Utlösningsvillkor med diazed vs dvärgar
Elektroniktokig
· 2 435 inlägg
Jag och en polare satt och lekte i eldim såhär på fredagskvällen och provar olika utlösningsvillkor med olika typer av säkringar och har några funderingar.
Om man räknar med förimpedansen 0.3ohm, 0m mellan mätarskåp och central samt en kabel med ledararea 2,5mm2 så kan man påverka utlösningsvillkoren kraftigt genom att byta från en automatsäkring karaktär C till en diazed. Fråga1: jag hade fått för mig att diazeden är trögare än ’vanliga dvärgar’ men det verkar inte vara sant? Eller har det med utlösningstid att göra? För att få kortare godkända kabellängd måste man gå upp till en dvärg D verkar det som?
Där man har ut runt 237-240v kan det vara ok att ha ett spänningstapp motsvarande över 10%?
Om man räknar med förimpedansen 0.3ohm, 0m mellan mätarskåp och central samt en kabel med ledararea 2,5mm2 så kan man påverka utlösningsvillkoren kraftigt genom att byta från en automatsäkring karaktär C till en diazed. Fråga1: jag hade fått för mig att diazeden är trögare än ’vanliga dvärgar’ men det verkar inte vara sant? Eller har det med utlösningstid att göra? För att få kortare godkända kabellängd måste man gå upp till en dvärg D verkar det som?
Där man har ut runt 237-240v kan det vara ok att ha ett spänningstapp motsvarande över 10%?
Elektroniktokig
· 2 435 inlägg
Där ser man. Har tänkt på överlast och trodde att de reagerade likadant på kortslutning.E elmont skrev:
Skillnaden är väl att diazeden "klarar" spikar bättre (hög belastning under kortare stunder).
Har för mig att diazeden klara ca 19A under ett par sekunder medans en C 10:a löser runt 16a.
Att dvärgen löser tidigare vid överlast beror väl en del på att de monteras närmare än diazed. Ex har du om du sätter 3st stora förbrukare(som körs samtidigt) tillsammans(i centralen) är det troligast att den i mitten löser först då värmen kan inte ta vägen någonstans/värmen kommer från säkringen bredvid.
Har för mig att diazeden klara ca 19A under ett par sekunder medans en C 10:a löser runt 16a.
Att dvärgen löser tidigare vid överlast beror väl en del på att de monteras närmare än diazed. Ex har du om du sätter 3st stora förbrukare(som körs samtidigt) tillsammans(i centralen) är det troligast att den i mitten löser först då värmen kan inte ta vägen någonstans/värmen kommer från säkringen bredvid.
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Från detta inlägg och framåt https://www.byggahus.se/forum/threads/saenka-huvudsaekringarna-till-16a.110622/page-4#post-793847 finns lite kurvor som visar hur diazed och dvärg överlappar varandra beroende på vilken ström vi talar om, överlast och kortslutning. Det är inte lätt att konstruera en mekanisk brytare med samma egenskaper som en smältsäkring.
När man dimensionerar ska man räkna med att en C10 dvärg behöver en korslutningsström på 10 x In dvs 100 A medan en smältsäkring endast kräver 83 A (detta syns inte direkt i kurvorna utan är standardvärden som alla smältsäkringar ska klara). Därför skiljer sig maximal kabellängd ganska mycket.
Ett annat fall att ta hänsyn till är selektiviteten mellan en smältsäkring på säg 16 A följt av en dvärgbrytare C10. Om dvärgen är snabbare vid en viss nivå så är smältsäkringen snabbare vid andra. Så det kan bli lite lotteri vilken som löser vid en kortslutning.
När man dimensionerar ska man räkna med att en C10 dvärg behöver en korslutningsström på 10 x In dvs 100 A medan en smältsäkring endast kräver 83 A (detta syns inte direkt i kurvorna utan är standardvärden som alla smältsäkringar ska klara). Därför skiljer sig maximal kabellängd ganska mycket.
Ett annat fall att ta hänsyn till är selektiviteten mellan en smältsäkring på säg 16 A följt av en dvärgbrytare C10. Om dvärgen är snabbare vid en viss nivå så är smältsäkringen snabbare vid andra. Så det kan bli lite lotteri vilken som löser vid en kortslutning.
Det är därför några länder kräver att huvudsäkringarna är minst 25 A, även 35 A. I andra länder används B-dvärgbrytare som huvudsäkring, även sett B10-"mätarbrytare" i Ungern. Några vänner äger en små villa i Ungern och den har 1xB16 för hela huset och en B10 für nattaxa (kanske för VVB:n).
Det är inte så svårt att göra en mekanisk säkring med en karakteristiksom motsvarar en smältsäkring. Jag skulle vilja säga att det är lättare. Men det är inte den karakteristiken man vill ha.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Vilket överströmsområde pratar du om då, och vilket pris? Dvärgar lider ju stort av sina dåliga kortslutningsegenskaper.
Nej, för att få det karakteristiska knät så måste man bygga dubbla utlösningsmekanismer. En temperaturberoende för lågströmsdelen och en magnetisk för högströmsdelen. Det skulle inte behövts om man haft en karakteristik som var mer som en smältsäkring. Karakteristiken är inte ett misslyckande utan en önskad karaktär.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 499 inlägg
Nej den är inte önskad men kostar inte så mycket.
Varför ser kravspecen ut som den gör då? Du får inte bygga en säkring med annan karaktär.
Det är tillåtet att bygga säkringar med vilken karaktäristik som helst, men det finns regler, standarder och krav på vilka säkringar som används i olika applikationer. Det krävs karaktär hos konstruktör/installatör för att välja rätt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 583 inlägg
Hur menar du då? Dvs att om man bara hade haft en temperaturberoende mekanism i dvärgbrytaren så hade den blivit mer som en smältsäkring? Jag fattar inte... (Men det kan ju bero på värmen på kontoret...D Daniel 109 skrev:
Det är iaf min bortförklaring och den håller jag mig till!)Den temperaturberoende trippingen i en MCB är alldeles för långsam för att vara ett OK kortslutningsskydd, därför måste det även vara ett elektromagnetiskt.
Det svåra är inte att göra ett elektromagnetiskt som är supersnabbt, utan det svåra är att göra ett som klarar de typ 6-8ggr högre startströmmen i en asynkronmotor (för att ta ett exempel) och att det samtidigt ska trippa på kortare tid för rena kortslutningsströmmar, eller lägre kortslutningsströmmar och något längre tid.
Det är helt enkelt svårt att designa det elektromagnetiska skyddet till något annat än att det får en ganska definitiv trigger vid en viss ström.
En lösning, men mycket dålig lösning, skulle vara att implementera ett effektmotstånd i automatssäkringen.
edit:
Eller egentligen, det är inte heller en lösning. Det skulle iofs betyda att man skulle kunna starta motorer på B-karaktäristik, men samtidigt skulle kanske utlösningsvillkoret plötsligt göra att inte ens B-dvärgar är godkända. Dvs det blir bara problem i andra änden.
Det svåra är inte att göra ett elektromagnetiskt som är supersnabbt, utan det svåra är att göra ett som klarar de typ 6-8ggr högre startströmmen i en asynkronmotor (för att ta ett exempel) och att det samtidigt ska trippa på kortare tid för rena kortslutningsströmmar, eller lägre kortslutningsströmmar och något längre tid.
Det är helt enkelt svårt att designa det elektromagnetiska skyddet till något annat än att det får en ganska definitiv trigger vid en viss ström.
En lösning, men mycket dålig lösning, skulle vara att implementera ett effektmotstånd i automatssäkringen.
edit:
Eller egentligen, det är inte heller en lösning. Det skulle iofs betyda att man skulle kunna starta motorer på B-karaktäristik, men samtidigt skulle kanske utlösningsvillkoret plötsligt göra att inte ens B-dvärgar är godkända. Dvs det blir bara problem i andra änden.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 583 inlägg
Det var min tanke, ja. Dvs att det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att bygga en temperaturberoende dvärgbrytare med samma kortslutningsegenskaper som en smältsäkring.Mikael_L skrev:
Ja, dvs, med rimliga komponenter på rimligt sätt. (Det går väl att trixa med en IGBT och elektronik, men då är det knappast en "dvärgbrytare" längre, med vad vi menar med det ordet.)
