Jag har sagt det förut. Fastighetstaxeringen skulle bort. Värderingar sköter mäklare och lån-givare bättre. De 7076 kr i avgift skulle fördelas mer solidariskt av kommuninvånarna och kunde tagas ut på annat sätt än en riktad avgift mot enbart husägarna.
Det hade så klart blivit en del arbetslösa på skatteverket, men de kunde ju omskolas och bränna krut på skattesmitare istället.
Det hade så klart blivit en del arbetslösa på skatteverket, men de kunde ju omskolas och bränna krut på skattesmitare istället.
Tror du att du är ensam? Bostadrätter och hyresrätter beskattas ju också på olika sätt. Ägda bostäder kan dock få tillbaka via ROT-avdrag till skillnad från hyresrätt. Men alla betalar sin kaka till stat o kommun. Fastighetsavgiften är viktig, inte minst för alla kommuner som har mängder av sommarboenden som ställer krav på service men där det inte är bofasta invånare som betalar skatt i kommunen. Frågan är betydligt mera komplex än vad du vill göra gällande. Även ränteavdrag måste vägas in i kalkylen om man ska se seriöst på boendets verkliga kostnader.
BGIO.
Om man delar fastigheten med sin partner blir skatten på 1 miljon 7500 per part. Om man som jag plockar ut så mycket av pensionspengarna över kortast tid så blir det runt 16000, det gör att 4% blir en bit över dessa 7100 kr. Annars blir det 6500 räknat på 4%. Tillsammans ska vi då betala ca 13000 i fastighetsavgift. Vad jag förstår är det läge att överlåta fastigheten på endera parten.
Om man delar fastigheten med sin partner blir skatten på 1 miljon 7500 per part. Om man som jag plockar ut så mycket av pensionspengarna över kortast tid så blir det runt 16000, det gör att 4% blir en bit över dessa 7100 kr. Annars blir det 6500 räknat på 4%. Tillsammans ska vi då betala ca 13000 i fastighetsavgift. Vad jag förstår är det läge att överlåta fastigheten på endera parten.
Fastighetsavgift för flerbostadshus:
1 210 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,3 procent av taxeringsvärdet.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-fastigheter-och-formogenhet/Fastighetsskatt/
Att kommunen har kostnader begriper jag och jag tycker de skulle betalas solidariskt av alla invånare.
1 210 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,3 procent av taxeringsvärdet.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-fastigheter-och-formogenhet/Fastighetsskatt/
Att kommunen har kostnader begriper jag och jag tycker de skulle betalas solidariskt av alla invånare.
I blanketten jag har fått hemskickad så står det "Avstånd till hav, sjö eller vattendrag(närhet till strand)". Vad jag kan tolka det som så skulle en bäck kunna klassas som vattendrag. Men det är ju lite en tolkningsfråga. Sedan är mitt hus bra mycket högre värderat än den här tanken att taxeringsvärdet skulle vara 75% av husets värde. Som någon var inne på så är jag lite nojig över om huset skulle brinna ner och om försäkringsbolaget då har någon synpunkt över att taxeringsvärdet är så lågt. Å andra sidan så har jag en värdering som talar om hur mycket huset är värt.
Jag får helt enkelt ringa eller skicka ett mail till skatteverket och kolla upp det hela. Som jag skrivit i en annan tråd så vet jag också att en liten bäck kan räknas som strandnära. Var ett par i kommunen som ville bygga ett hus ute i skogen där familjens hus låg i närheten. De fick då inte bygga på grund av strandskyddet, då handlade det om en liten fåra/bäck där det rann vatten.
Jag får helt enkelt ringa eller skicka ett mail till skatteverket och kolla upp det hela. Som jag skrivit i en annan tråd så vet jag också att en liten bäck kan räknas som strandnära. Var ett par i kommunen som ville bygga ett hus ute i skogen där familjens hus låg i närheten. De fick då inte bygga på grund av strandskyddet, då handlade det om en liten fåra/bäck där det rann vatten.
Redigerat:
Läs och förstå hur det kan vara
Dike sätter stopp för planerat villabygge
HÅKNARYD.
En liten bäck mitt i byn i Håk*naryd stoppar ett planerat bygge av en villa. På båda sidor råder strandskydd om 100 meter. Länsstyrelsen vill inte ge dispens och det har inte hjälpt att överklaga.
”Finns ingen undre gräns för vattendrag”
Häromdagen gjorde politiker och tjänstemän i samhällsbyggnadsnämnden på Hylte kommun en utflykt till byn i Långaryd.
Den förberedda byggplatsen för en villa med garage ligger en bit upp i sluttningen och erbjuder en fri passage på 40 meter ned till bäcken.
Ingen i sällskapet begriper hur ”diket”, som de kallar den, kan stoppa bygget.
– Det är ju inte klokt, tycker Åke Morin (KV), ordförande i nämnden, som fruktar att sådana här beslut kan bli en broms på kommunens utveckling.
Han anser att det är fel att inlandskommunen ska ha samma tillämpning av reglerna för strandskydd som den folkrika kusten. Förutsättningarna är inte desamma.
– Det här är inte rimligt, det är inte havet, fortsätter Åke Morin, som tycker att en dispens ned till 25 meter vore rimligt.
– I stället för att bygga här flyttar folk till Halmstad. Vi tappar kommuninvånare.
Uppfattningen är enhällig bland ledamöterna i nämnden.
– Vi upplever en känsla av maktlöshet. Att inte de folkvalda i kommunen ska ha rätt att besluta i sådana här frågor är otrevligt, säger Bo Eriksson (C).
– Det borde vara en kommunal fråga om att få bygga mitt i byn, där det redan finns hus. Det är alldeles galet detta, fortsätter han.
Bäcken är en avrinning av mossen på andra sidan vägen och fortsätter ned till Träppjaån som följs av ett Natura 2000-område.
– Detta är inte planlagt område, inget Lis-område heller. Det är ren och skär landsbygd, fortsätter Morin.
– Ska vi göra Lis-områden av alla byar som det rinner en bäck igenom? Det kan inte ha varit tänkt så, säger Bo Eriksson och påpekar att inlandskommunen genomkorsas av bäckar och åar, för att inte tala om alla skogssjöar.
– Samhället lägger ned miljontals kronor för att utveckla inlandet. Men vilken dragkraft får vi när någon vill göra en investering? frågar han.
Länsstyrelsens avslag på strandskyddsdispens överklagades ända upp till Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt). Men förgäves.
Håkan och Anna Säfqvist ville bygga en mindre villa att flytta till från en gård i grannskapet när barnen har flugit ut. De har svårt att se logiken i tillämpningen av strandskyddsreglerna för den lilla bäcken.
– Den är nästan torr på sommaren och det finns ingen strand, bara sly. Men kan man tillämpa regeln så här är det inget att göra, säger Anna Säfqvist.
– Vi har lagt ned det, det blir inget bygge. Att stoppas av den regeln är knäppt, tycker hon.
Dike sätter stopp för planerat villabygge
HÅKNARYD.
En liten bäck mitt i byn i Håk*naryd stoppar ett planerat bygge av en villa. På båda sidor råder strandskydd om 100 meter. Länsstyrelsen vill inte ge dispens och det har inte hjälpt att överklaga.
”Finns ingen undre gräns för vattendrag”
Häromdagen gjorde politiker och tjänstemän i samhällsbyggnadsnämnden på Hylte kommun en utflykt till byn i Långaryd.
Den förberedda byggplatsen för en villa med garage ligger en bit upp i sluttningen och erbjuder en fri passage på 40 meter ned till bäcken.
Ingen i sällskapet begriper hur ”diket”, som de kallar den, kan stoppa bygget.
– Det är ju inte klokt, tycker Åke Morin (KV), ordförande i nämnden, som fruktar att sådana här beslut kan bli en broms på kommunens utveckling.
Han anser att det är fel att inlandskommunen ska ha samma tillämpning av reglerna för strandskydd som den folkrika kusten. Förutsättningarna är inte desamma.
– Det här är inte rimligt, det är inte havet, fortsätter Åke Morin, som tycker att en dispens ned till 25 meter vore rimligt.
– I stället för att bygga här flyttar folk till Halmstad. Vi tappar kommuninvånare.
Uppfattningen är enhällig bland ledamöterna i nämnden.
– Vi upplever en känsla av maktlöshet. Att inte de folkvalda i kommunen ska ha rätt att besluta i sådana här frågor är otrevligt, säger Bo Eriksson (C).
– Det borde vara en kommunal fråga om att få bygga mitt i byn, där det redan finns hus. Det är alldeles galet detta, fortsätter han.
Bäcken är en avrinning av mossen på andra sidan vägen och fortsätter ned till Träppjaån som följs av ett Natura 2000-område.
– Detta är inte planlagt område, inget Lis-område heller. Det är ren och skär landsbygd, fortsätter Morin.
– Ska vi göra Lis-områden av alla byar som det rinner en bäck igenom? Det kan inte ha varit tänkt så, säger Bo Eriksson och påpekar att inlandskommunen genomkorsas av bäckar och åar, för att inte tala om alla skogssjöar.
– Samhället lägger ned miljontals kronor för att utveckla inlandet. Men vilken dragkraft får vi när någon vill göra en investering? frågar han.
Länsstyrelsens avslag på strandskyddsdispens överklagades ända upp till Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt). Men förgäves.
Håkan och Anna Säfqvist ville bygga en mindre villa att flytta till från en gård i grannskapet när barnen har flugit ut. De har svårt att se logiken i tillämpningen av strandskyddsreglerna för den lilla bäcken.
– Den är nästan torr på sommaren och det finns ingen strand, bara sly. Men kan man tillämpa regeln så här är det inget att göra, säger Anna Säfqvist.
– Vi har lagt ned det, det blir inget bygge. Att stoppas av den regeln är knäppt, tycker hon.
Skum men otroligt effektiv. Svårt att mygla undan bostaden.Husqvarna220Ac skrev:
Jag vill dessvärre hävda att när fastighetsägare får sin fastighetstaxering så brukar minsta lilla bäck innebära "strandnära".
Hur möjligheterna är att överklaga Skatteverkets beslut (de tittar på lantmäteriets karta och är det ett litet blått streck - yippee!) vet jag inget om!
När det gäller taxeringsvärdets betydelse för avgiften så får man maxavgift om taxeringsvärdet är över ca 950.000 kr.
Detta ger en fastighetsavgift på litet drygt 7.000 kr/år.
Det innebär att det bara är de som har ett lägre taxeringsvärde som löper risk att få en högre beskattning (genom uppräkning).
Det går alltid att diskutera vad som är rättvist eller inte, däremot kan man notera att de som bor i s.k. bättre kommuner (typ Djursholm etc) troligen har fått sin avgift sänkt från nivåer på 40.000-60.000 kr/år sänkt till beskedliga 7.000 kr/år. De som bor i "billigare" områden får hela tiden sin avgift höjd - grattis!
Hur möjligheterna är att överklaga Skatteverkets beslut (de tittar på lantmäteriets karta och är det ett litet blått streck - yippee!) vet jag inget om!
När det gäller taxeringsvärdets betydelse för avgiften så får man maxavgift om taxeringsvärdet är över ca 950.000 kr.
Detta ger en fastighetsavgift på litet drygt 7.000 kr/år.
Det innebär att det bara är de som har ett lägre taxeringsvärde som löper risk att få en högre beskattning (genom uppräkning).
Det går alltid att diskutera vad som är rättvist eller inte, däremot kan man notera att de som bor i s.k. bättre kommuner (typ Djursholm etc) troligen har fått sin avgift sänkt från nivåer på 40.000-60.000 kr/år sänkt till beskedliga 7.000 kr/år. De som bor i "billigare" områden får hela tiden sin avgift höjd - grattis!
Redigerat:
Vi bör kanske gå tillbaka några år för att förstå detta med fastighetsskatt/avgift.
När en hel del personer försökte komma undan skatt på sin lön så valde politikerna att något sänka inkomstskatten och istället ta ut skatt på boendet då det i regel var svårare att undkomma den skatten. Trots allt, skatt är ju till för samhällets överlevnad (om vi önskar skola, hälsa, pension etc).
Att sedan fastighetsskatten har gjorts till en allt för stor inkomstkälla var nog något man inte anade när den infördes.
Jag läste senast idag att bostadspriserna på ca 20 år har gått upp med ca 700% i de större städerna.
Om inte girigheten tar sig allt för stor plats, kanske de flesta skulle kunna tänka sig en något högre fastighetsavgift än idag? Kanske nivån av 12.000 kr/år för de dyraste fastigheterna med en uppräkning/nedräkning med prisbasbeloppets ändringar varje år? Bara ett förslag alltså!
När en hel del personer försökte komma undan skatt på sin lön så valde politikerna att något sänka inkomstskatten och istället ta ut skatt på boendet då det i regel var svårare att undkomma den skatten. Trots allt, skatt är ju till för samhällets överlevnad (om vi önskar skola, hälsa, pension etc).
Att sedan fastighetsskatten har gjorts till en allt för stor inkomstkälla var nog något man inte anade när den infördes.
Jag läste senast idag att bostadspriserna på ca 20 år har gått upp med ca 700% i de större städerna.
Om inte girigheten tar sig allt för stor plats, kanske de flesta skulle kunna tänka sig en något högre fastighetsavgift än idag? Kanske nivån av 12.000 kr/år för de dyraste fastigheterna med en uppräkning/nedräkning med prisbasbeloppets ändringar varje år? Bara ett förslag alltså!
