Men den är kanske, som du antyder, försumbar i sammanhanget.Avemo skrev:
Natten är alltid för kort eller kommer morgonen för tidigtAvemo skrev:
I mitt fall hjälper det inte med en frånlufts VP. När VP ska höja på morgonen finns det mindre med energi att hämta av frånluften vilket betyder att den använder tillskottsel. Det är t.o.m så att det ger mer att höja på kvällen när det finns en massa "gratis" energi från em solinstrålning/kvällens högre elförbrukning/tänd braskamin som går att lagra i golvet med bara några graders höjning.
I TS fall är det kanske lönt, han har inte skrivit om det huset har radiatorer eller golvvärme.
Byggveteran
· Norrbotten
· 13 inlägg
Erfarenhetsmässigt brukar 1 grads temperaturförändring inomhus innebära en sänkning/höjning på 3-5% av årsenergimängden för uppvärmning.Beroende på var i landet man befinner sig samt vilken isolerstatus byggnaden har varierar detta procenttal.Energimängden för tappvarmvattnet ingår naturligtvis inte då denna förutsätt vara densamma i samtliga driftsfall.
Men vänta nu. För det första: Jämförde du mot förbrukningen året innan? Hur var temperaturen ute då? Hur förändrades lufttrycket under perioden?Magnus Ladulås skrev:
För det andra: Om du inte var hemma så bidrog ju inte era kroppar med värme. Inte heller spisen, tvättmaskinen eller diskmaskinen. Dessutom fyllde ni inte återkommande toacisternerna med 4° vatten samtidigt som samma mängd 20° vatten försvann i avloppet. Inte heller duschade ni ut 30° vatten. Och ni körde inte spisfläkten heller.
Såhär är det: värmeförlusten i ett hus (genom väggar fönster öch tak) är propotional med skillnaden mellan ytter- och inner temp. Utgå från en innertemp på 20 C och en genomsnittlig yttertemp i Sverige på 0 C. Skillnaden är då 20 grader. Höjer man då innertemperaturen med en grad dvs till 21 C så ökar tempdifferensen till 21 i stället för 20 grader, och värmeförlusten (=pengar) med (21-20)/20=5%.
Ni ser på beräkningsgången vilka osäkerheter som ingår. Först: är verkligen genomsnittlig yttertemp= 0 C? Sedan: varmvatten och hushållsel är oberoende av den valda innetempen och bör tas utanför dessa beräkningar.
Om en VP är inblandad så ändrar sig hela bilden.
Ni ser på beräkningsgången vilka osäkerheter som ingår. Först: är verkligen genomsnittlig yttertemp= 0 C? Sedan: varmvatten och hushållsel är oberoende av den valda innetempen och bör tas utanför dessa beräkningar.
Om en VP är inblandad så ändrar sig hela bilden.
Du har i det hela rätt i din pedagogiska uppställning.Thomas_Blekinge skrev:
(Och det är samma siffror som flera av oss redan visat)
Utom när det gäller en sak:
Varför skulle det göra någon skillnad om man har VP eller inte.
Energiåtgången är väl fortfarande proportionell till temperaturskillnaden ute-inne.
Inom realistiska gränser förstås.
Du kan inte använda årsmedeltemperaturen. Medeltemperaturen ute under de dagar då uppvärmning inomhus behövs kommer närmare och den blir lägre än årsmedeltemperaturen. Sedan kommer solinstrålning att förstöra den enkla bilden ännu mer. Räknar man med graddagar så görs det ett försök att ta hänsyn till allt detta.Thomas_Blekinge skrev:
Byggveteran
· Norrbotten
· 13 inlägg
Återkommer till mitt inlägg. 1 grads temperaturförändring ger mellan 3-5% skillnad på årsenergimängden för uppvärmning av byggnaden.Det visar sig vara försumbara skillnader härvidlag om luftbehandlingsdelen är självdrag,FTX-ventillation,Frånluftsvärmepump.Vid mätningar som jag var involverad i på tre platser i landet under ett driftsår,med villor i olika ålder erhölls intressanta iaktagelser .Mätningar skedde i Norrbotten ,Gävleborgs län samt i Skåne.Det visar sig variera kraftigt bla. beroende på den boendesociala situationen, husens utsatthet för vindar om det var 1-planshus eller 2-planshus och pga konstruktionstypen vilken tidskontant som befanns kunna påverka temperatursvängningar inomhus kontra väderomslag.Om man jämförde hus med liknande fysiska förutsättningar som ålder,Isolerstatus osv blir det inom nämda tal ovan.Det användes flerpunktskrivare för temperaturmätning.För att få en vettig uppfattning av effekter av en temperaturförändring inomhus måste det vara en lång mätmetod för att få någon tillförlitlighet.Jag har som VVS-konstruktör-projektör/energirådgivare under drygt 40 år lärt mig andra saker än det jag lärde mig på Teknis och som jag fört vidare till den avgångsklass teknologer jag hade inom CAD-projektering(som jag själv började med 1986) rörande värme ,ventilation,sanitet,entreprenadjuridik som pensionerad konsult läsåret 2012/13
Helt korrekt!Avemo skrev:
Men årsmedeltemperaturen är inte 0°C i södra Sverige heller, den ligger snarare på +5 - +10°C.
Så 0°C är nog en bra approximation på medeltemperaturen under uppvärmningssäsongen okt - mars.
Det var säkert det som Thomas_Blekinge avsåg.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36...tives/Original_1004px/1313temperaturmedel.png
Om Thomas_Blekinge avsåg medeltemperaturen under uppvärmningssäsong så går det att bortse från delar av min invändning, men det var inte så jag uppfattade det. Solinstrålningen komplicerar bilden i alla fall.
Instämmer, jag försökte bara vara hygglig och tolerant för en gångs skull
