även den 6,5-potensen vara rimlig.
Detta gäller framförallt för bärighetssprickor i asfalt, och tar t ex ingen hänsyn till dubbdäcksslitage (som bara orsakas av personbilar med dubbdäck) eller säsongsvariationer (en 12 tons axel vid tjäle kan vara bättre bättre än en 8 tons axel vid tjällossningen)
För enskilda grusvägar är största problemet oftast potthål (eller slaghål) och de orsakas t ex pga vridkrafter när en bil stillastående vrider på ratten (vid en infart), när bilar (oavsett storlek) kör genom vattenpölar och spolar bort det fina materialet, och när (dubb)däck och hyvling/sladdning sliter på stenmaterialet, som gör att det finns mer fint material att spola bort.
Här gäller troligtvis ingen 4-potensregel och det är inte ens sagt att en lastbil gör så mycket mer skada än en personbil.
Ton-km regeln ger troligtvis en mycket bättre beskrivning av vem som orsakar skadan än 4-potensregeln för just potthål på grusvägar.
SlamFreddan skrev:
Slitage påsen grusad väg ?
Har stenarna nötits ner ?
Trams
Det räcker att hyvla/sladda vägen
D var säkert dax ändå att göra
Hur många lass har ni kört dit ?
Flera hundra ?
Sopbilen går inte förbi ?
Har stenarna nötits ner ?
Trams
Det räcker att hyvla/sladda vägen
D var säkert dax ändå att göra
Hur många lass har ni kört dit ?
Flera hundra ?
Sopbilen går inte förbi ?
Ja, en grusväg slits.
Ja det har gått flera hundra bilar.
Funderat på att läsa tråden innan du svarar?
Ja det har gått flera hundra bilar.
Funderat på att läsa tråden innan du svarar?
Hur lång vägsträcka rör det sig om? Är det en enskild väg eller har den statsbidrag?
Hur mycket trafik har din tomthöjning medfört? Vad säger föreningens stadgar? Hur har sådana här situationer lösts tidigare?
Det är en enskild väg som får statligt driftbidragUlrikaSpg skrev:
Enskild, ca.400 vändor, totala sträckan är knappt 1km. Det finns inga tidigare liknande situationer för de e ingen annan som höjt så mycket som vi gjort. Man har bara kört ett fåtal transporter. Bortsett industrin bredvid, den kör ju där dagligen. Hur mycket vet jag inte för jag har aldrig spenderat en vardag där ute och sett trafikflödet.
Jag har svårt att se att 400 lastbilar inte skulle förändra vägen.
Att grusa vägen så här års är lite konstigt. Tjäle gör att gruset inte körs ner ordentligt utan försvinner ut i vägrenen. Dessutom kommer eventuell plogning att dra med sig mycket av det nya gruset.
Bättre att fylla i hålor och skrapa nu och sedan grusa till våren.
Jag är ordförande i en vägsamfällighet där vi har "oljegrus" då de för 15-20 år sedan insåg att det kostar ungefär lika mycket i längden med oljegrus mot grusväg, men det kräver betydligt mycket mindre underhåll. För ca 10 år sedan skulle en av skogsägarna längs vägen avverka vilket gjordes under tjällossning och föga förvånande blev vägen helt sönderkörd och vissa sträckor var så pass illa att det knappt gick att ta sig ut med personbil utan att den skrapade i under. Vägföreningen ville så klart få vägen lagad, men det hade inte gjorts en riktig besiktning innan och markägaren skyllde på skogsbolaget som avverkade och som i sin tur skyllde på markägaren. Markägaren tyckte dessutom att det skulle göras grusväg igen (det var ju billigare att bygga ny väg så), vilket inga av de ca 25 fastigheter med permanentboende längs vägen tyckte. Det blev en riktig strid mellan föreningen och markägaren som var på väg upp i domstol, men i sista stund kom de "överens". Om jag har förstått det rätt så bestod överenskommelsen i att vägföreningen skulle stå för allt, men då var markägaren tvungen att vara med och betala enligt sina andelstal. Innan dess försökte han räkna om andelstal för att tillsammans med en annan markägare få så pass många andelar att de ensamma skulle kunna besluta om att det bara skulle läggas på lite grus där det var sönderkört. Anledningen till att föreningen gick med på den uppgörelsen var för att risken att förlora i domstol var för stor för dem då de inte hade en beskitning av vägen från innan de körde sönder den som de kunde visa upp.
Detta var dock innan jag flyttade dit, men jag bodde i området och hade vänner längs med den vägen så jag har hört en hel del även om jag inte har koll på alla detaljer.
Sedan dess är stadgarna ändrade och nu krävs det besiktning av vägen både innan och efter att en fastighetsägare kör tunga transporter. I samband med den första besiktningen ska även en beräkning av slitagekostnad tas fram och förväntas den bli väldigt stor så får den som ska belasta vägen betala en %-sats av den beräknade kostnade i förväg. Detta har vi stämt av med REV och fått deras mallar på avtal om detta men exakt hur en förskottsbetalning ska gå till vet jag inte, men jag misstänker att det kan vara så att man får upprätta ett konto hos banken där pengarna reserveras till slutbesiktning (ungefär som mäklarna har för klientmedel).
Så jag är väldigt tveksam till att de egentligen kan kräva mer pengar från dig än din andel i vägföreningen då de inte har något underlag för hur vägen såg ut innan dina transporter gick på den
Detta var dock innan jag flyttade dit, men jag bodde i området och hade vänner längs med den vägen så jag har hört en hel del även om jag inte har koll på alla detaljer.
Sedan dess är stadgarna ändrade och nu krävs det besiktning av vägen både innan och efter att en fastighetsägare kör tunga transporter. I samband med den första besiktningen ska även en beräkning av slitagekostnad tas fram och förväntas den bli väldigt stor så får den som ska belasta vägen betala en %-sats av den beräknade kostnade i förväg. Detta har vi stämt av med REV och fått deras mallar på avtal om detta men exakt hur en förskottsbetalning ska gå till vet jag inte, men jag misstänker att det kan vara så att man får upprätta ett konto hos banken där pengarna reserveras till slutbesiktning (ungefär som mäklarna har för klientmedel).
Så jag är väldigt tveksam till att de egentligen kan kräva mer pengar från dig än din andel i vägföreningen då de inte har något underlag för hur vägen såg ut innan dina transporter gick på den
Redigerat:
Hos oss sätts en viktbegränsning under tjällossningen. Har man inget med i stadgarna eller skyltning kan det nog vara svårt att komma med krav i efterhand.
Det är öht fråga om ni hade vunnit även med förbesiktning. Skogsägare får sitt andelstal fastställd för sin genomsnittliga användning för vägen. Dvs att transporterna vid slutavverkning (efter ca 80 år) och alla gallringar innan dess fördelas över hela skogens livslängd. Så under skogens 80 år betalar skogsägaren 77 för vägen ytan att han egentligen använder den och under kanske 3 år får han väldigt många transporter, som sliter mycket på vägen.H hjulia skrev:
Så när en skogsägare kör sönder vägen, har han redan betalat för den i alla föregående år.
I Hjulias fall kan jag tycka att det är dumt att lägga asfalt (eller oljegrus) på vägen utan att se till att bärigheten och dräneringen är anpassade till den förväntade användningen. Har man en gammal skog längs vägen, kan det inte komma som en överraskning att den avverkas efter några år.
Kan även nämna att jag är även ordförande i en liten "samfällighet" som sköter vattenpumpen och grönytorna där vi bor. Under året upptäckte jag dock att den inte är registrerad som en samfällighet utan som en ideell förening och så länge vi inte är en registrerad samfällighet så kan vi inte kräva medlemsskap i föreningen och vi kan inte heller tvinga våra medlemmar att betala för det de utnyttjar. Detta kan man lösa på två sätt, antingen en delägarförening (tror jag det hette) men den funkar bara så länge alla är överens för där räcker det med ett enda nej för att ett föslag ska skjutas ner. Och det andra är att man registrerar en samfällighet där man räknar ut andelstal och då kan man kräva både medlemsskap och avgifter enligt andelarna samt för extra slitage. Så har ni ingen samfällighet så har de svårt att tvinga dig till något alls.
Så min gissning är att de juridiskt har noll att hämta, men det beror ju på hur mycket du orkar bråka och hur viktig grannsämjan är. Oavsett är mitt råd att du först kontaktar Lantmäteriet och frågar vad som gäller om vägen och vilka krav de kan ställa och sedan kan du även kontakta REV (Riksförbundet för Enskilda Vägar) och se om de kan hjälpa dig. Eventuellt kan du även få bra info från Länsstyrelsen. Om du ringer och pratar med dem så försök få allt bekräftat i skriftlig form så att du kan visa upp det för styrelsen.
Så min gissning är att de juridiskt har noll att hämta, men det beror ju på hur mycket du orkar bråka och hur viktig grannsämjan är. Oavsett är mitt råd att du först kontaktar Lantmäteriet och frågar vad som gäller om vägen och vilka krav de kan ställa och sedan kan du även kontakta REV (Riksförbundet för Enskilda Vägar) och se om de kan hjälpa dig. Eventuellt kan du även få bra info från Länsstyrelsen. Om du ringer och pratar med dem så försök få allt bekräftat i skriftlig form så att du kan visa upp det för styrelsen.
tittar man på https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket ser man att vägen får statligt driftbidrag, och då borde det vara en riktig registrerad vägförening, så TS får leta lite bättre efter uppgifter om samfälligheten hos Lantmäteriet eller anta att andelstal som föreningen säger att han har, stämmer.
Visa bilaga 364462
Visa bilaga 364462
