typgodkänd konstruktion för mellanbjälklag för god ljudisolering (isolera uppåt)
Nu har vårt bygge stött på trubbel, och jag hoppas ni kan hjälpa mig att lösa det. Vi bygger ett lättbetonghus, ett tvåbostadshus med snedtak på andra våningen (delar av plan 2 ska hyras ut), och givetvis har vi bygglov för det (konstruktionsritningar har vår husbyggare tagit fram).
Husbyggaren brukar bygga enbostadshus/vanliga villor, och nu är väggar, tak och stommen i mellanbjälklaget i trä på plats. Till saken hör att byggfirman inte ska inreda ovanvåningen och inte heller isolera mellanbjälklaget.
Nu har kontrollansvarig slagit bakut och kräver att mellanbjälklaget ska ha en typgodkänd konstruktion som garanterar att Boverkets akustikkrav uppfylls. (Att uppfylla brandkraven är inget problem). Alternativt kan en konsult på byggnadsakustik godkänna en konstruktion.
Byggfirman slår ifrån sig och vill inte ta ansvar för att ta fram en fungerande konstruktion, eller att anlita en ljudkonsult. Firman hävdar att det skulle lösas "uppifrån", alltså inte från nedanvåningen som de skulle inreda.
Problemet är att de byggt /håller på att bygga ett hus som har ett tradionellt bjälklag för enbostadshus, trots att det visste att det ska bli ett tvåbostadshus.
Men nu är bjälklaget på plats, och frågan är vilken typgodkänd konstruktion som ger mest för pengarna, utifrån de möjligheter som finns nu. (45x220 mm träbjälkar, ett lager gips i undertaket uppfäst utan sk fjädrande upphängning. Ett lager ytterligare ska monteras där. )
Vi har tänkt isolera med Paroc eXtra stenull mellan bjälkarna.
Men frågan är alltså vilken färdig, typgodkänd konstruktion vi kan använda (genom att isolera uppåt). På Träguiden finns två exempel som kan fungera (jag gissar att dessa räknas som typgodkända), Casa Nova från Danmark (med 20 mm styv mineralull, och därpå 45 mm reglar med sand/grus mellan.
Ett annat exempel på samma sida är Vik från Finland
http://www.traguiden.se/TGtemplates/PageTwoColumn.aspx?id=5408
Husbyggaren brukar bygga enbostadshus/vanliga villor, och nu är väggar, tak och stommen i mellanbjälklaget i trä på plats. Till saken hör att byggfirman inte ska inreda ovanvåningen och inte heller isolera mellanbjälklaget.
Nu har kontrollansvarig slagit bakut och kräver att mellanbjälklaget ska ha en typgodkänd konstruktion som garanterar att Boverkets akustikkrav uppfylls. (Att uppfylla brandkraven är inget problem). Alternativt kan en konsult på byggnadsakustik godkänna en konstruktion.
Byggfirman slår ifrån sig och vill inte ta ansvar för att ta fram en fungerande konstruktion, eller att anlita en ljudkonsult. Firman hävdar att det skulle lösas "uppifrån", alltså inte från nedanvåningen som de skulle inreda.
Problemet är att de byggt /håller på att bygga ett hus som har ett tradionellt bjälklag för enbostadshus, trots att det visste att det ska bli ett tvåbostadshus.
Men nu är bjälklaget på plats, och frågan är vilken typgodkänd konstruktion som ger mest för pengarna, utifrån de möjligheter som finns nu. (45x220 mm träbjälkar, ett lager gips i undertaket uppfäst utan sk fjädrande upphängning. Ett lager ytterligare ska monteras där. )
Vi har tänkt isolera med Paroc eXtra stenull mellan bjälkarna.
Men frågan är alltså vilken färdig, typgodkänd konstruktion vi kan använda (genom att isolera uppåt). På Träguiden finns två exempel som kan fungera (jag gissar att dessa räknas som typgodkända), Casa Nova från Danmark (med 20 mm styv mineralull, och därpå 45 mm reglar med sand/grus mellan.
Ett annat exempel på samma sida är Vik från Finland
http://www.traguiden.se/TGtemplates/PageTwoColumn.aspx?id=5408
Redigerat:
Enligt en rapport från Chalmers kan dock metoden med sand i bjälklaget som används i Casa Nova ha problem. Sand tenderar att flytta sig mot flytta sig mot sidorna och komprimeras i mitten. (se sid 11 och sid 21) Problemet kan dock avhjälpas om den delas in i celler och reglar, vilket beskrivs på sid 21 - men det sägs vara en oprövad metod.
Ett annat alterantiv är väl att gjuta cement ovanpå träbjälkarna. Men då måste någon förstås räkna på om bjälklaget klarar den tyngden. I rapporten (sid 14) jag skrev om presenteras en sådan lösning. Ett sådant golv ökar bjälklagets vikt vilket förbättrar de goda ljudegenskaperna, och dessutom läggs det flytande, är enkel att utföra och materialen billiga.
Bjälkarna i exemplet är kraftigare än mina 220x60.
En finess med att gjuta cement vore att då kunde jag lägga in golvvärmeslangarna i det!
Ett annat alterantiv är väl att gjuta cement ovanpå träbjälkarna. Men då måste någon förstås räkna på om bjälklaget klarar den tyngden. I rapporten (sid 14) jag skrev om presenteras en sådan lösning. Ett sådant golv ökar bjälklagets vikt vilket förbättrar de goda ljudegenskaperna, och dessutom läggs det flytande, är enkel att utföra och materialen billiga.
Bjälkarna i exemplet är kraftigare än mina 220x60.
En finess med att gjuta cement vore att då kunde jag lägga in golvvärmeslangarna i det!
