4 709 läst ·
9 svar
5k läst
9 svar
Upphöjd markbädd? Lera och högt grundvatten
Hej
Vi ska försöka få till en avloppslösning för wc+bdt på mark med kompakt lera (det är ca 200mm matjord över leran) och med högt grundvatten (ca 200-500mm under markyta).
Vi tänkte ha en slamavskiljare och pumpbrunn, då det är normal skyddsnivå.
Då lerjorden är för tät för infiltration och grundvattnet högt undrar vi vilka alternativ det finns för oss?
Det finns någon sorts biomoduler (https://markgrossen.se/enskilt-avlopp/infiltration/bioblok-biomoduler/) som inte verkar bli en så hög konstruktion - är dessa en bra lösning?
Eller är en upphöjd vanlig markbädd bättre?
Finns det andra alternativ?
Vi ska försöka få till en avloppslösning för wc+bdt på mark med kompakt lera (det är ca 200mm matjord över leran) och med högt grundvatten (ca 200-500mm under markyta).
Vi tänkte ha en slamavskiljare och pumpbrunn, då det är normal skyddsnivå.
Då lerjorden är för tät för infiltration och grundvattnet högt undrar vi vilka alternativ det finns för oss?
Det finns någon sorts biomoduler (https://markgrossen.se/enskilt-avlopp/infiltration/bioblok-biomoduler/) som inte verkar bli en så hög konstruktion - är dessa en bra lösning?
Eller är en upphöjd vanlig markbädd bättre?
Finns det andra alternativ?
Jag håller med om att ett samtal med en medarbetare på avloppsenheten på kommunen är lämpligt. Du måste nämligen först lista ut om din tomt ligger i vattenområde eller inte. Gör den det så blir det direkt högre krav. Nästa sak att lista ut är vilka skyddsnivåer som din tomt har för miljö respektive hälsoskydd. Det finns två grader: normalt och förhöjt. Kommunens servicefolk brukar kunna tolka detta redan innan du ansöker om avloppstillstånd.
Har du riktig tur så bor du inte inom vattenområde och har normal skyddsnivå för både miljö och hälsoskydd. Då kan det nog gå med en slamavskiljare med fällning av fosfor i och en markbädd. Eller en slamskiljare med en markbädd följt av ett polonitfilter. Bolla med medarbetaren på kommunen (och ta inte det som sägs som lagen utan som rådgivning som du måste utreda vidare).
Har du riktig tur så bor du inte inom vattenområde och har normal skyddsnivå för både miljö och hälsoskydd. Då kan det nog gå med en slamavskiljare med fällning av fosfor i och en markbädd. Eller en slamskiljare med en markbädd följt av ett polonitfilter. Bolla med medarbetaren på kommunen (och ta inte det som sägs som lagen utan som rådgivning som du måste utreda vidare).
Claes Sörmland skrev:
Jag håller med om att ett samtal med en medarbetare på avloppsenheten på kommunen är lämpligt. Du måste nämligen först lista ut om din tomt ligger i vattenområde eller inte. Gör den det så blir det direkt högre krav. Nästa sak att lista ut är vilka skyddsnivåer som din tomt har för miljö respektive hälsoskydd. Det finns två grader: normalt och förhöjt. Kommunens servicefolk brukar kunna tolka detta redan innan du ansöker om avloppstillstånd.
Har du riktig tur så bor du inte inom vattenområde och har normal skyddsnivå för både miljö och hälsoskydd. Då kan det nog gå med en slamavskiljare med fällning av fosfor i och en markbädd. Eller en slamskiljare med en markbädd följt av ett polonitfilter. Bolla med medarbetaren på kommunen (och ta inte det som sägs som lagen utan som rådgivning som du måste utreda vidare).
Hej! Kul att du är så snabb att svara. Jag har varit i kontakt med kommunen med de hänvisar bara till sin hemsida och är inte så intresserade av att diskutera alternativa lösningar utan en ansökan. Det är inte i vattenområde och det är normal skyddsnivå, alltså inget krav på ytterligare rening av fosfor eller annat.Claes Sörmland skrev:
Jag håller med om att ett samtal med en medarbetare på avloppsenheten på kommunen är lämpligt. Du måste nämligen först lista ut om din tomt ligger i vattenområde eller inte. Gör den det så blir det direkt högre krav. Nästa sak att lista ut är vilka skyddsnivåer som din tomt har för miljö respektive hälsoskydd. Det finns två grader: normalt och förhöjt. Kommunens servicefolk brukar kunna tolka detta redan innan du ansöker om avloppstillstånd.
Har du riktig tur så bor du inte inom vattenområde och har normal skyddsnivå för både miljö och hälsoskydd. Då kan det nog gå med en slamavskiljare med fällning av fosfor i och en markbädd. Eller en slamskiljare med en markbädd följt av ett polonitfilter. Bolla med medarbetaren på kommunen (och ta inte det som sägs som lagen utan som rådgivning som du måste utreda vidare).
Nu ser jag att biomoduler kräver högre rening av fosfor än vanliga slamavskiljare ger.T Tärning skrev:Hej
Vi ska försöka få till en avloppslösning för wc+bdt på mark med kompakt lera (det är ca 200mm matjord över leran) och med högt grundvatten (ca 200-500mm under markyta).
Vi tänkte ha en slamavskiljare och pumpbrunn, då det är normal skyddsnivå.
Då lerjorden är för tät för infiltration och grundvattnet högt undrar vi vilka alternativ det finns för oss?
Det finns någon sorts biomoduler ([länk]) som inte verkar bli en så hög konstruktion - är dessa en bra lösning?
Eller är en upphöjd vanlig markbädd bättre?
Finns det andra alternativ?
Då är det väl enklast att ta kontakt med tre olika lokala avloppsentreprenörer för offertarbete.T Tärning skrev:Hej! Kul att du är så snabb att svara. Jag har varit i kontakt med kommunen med de hänvisar bara till sin hemsida och är inte så intresserade av att diskutera alternativa lösningar utan en ansökan. Det är inte i vattenområde och det är normal skyddsnivå, alltså inget krav på ytterligare rening av fosfor eller annat.
Kan du få igenom en slamavskiljare, pumpbrunn och upphöjd markbädd så kör på det. Väldigt robust. Frågan är vart du ska leda allt vatten som kommer från markbädden, vill det sig illa så rör det sig om 650 l per dygn. D v s du behöver en recipient, t ex en dikessystem eller en stor damm. Här gäller det att hålla grannarna på gott humör och samarbetsvilliga (om du inte är äger mycket mark.)
Att lägga biomoduler i plast i spridarlagret i den upphöjda markbädden är troligen en förbättring av konstruktionen. vad du väljer där beror nog lite på vad de lokala entreprenörerna trivs att jobba med.
Av blandade skäl, varav ett är en entusiastisk svärfar som kan gräva och har anlagt eget avlopp så är våra ambitioner att göra detta själva. Så jag försöker lära det som behövs relativt snabbt😅Claes Sörmland skrev:
Då är det väl enklast att ta kontakt med tre olika lokala avloppsentreprenörer för offertarbete.
Kan du få igenom en slamavskiljare, pumpbrunn och upphöjd markbädd så kör på det. Väldigt robust. Frågan är vart du ska leda allt vatten som kommer från markbädden, vill det sig illa så rör det sig om 650 l per dygn. D v s du behöver en recipient, t ex en dikessystem eller en stor damm. Här gäller det att hålla grannarna på gott humör och samarbetsvilliga (om du inte är äger mycket mark.)
Att lägga biomoduler i plast i spridarlagret i den upphöjda markbädden är troligen en förbättring av konstruktionen. vad du väljer där beror nog lite på vad de lokala entreprenörerna trivs att jobba med.
När det kommer till recipient så var det nytt för mig(tack att du tog upp det), jag trodde marken under kunde hantera det på samma sätt som regn, i sakta mak.
Men vi har nog goda förutsättningar för att planera in detta med ett dike vid tomtgräns mot en arg granne, samt ett nedströms 50meter bort vid fastighetsgräns samt viljan att göra en liten damm.
Vi kanske kan gräva ut för dammen och använda massorna(lera) att täcka markbädd med(?). Men jag tror dammen behöver bli ganska djup om den inte ska bottenfrysa här i Dalarna..
Kolla med kommunen att de accepterar att svärfar anlägger markbädd. Vissa kommuner ställer krav på att den som anlägger en markbädd är sakkunnig, d v s yrkesmässigt arbetar med det. Vissa kommuner kräver att den personen har gått kurser.T Tärning skrev:Av blandade skäl, varav ett är en entusiastisk svärfar som kan gräva och har anlagt eget avlopp så är våra ambitioner att göra detta själva. Så jag försöker lära det som behövs relativt snabbt😅
När det kommer till recipient så var det nytt för mig(tack att du tog upp det), jag trodde marken under kunde hantera det på samma sätt som regn, i sakta mak.
Men vi har nog goda förutsättningar för att planera in detta med ett dike vid tomtgräns mot en arg granne, samt ett nedströms 50meter bort vid fastighetsgräns samt viljan att göra en liten damm.
Vi kanske kan gräva ut för dammen och använda massorna(lera) att täcka markbädd med(?). Men jag tror dammen behöver bli ganska djup om den inte ska bottenfrysa här i Dalarna..
Om du ska anlägga en markbädd så kan du följa äldre svensk standard. Naturvårdsverket gav ut faktablad hur man anlägger och dimensionerar en markbädd. Du kan hänvisa till denna gamla standard i ansökan till kommunen. Här finns faktabladet:
https://www.naturvardsverket.se/con...-avloppsanlaggningar-faktablad-5-markbadd.pdf
Tack! Frågade och dom ställer faktiskt inga krav på den som utför mer är att de säger sig eventuellt behöva ge mer tillsyn under anläggandet om den som utför inte har utbildning/certifiering.Claes Sörmland skrev:
Kolla med kommunen att de accepterar att svärfar anlägger markbädd. Vissa kommuner ställer krav på att den som anlägger en markbädd är sakkunnig, d v s yrkesmässigt arbetar med det. Vissa kommuner kräver att den personen har gått kurser.
Om du ska anlägga en markbädd så kan du följa äldre svensk standard. Naturvårdsverket gav ut faktablad hur man anlägger och dimensionerar en markbädd. Du kan hänvisa till denna gamla standard i ansökan till kommunen. Här finns faktabladet:
[länk]
Efter mycket övervägande kom vi fram till att lösa BDT separat och skickade in en anmälan med matala biofilter och en liten upphöjd markbädd (3,6m2). Kommunen godkände att vi anlägger den själva och underströk vikten av dokumentation.
Betydligt billigare än alla andra konventionella lösningar till både material och drift om den håller mer än 10 år.
Betydligt billigare än alla andra konventionella lösningar till både material och drift om den håller mer än 10 år.
Klicka här för att svara
