3 244 läst · 19 svar
3k läst
19 svar
Uterummets närhet till skogen inte nog för bygglov i efterhand
Sida 1 av 2
På konsumentens sida
· 3 157 inlägg
Att husägarna bara har skogen som granne, var inte argument nog för att övertyga rätten om att de borde beviljas bygglov i efterhand för bastu och uterum.
Du kan läsa artikeln här: Uterummets närhet till skogen inte nog för bygglov i efterhand
Du kan läsa artikeln här: Uterummets närhet till skogen inte nog för bygglov i efterhand
"Borde fokusera"....
Reglerna gäller väl alla och är tydliga?
Bygger man svart får man ju stå för det och acceptera eventuella konsekvenser...
Reglerna gäller väl alla och är tydliga?
Bygger man svart får man ju stå för det och acceptera eventuella konsekvenser...
Ologiskt.. Står för nära gräns och för stor yta? Ja det är ju därför man behöver bygglov, att man behöver bygglov kan ju inte va anledningen att man inte får bygglov..... Varför skulle man neka ett sådant i efterhand om inte klar anledning föreligger? Jo eftersom det sitter mongon vid makten i kommun som inte fattar att deras jobb är att serva folket i kommunen. Gott om avundsjuka jävlar i detta land, det är en sak som är säker iaf.
Jo fast att det överskrider detaljplanens max byggyta på fastigheten gör ju att det inte går att medge bygglov. Hade det varit max storlek för attefallshus hade ju bygglov kunnat rädda situationen.G Grovsnickarn skrev:Ologiskt.. Står för nära gräns och för stor yta? Ja det är ju därför man behöver bygglov, att man behöver bygglov kan ju inte va anledningen att man inte får bygglov..... Varför skulle man neka ett sådant i efterhand om inte klar anledning föreligger? Jo eftersom det sitter mongon vid makten i kommun som inte fattar att deras jobb är att serva folket i kommunen. Gott om avundsjuka jävlar i detta land, det är en sak som är säker iaf.
Det går att ändra detaljplanen. Den är ett påhitt av politiker och tjänstepersoner och inte en naturlag. Det som saknas inte legala möjligheter utan viljan att lösa problemet. Istället för att utdöma vite och kräva rivning kunde man inlett en process att antingen skapa en ny frimärksdetaljplan, elle ändå bättre uppdatera byggrätten för alla i området, och sedan upprätta ett bygglovsärende som utan omsvep kunde ha godkänts.T TypRätt skrev:
Det förutsätter att kommunen är missnöjd med detaljplanen, man kan inte bara ändra i den för att en person inte behagar följa lagar och regler. Sedan spelar den möjligheten inte någon roll, gör någon en anmäla om svartbygge vore det ju otroligt osnyggt om kommunen istället för att följa sina lagliga skyldigheter försöker tillgodose en enskild individs önskan genom att slänga massor av pengar på att göra om en detaljplan. Detaljplanen är ju något som skapar förutsägbarhet i ett område, skulle man hålla på att ändra den kan man ju lika bra ta bort den men det har ju kommunen uppenbarligen inte velat. Personen med svartbygget har ju försökt komma undan att betala och det ska inte premieras, hade hen velat göra rätt hade de själva kunnat ansökt och bekostat en frimärksdetaljplan om kommunen visar intresse för en sådan. Men det gör man ju då innan man bygger, gör man det medvetet i fel ordning för att komma undan får man ju skylla sig själv om det kommer tillbaka och biter en i arslet.O Oldfart skrev:Det går att ändra detaljplanen. Den är ett påhitt av politiker och tjänstepersoner och inte en naturlag. Det som saknas inte legala möjligheter utan viljan att lösa problemet. Istället för att utdöma vite och kräva rivning kunde man inlett en process att antingen skapa en ny frimärksdetaljplan, elle ändå bättre uppdatera byggrätten för alla i området, och sedan upprätta ett bygglovsärende som utan omsvep kunde ha godkänts.
Finns det ens en detaljplan?T TypRätt skrev:
Artikeln antyder att det handlar om "landsbygd", så det kan vara så att detaljplan saknas.
Kommunernas planmonopol är det stora problemet här.O Oldfart skrev:Det går att ändra detaljplanen. Den är ett påhitt av politiker och tjänstepersoner och inte en naturlag. Det som saknas inte legala möjligheter utan viljan att lösa problemet. Istället för att utdöma vite och kräva rivning kunde man inlett en process att antingen skapa en ny frimärksdetaljplan, elle ändå bättre uppdatera byggrätten för alla i området, och sedan upprätta ett bygglovsärende som utan omsvep kunde ha godkänts.
Javisst kan det ofta krävas bygglov även utanför detaljplan. Men "mindre tillbyggnader" och komplementbyggnader kan/bör vara bygglovsbefriade utanför detaljplan.P pmd skrev:
Att bygga närmare gränsen än dock 4,5 meter är inte tillåtet, och tillbyggnaden/komplementbyggnaden får inte dominera över den ursprungliga byggnaden.
Det jag saknar i artikeln är just uppgift om det i det aktuella fallet finns en detaljplan, eller andra bestämmelser, och faktiskt om marken "på andra sidan tomtgränsen" verkligen är skog i betydelsen produktiv skogsmark som kommer att förbli så, eller om det möjligen råkar vara ett markområde som är tänkt för bebyggelse av något slag, och där kommunen är på väg att ta fram en detaljplan....
Och är uterummet "ett jätteschabrak" (för stort), som fångar blicken och gör att det ursprungliga huset "inte syns"?
Hur nära tomtgränsen är i det här fallet "för nära", kan man också fråga sig, är det en meter från tomtgränsen, eller är det rent av 4,4 meter?
Det vore intressant med lite mer fakta avseende detaljplan/icke detaljplan, och hur nära tomtgränsen uterummet respektive bastun finns. Är det två byggnader eller sitter bastun och uterummet ihop på något sätt?
Handlar det kanske i grunden om en grannfejd?
Bör? Är det detaljplanen eller PBL som avgör om sådana bygnader är bygglovsbefriade eller inte?S skogaliten skrev:
Ja, det saknas en hel del uppgifter i artikeln som skulle göra det lättare att förstå vad ärendet egentligen handlar om.S skogaliten skrev: