Jag funderar på att sätta upp en 45x145 bärlina på fasaden, och fästa 45x145 reglar i denna genom att göra ett urtag på 70mm i regeln och 75mm i bärlinan. Påverkas reglarnas eller bärlinans bärförmåga av detta? Tanken är att sedan skåskruva ihop reglarna vid urtagen med totalt 4 skruv. Så att det finns stöd överallt.
Det är jag inte så säker på.
Bärförmågan på regeln bestäms i väsentligen av tvärsnittet i mitten. Lagerpunkterna belastas inte på detta viset. Det är därför stålbroar ofta har högst fackverkshöjd i mitten, och nästan ingen i änden: https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcThYooTB-45Fsf96HzOQtXrixvaXvCnkqYVVg&usqp=CAU
Man måste dock se till att regeln inte spricker i fortsättningen av uttaget. Det kan uppnås med ett vertikalt skruvförband genom regeln nära änden.
Vad gäller bärlinan så går det utmärkt med uttaget om fästskruvorna i väggen ligger alldeles i anslutningen av uttaget.
En bågbro bygger på sammaprincip som en fackverkbro och kan beräknas på exakt samma sätt.
Det borde vara precis samma princip. Enda skillnaden är om kraften är tryckande eller dragande. Här är ett bra exempel. https://images.app.goo.gl/xiqvEM79s9rRqu7o8
Vad sägs om att skruvlimma plywoodrektanglar i ändarna?
Fast det där är en bågbro. Den bygger på en annan princip än fackverk...
Men den princip du anger syns tydligt här:
[bild]
Tack, det var den bild jag sökte.
Stålbroar finns med olika principer. Den bild jag länkade till är en självbärande båge (valv) och bron hänger i stag. En annan princip är fackverksbron:
Högsta fackverkshöjden är där belastningen är störst.
För att du skall förstå vad som kan hända:
Eftersom det är en träregel, där endast den ena, övre halvan bär lasten, så kan den lätt spricka just i brottanvisningen, som urtaget utgör. Så här alltså, som den röda linjen.
Hur sprickan går beror naturligtvis på fiberriktningen i balken:
Lite off topic kuriosa:
Vi bodde förut på en gata med likadana hus, och framför varje hus stod ett garage med platt pulpettak med plåt på. Takbjälkarna var gjorda så som i ditt exempel.
Så snöade det ordentligt en av de sista vintrarna vi bodde där, 2009 eller 2010.
Den ena grannen efter den andra var uppe på taket och skottade ner snön från sitt garagetak.
Så även undertecknad.
Nästa granne tittade överlägset på oss och frågade vad vi höll på med.
Men nästa dag var han uppe och skottade som en vansinnig.
Två takbjälke i hans garage hade spruckit som jag visade ovan.
Vi andra grannar tyckte att det var lite humor.
Han var nämligen professor på Chalmers i trä- och stålbyggnadsteknik
Bör det inte gå med jack enligt TS förlag förstärkt med en låg balksko? vid upplagen är det ju egentligen endast viktigt med ytan som balken vilar på och det blir ju samma oavsett höjd på balksko.
Tack, det var den bild jag sökte.
Stålbroar finns med olika principer. Den bild jag länkade till är en självbärande båge (valv) och bron hänger i stag. En annan princip är fackverksbron:
[bild]
Högsta fackverkshöjden är där belastningen är störst.
Det är inte helt korrekt att göra den typen av jämförelser. Ett brospann påverkas mest av ett vridmoment som normalt har sitt största värde mitt på bron. Bågformen reflekterar momentets värde. Ett balkupplag måste framför allt ta hand om tvärkrafter som ställer krav på en viss tvärsnittsarea. Är man noggrann så räknar man på detta. I träguiden finns tabeller som visar maximala tvärkraften för olika dimensioner. Har man problem med höjden kan en dubblering av reglarna vara en bra lösning,
useless skrev:
harry73 skrev:
