Vi minns väl alla All Gores show "An Inconvenient Truth" - en obekväm sanning. Den riktigt obekväma sanningen är att All Gores påstående inte innehåller så många sanningar, så som alarmistiska påståenden om klimatförändringar, global uppvärmning, koldioxidutsläpp och höjning av havsnivån osv.
Det finns ett rättsfallet i Dimmock i UK som ledde till att en domare slog fast att An Inconvenient Truth var felaktig på nio olika sätt och ändrade dess distribution till skolor.
Den 10 oktober 2007 beslutade en domare i den brittiska högsta domstolen att den tidigare amerikanska vicepresidenten Al Gores dokumentärfilm An Inconvenient Truth om de påstådda farorna med klimatförändringar/global uppvärmning var full av inte mindre än elva obekväma vetenskapliga fel.
Domaren sa att det var ”en politisk film” och att vissa av påståendena hade uppstått i ”kontexten av alarmism och överdrifter" finns att läsa om här: https://abcnews.go.com/US/story?id=3719791&page=1
Det finns ett rättsfallet i Dimmock i UK som ledde till att en domare slog fast att An Inconvenient Truth var felaktig på nio olika sätt och ändrade dess distribution till skolor.
Den 10 oktober 2007 beslutade en domare i den brittiska högsta domstolen att den tidigare amerikanska vicepresidenten Al Gores dokumentärfilm An Inconvenient Truth om de påstådda farorna med klimatförändringar/global uppvärmning var full av inte mindre än elva obekväma vetenskapliga fel.
Domaren sa att det var ”en politisk film” och att vissa av påståendena hade uppstått i ”kontexten av alarmism och överdrifter" finns att läsa om här: https://abcnews.go.com/US/story?id=3719791&page=1
Med alla respekt, du har fel.Jerka63 skrev:
Observation är en i högsta grad vetenskaplig metod, dock måste observation kombineras med försök. När man identifierar en ny art startar det ofta med en observation, helst en fotografisk sådan även om man också kan utgå från tex en fjäder. I dag behövs i de flesta fall även ett DNA- prov för att jämföra och säkerställa att det är en unik art.
Inom medicinsk forskning är observation av ett fenomen, eller rent av att man observerar att ett planerat försök får ett oväntat utfall en inte ovanlig start på nya försök och modeller.
Så jo, observation är en i högsta grad vetenskaplig metod som frekvent används. Däremot behöver man normalt via kompletterande försök förklara observationen.
Så blandar du bort korten och läser in/tolkar fel: när och var någonstans har jag skrivit/hävdat att observation inte skulle vara en vetenskaplig metod? Det jag skriver är att en observation inte är ett vetenskapligt bevis. Hur är det med läsförståelsen?KristinaRT skrev:
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 784 inlägg
Då har man ju alternativ som ägare av fastigheten, man kan acceptera att huset är byggt på fel plats, kanske riva det och bygga ett nytt eller flytta.P Peter787 skrev:
Eller om hela närområdet är bebyggt på ett felaktigt sätt kan man överväga om det går att lösa på något tekniskt sätt, t ex med omfattande invallning som motverkar översvämningen. Man pratar då med sina grannar, gör tillsammans en plan för invallningen med en lämplig teknisk konsult och ansöker hos Lantmäteriet om att få bygga vallen och inrätta den som en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Sen ansöker man om att konstituera en samfällighetsförening som förvaltar den samfällda invallningen. Den får då "beskattningsrätt" av grannskapets delägare i gemensamhetsanläggningen i form av uttaxeringar för att utföra (bygga) och underhålla vallen.
Juridiskt redan färdigt. Vi hade smarta samhällsplanerare och jurister där på 60-talet som förutsåg att fastighetssamverkan kan behövas för att lösa gemensamma problem.
Jag har två grannar som haft omfattande översvämningar. I bägge fallen så beror det på två saker:
1) att man har byggt huset på en lågpunkt, dvs lägre än huvuddelen av avrinningsvattnet runt omkring och så att vattnet rinner mot huset vid kraftiga regn
2) att man har kulverterat diken och bäckar så att det när det blir väldigt mycket vatten inte finns någonannanstans för detta än att rinna ut över marken invid dikena/bäckarna - dvs ut över tomterna och mot husen.
Bägge dessa husen fick sina skador när vi fick 180 mm regn på 48 timmar. Det var de regnområdena som gick över Arvika och gjorde stor skada där 2011. De regnområdena gick in över västkusten precis i den dalgång där jag bor (på bergkanten, till skillnad från grannen nedanför som var en av de två) och elevationen över en bergkam i mitten av dalgången räckte för att de skulle dumpa mycket vatten.
På min tomt har jag på ena sidan huset gjort terrasser för att hantera den kraftiga lutningen, dessa såg under detta regnväder ut som Niagarafallen, och då är avrinningsområdet för vattnet som tog den vägen under 10000 kvm. På andra sluttningssidan av huset så lutar det mot vägen från alla tomter, så den såg ut som överfyllnadsrampen på ett vattenkraftverk. Där rann avvattningen från gissningsvis 15000 kvm.
En väg bort hade vi grannen som fick de största skadorna på sitt hus, hela huset lyfte som ett badkar pga vattnet innan bottenplattan (i källaren) sprack runt golvavloppet och vattnet flödade in den vägen och fyllde upp densamma. De hade ändå tur, huset stod fortfarande plant efteråt. Orsaken där var en kulverterad bäck ( de hade ändå tagit i rätt bra med kulverten). Men när breddarna rann över på den så var nästa låga punkt alltså huset på tomten.
En kilometer bort hade ett hus byggts över en kulverterad bäck och där hade man tagit i riktigt ordentligt när man byggde kulverten, men inte heller denna räckte till så där rann vattnet igenom och runt husets bottenvåning. Hade jag byggt hus på den tomten så hade jag valt att behålla bäcken och integrera den i huset istället, exempelvis genom att bygga bottenvåningen fram till bäcken och sedan bygga ovanvåningen med överhäng över bäcken (men det är hur jag hade tänkt). Det hade ju också skyddat mot vattenskador...
Poängen är att det inte är vädret eller klimatets fel att dessa hus skadades, det är korkade beslut av fastighetsägarna.
1) att man har byggt huset på en lågpunkt, dvs lägre än huvuddelen av avrinningsvattnet runt omkring och så att vattnet rinner mot huset vid kraftiga regn
2) att man har kulverterat diken och bäckar så att det när det blir väldigt mycket vatten inte finns någonannanstans för detta än att rinna ut över marken invid dikena/bäckarna - dvs ut över tomterna och mot husen.
Bägge dessa husen fick sina skador när vi fick 180 mm regn på 48 timmar. Det var de regnområdena som gick över Arvika och gjorde stor skada där 2011. De regnområdena gick in över västkusten precis i den dalgång där jag bor (på bergkanten, till skillnad från grannen nedanför som var en av de två) och elevationen över en bergkam i mitten av dalgången räckte för att de skulle dumpa mycket vatten.
På min tomt har jag på ena sidan huset gjort terrasser för att hantera den kraftiga lutningen, dessa såg under detta regnväder ut som Niagarafallen, och då är avrinningsområdet för vattnet som tog den vägen under 10000 kvm. På andra sluttningssidan av huset så lutar det mot vägen från alla tomter, så den såg ut som överfyllnadsrampen på ett vattenkraftverk. Där rann avvattningen från gissningsvis 15000 kvm.
En väg bort hade vi grannen som fick de största skadorna på sitt hus, hela huset lyfte som ett badkar pga vattnet innan bottenplattan (i källaren) sprack runt golvavloppet och vattnet flödade in den vägen och fyllde upp densamma. De hade ändå tur, huset stod fortfarande plant efteråt. Orsaken där var en kulverterad bäck ( de hade ändå tagit i rätt bra med kulverten). Men när breddarna rann över på den så var nästa låga punkt alltså huset på tomten.
En kilometer bort hade ett hus byggts över en kulverterad bäck och där hade man tagit i riktigt ordentligt när man byggde kulverten, men inte heller denna räckte till så där rann vattnet igenom och runt husets bottenvåning. Hade jag byggt hus på den tomten så hade jag valt att behålla bäcken och integrera den i huset istället, exempelvis genom att bygga bottenvåningen fram till bäcken och sedan bygga ovanvåningen med överhäng över bäcken (men det är hur jag hade tänkt). Det hade ju också skyddat mot vattenskador...
Poängen är att det inte är vädret eller klimatets fel att dessa hus skadades, det är korkade beslut av fastighetsägarna.
De hus jag tänker är placerade med tanke på omgivningen, typ naturlig dränering, ingen risk för översvämning etc. slutade nog byggas på 1940-talet, naturligtvis med lokala variationer.G g.kraft skrev:
Nu tror exploatören att allt går att ordna med lite sprängsten och utfyllnad även i utsatta lägen.
Ett annat problem är ju att hus som är korrekt placerade helt plötsligt blir utsatta ändå, när man bygger om landskapet runt om dem (ett enkelt exempel är att man hugger ut skog eller dränerar en myr - bägge har bromsat vattnets hastighet, mer komplicerade fall är när man bygger bostadsområden runt redan existerande fastigheter)
Glöm inte pengarna bakom.
T.ex. är/har varit? John Kerry involverad i ett försök att starta en global handelsplats för utsläppsrätter för CO2, där courtaget för handeln beräknades ge företaget bakom flera miljarder dollar årligen i inkomster.
Hej g.kraftG g.kraft skrev:
Jag håller med dig
Om man studerar hur vår föräldrageneration och deras föräldrar valde plats, och hur de byggde sina hus, då ser man ofta vad de lade ned omsorg på.
Det gällde då att med knappa resurser, men med egen och andras erfarenhet bygga så kostnadseffektivt och driftsäkert som möjligt.
De senaste åren har det synsättet förändrats.
Man bygger gärna med platta tak, takfönster burspråk etc. Man placerar gärna husen på platser där läget bedårar (utsikten är fantastik) men där våra förfäder ansåg det vara mera riskfyllt gällande vårflod, mycket regn, storm etc.
Man talar idag mer om ”ögonfägnad”, än funktion, robusthet och låg boendekostnad. Ibland är de tre viktigaste faktorerna vid val av hus, läget, läget och läget.
Se t.ex. på program som Grand Design Sverige.
Naturligtvis så kan man säga att vissa hus är byggda på fel plats när en kraftig vårflod eller ett 10-årsregn inträffat.
Men många gånger så har det först varit så, att man inte tillåtit husbyggen på olämpliga platser.
Men så har presumtiva husbyggare upprepade gånger ifrågasatt varför man får bygga på ”attraktiva lägen” och så har man till slut tillåtit det.
Redigerat:
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 744 inlägg
De senaste åren är drygt 50 till antalet. Platta tak blev trendiga redan på 1960-talet, och på 1970-talet slog teknikoptimismen i sagda tak och man kastade alla gammalmodiga principer om var hus skulle byggas på den historiska skräphögen. Gick ju sådär, med facit i hand.M Martin Lundmark skrev:
Nu var det några år sedan jag studerade detta mer noggrant men tidigare var det juridiska ansvaret för klimatanpassning som var nöten. Ingen ville eller kunde finansera lösningar pga stora kostnader. Jag jobbar idag med dessa frågor och upplever att VA-huvudmannen har svårt att finansiera adekvata lösningar. Men om du är mer insatt så var menar du att problemet finns? En ovilja att höja taxan?
Medlem
· Sörmland och stan
· 28 784 inlägg
Om du jobbar med det så vet du bättre än jag varför man inte vill använda LAVs möjligheter att sköta sina VA-system ute i kommunerna. Är det som du antyder, en ovilja att höja taxan för de gamla anläggningarnas underhåll och ombyggnation? Att det ses som politiskt omöjligt och då låter man hellre anläggningarna svämma över än tar det beslutet? I så fall kanske man som policy från statens sida borde stärka statens tillsyn (via länsstyrelsen) av kommunernas arbete med LAV så att de tvingas ta de där jobbiga besluten om avgiftshöjningar?Discoman skrev:
Fördelen med att använda LAVs vanliga ansvar för underhållet är ju att det är redan väletablerad lagstiftning och att den lägger kostnaden på rätt part - VA kollektivet.
Samtidigt stiger VA-avgifterna i min kommun stadigt och sen många år, mycket mer än KPI. Förklaringen i min kommun är mångbottnad om man läser redovisningen men lite förenklat så betonas anläggningens ålder och därmed ökade underhållsbehov. Till detta prisökningarna på kemikalier och liknande faktorer. Och ökade kvävereningskrav för avloppsvattnet.