Vad bestämmer säkerhetsventilens öppningstryck?

[roke]

Jag har förstått att det råder delade åsikter ang detta.
Själv tycker jag att den svagaste komponenten i systemet ska bestämma vilket öppningstryck ventilen ska ha.

Andra påstår att det alls inte är på det viset:

Den svagaste komponenten i systemet bestämmer inte säkens öppningstryck. Det har att göra med höjd, systemvolym, exp.kärl m.m

Klippt härifrån:

http://www.byggahus.se/forum/varme-allmant/248320-behover-varmesystemet-ror-osv-bytas-ut-2.html


Eftersom jag är lite intresserad och vill lära mig hur saker och ting hänger ihop så vore det trevligt att få frågan ordentligt utredd.

 

[Patrick E]

1 bar motsvarar ca 10 m vattenpelare. För de flesta villor borde höjdskillnaden vara av rätt liten betydelse för säkerhetsventilen.

 

[blackadder]

Säkerhetsventilen är ju till för att skydda anläggningen mot skadligt tryck, så att den klenaste komponenten ger
maxtrycket känns ju logiskt.

 

[roke]

1 bar motsvarar ca 10 m vattenpelare. För de flesta villor borde höjdskillnaden vara av rätt liten betydelse för säkerhetsventilen.

Jo, så är det ju. Höjdskillnaden är av rätt liten betydelse för säkerhetsventilen i de flesta villor.

Jag menar att man väljer säkerhetsventil i första hand för att skydda de svagaste delarna i systemet från att gå sönder och orsaka vidare skada. Detta oavsett höjder och annat. Sen måste man så klart ta hänsyn till höjden också. Men då handlar det, naturligtvis, i första hand om att välja utrustning som pallar med trycket som den aktuella höjden ger.

Men jag kanske har fel? I så fall backar jag.

 

[cpalm]

Även om säkerhetsventilens uppgift är att skydda anläggningen mot skadligt övertryck är det väl i och för sig ändå lämpligt att den dimensioneras så att den löser ut strax över maximalt drifttryck snarare än utifrån systemets svagaste komponent. Finns ju ingen anledning att "tillåta" högre tryck än vad som behövs för att anläggningen skall fungera normalt(?)

I de (fåtal får jag tillägga) höghus där jag fått anledning att stifta närmare bekantskap med värmeanläggningen löser säkerhetsventilen ganska snabbt om man t.ex. fyller på vatten utan att först sänka trycket i systemet och jag är övertygad om att det då är mycket god marginal innan något riskerar att gå sönder (rent dimensioneringsmässigt).

 

[roke]

Säkerhetsventilen är ju till för att skydda anläggningen mot skadligt tryck, så att den klenaste komponenten ger
maxtrycket känns ju logiskt.

Håller med.

 

[roke]

Även om säkerhetsventilens uppgift är att skydda anläggningen mot skadligt övertryck är det väl i och för sig ändå lämpligt att den dimensioneras så att den löser ut strax över maximalt drifttryck snarare än utifrån systemets svagaste komponent. Finns ju ingen anledning att "tillåta" högre tryck än vad som behövs för att anläggningen skall fungera normalt(?)

I de (fåtal får jag tillägga) höghus där jag fått anledning att stifta närmare bekantskap med värmeanläggningen löser säkerhetsventilen ganska snabbt om man t.ex. fyller på vatten utan att först sänka trycket i systemet och jag är övertygad om att det då är mycket god marginal innan något riskerar att gå sönder (rent dimensioneringsmässigt).

Det brukar vara den svagaste komponentens maxtryck som bestämmer max öppningstryck på säkerhetsventilen. Svårt att förklara hur man tänkte när någon panna eller komponent gett vika på grund av att man monterat en för stark ventil.

Men höga hus ställer säkert till det extra mycket eftersom höjden minskar marginalen.

Undrar hur de gör i skyskrapor? Dom är ju tokhöga. Någon som vet?

 

[Kyleman]

I skyskrapor separerar man systemen i steg om ett visst antal våningar och får på så sätt ett antal system som jobbar oberoende av varandra med hänsyn till trycket. Systemen kopplas ihop med hjälp av tankar och värmeväxlare.
(hissarna måste också separeras för att hisslinorna annars blir för hårt belastade av sin egentyngd, resulterande att man måste byta till en annan hiss efter ett visst antal våningar)

 

[InsidersUnited]

Som svar på TS fråga: Val av ventil bestäms av vad den ska användas till. För färskvatten sätter man 9 bar, man vill att ventilen löser ut innan pannan spricker eller armaturerna släpper igenom. Den är nödvändig pga expansionen när kallt vatten blir varmt. Samtidigt vill man inte ha så mycket mindre, bara trycket i kommunens ledningar kan ligga på 6-7 bar.

I ett värmesystem väljer man ofta 1,5 eller som vanligast 2,5 bar, värmesystem i verkligheten behöver sällan så högt tryck, det är ju cirkpumpen som drar runt vattnet, inte trycket. Samma anledning som ovan, radiatorer etc ska klara högre men det krävs marginal.

Och vad gäller den svagaste komponenten i ett värmesystem, alla installationer skall klara minst 1,5 ggr drifttryck detta testas vid driftsättning och dokumenteras. Gör det inte det ska man åtgärda felet, inte sätta en mindre ventil.

 

[roke]

I skyskrapor separerar man systemen i steg om ett visst antal våningar och får på så sätt ett antal system som jobbar oberoende av varandra med hänsyn till trycket. Systemen kopplas ihop med hjälp av tankar och värmeväxlare.
(hissarna måste också separeras för att hisslinorna annars blir för hårt belastade av sin egentyngd, resulterande att man måste byta till en annan hiss efter ett visst antal våningar)

Aha. Tack för info. Intressant jämförelse det där med hissarna. Det verkar vara en hel del mer att tänka på när det blir höga höjdskillnader.

 

[roke]

Som svar på TS fråga: Val av ventil bestäms av vad den ska användas till. För färskvatten sätter man 9 bar, man vill att ventilen löser ut innan pannan spricker eller armaturerna släpper igenom. Den är nödvändig pga expansionen när kallt vatten blir varmt. Samtidigt vill man inte ha så mycket mindre, bara trycket i kommunens ledningar kan ligga på 6-7 bar.

Jodå. Det där är jag med på.

I ett värmesystem väljer man ofta 1,5 eller som vanligast 2,5 bar, värmesystem i verkligheten behöver sällan så högt tryck, det är ju cirkpumpen som drar runt vattnet, inte trycket. Samma anledning som ovan, radiatorer etc ska klara högre men det krävs marginal.

Okej. men valet mellan 1,5 eller 2,5 är ju knappast frivilligt eller slumpartat?
Du väljer ju inte 2,5 om du tex har en panna som har maxtryck på 1,5.
Det är det som är min poäng. Den svagaste komponenten bestämmer maxöppningstrycket på säkerhetsventilen.

Och vad gäller den svagaste komponenten i ett värmesystem, alla installationer skall klara minst 1,5 ggr drifttryck detta testas vid driftsättning och dokumenteras. Gör det inte det ska man åtgärda felet, inte sätta en mindre ventil.

Självklart måste man ju välja komponenter som tryckmässigt passar och är lämpliga i de olika installationerna.
Men det var väl så du menade antar jag.

 

[cpalm]

Och vad gäller den svagaste komponenten i ett värmesystem, alla installationer skall klara minst 1,5 ggr drifttryck detta testas vid driftsättning och dokumenteras. Gör det inte det ska man åtgärda felet, inte sätta en mindre ventil.

1,5 x drifttryck innebär ju att man får ett otestat intervall om det är en enplanshus om man valt en 2,5 bar säkerhetsventil. Sen googlade jag fram att man tydligen skall provtrycka med minst 8,6 bar. Ergo måste systemets svagaste komponent klara minst 8,6 bar och man bör då välja en säkerhetsventil på ca. 8 bar enligt den logiken, eller?

P.s. eller gäller 8,6 bar endast själva rören som provtrycks separat från resten av anläggningen då?

 

[Patrick E]

Ang hissar i skyskrapor så är anledningen till att ha flera hissar mest till för att göra transporterna effektivare. Jag har åkt hiss nyligen i ett 500 m högt hus från bottenvåningen till våning 100 non stop. Ofta har man en eller flera hissar som går hela vägen i kombination med hissar som går mellan vissa sektioner av huset.

 

[toto1]

Så här är det:
Ett sekundärt värmesystem med alla dess komponenter(väldigt få undantag finns) är dimensionerade för ett maximalt drifttryck på 6Bar. Alltså, man väljer inte säk efter den svagaste punkten, för den är ju på 6Bar. Och då borde det bara finnas säk med ett slags öppningstryck(6Bar), eller hur?
Det maximala drifttrycket, 6Bar, skall ett värmesystem klara av att arbeta med konstant. Därför är det inga problem att provtrycka med 6x1,43 i ett nytt system. (I äldre system finns risken att främst radiatorer, avluftare m.m börjar läcka vid för höga tryck, pga rost m.m.)
En villa är sällan högre än 10m, därför sätte man oftast dit en säk på 1,5Bar. Ett hus som är typ 28m behöver en säk på typ 3,5Bar eller mer. ( Sedan så spelar även drifttrycket en roll också, men det behöver vi inte fördjupa oss i nu. )

Förenklat: Svagaste punkten i värmesystem skall klara av 6Bar konstant, alltså det maximala drifttrycket. ( ventiler m.m till värmesystem är oftast märkta med PN6, tryckklass 6Bar.) Väljer man säk efter det så borde alla säk vara på 6Bar.
Säk väljs enklast efter höjd o drifttryck.
Hoppas detta hjälpt och rätat ut frågetecken.

 

[blackadder]

Det svarar dock inte på frågan i rubriken.