tvist om löpande räkning respektive uppskattat pris

[Byggis1976]

1. En av de ca 10 kostnadsposterna (elektriker) saknade moms, ett misstag från Firmans sida, ett fel som ökade på kostnaden med nästan 10 TSEK.
2. Rörmokaren (som inte riktigt börjat än) kommer inte behöva göra så mycket jobb som planerat för att byggarna gjort en del av rörmokarens jobb men det borde i slutändan sänka vår totalkostnad eftersom byggarna har en lägre timlön.
3. Det var svårt att uppskatta

I slutändan finns fakturor på ca 275 TSEK till oss istället för 200 TSEK. I det här läget har vi faktiskt sparkat ut dem och bestämt att göra det sista själva.

Firman tog fram ett hantverkaravtal där han valde att skriva ”löpande räkning”. Detta reagerade vi inte på utan skrev under eftersom det är så vi har uppfattat det, det är på löpande räkning men han har ju också försett oss med en ungefärlig prisuppskattning på 200 TSEK. Vi har alltså ”löpande räkning” i avtalet och en kalkyl och mejl som ger ett ungefärligt pris.


Tack på förhand!

Oj, du har satt dig i en lite besvärlig situation. Jag är inte jurist, men har erfarenhet av tingsrättsprocesser med byggare och jag skulle påstå att ert avtal överrider ev epost i "dignitet". För att det uppskattade priset skall gälla bör det framgå att utifrån det avtalade timpriset vill ni ha ett tak eller motsvarande. Svårt att säga om eposten är så tydligt formulerat.

Du skriver också att ni kommit överens om "ungefär" vad som skall göras, detta är jobbigt. Allt utöver det tydliga kan då anses vara tilläggsbeställningar. De bör dock finnas i skrift.

Att elektrikern offererades utan moms är ett tydligt, ostridigt fel från Entreprenören. Men om jag förstått dig så har denne tagit bort summan från fakturan.

Har ni i avtalet där båni accepterat löpande räkning skiårivit in något om "efter tidsredovisning", transporter o resor?, material mot faktura? I så fall begär in allt så kanske du har något att gå på. Om de tex lade 30tim på att montera ett badkar (om du förstår liknelsen).

Som sagt, ditt fall är långt ifrån solklart. Men konsumenten brukar ha lite övertag om saker är otydliga så det ungefärliga priset plus 15% plus ev tydliga extrabeställningar om sådana finns. Resten kan du nog bestrida, men läs igenom allt som finns skriftligen för om du blir stämd och tvingas in i en process så kommer den förlorande parten ta advokatkostnader troligtvis, SÅ om entreprenören väljer den vägen vill du inte riskera advokatkostnader för 300' för ett extraarbete du skulle uppskatta till åtta timmar.

Det är mitt råd.

 

[AndersS]

En fundering som inte svarar på dina frågor men ändå bör beaktas, är ni nöjda med det arbete som utförts?
När alla förutsättningar inte kan bedömas från början utan visar sig efter rivning så kan en byggare välja att köra budgetvarianten i utförande/material för att klarar uppskattat pris alternativt göra utförandet utifrån högre "kvalité.
Självklart ska man göra en avstämning utifrån ev. ökade kostnader men här kanske man missar i dialogen att när man gör ett val som kund att det kan det få en prispåverkan, dvs man vet inte riktigt vad det nya valet kostar.
Har själv lagt ut uppdrag på löpande räkning med endast en prisuppskattning och varit tydlig med att jag vill ha kvalité i utförandet, dvs inga nödlösningar. Så visst har priset vid några tillfällen dragit iväg orsakat av detta.
Däremot har jag alltid i efterhand varit otroligt nöjd med utförda arbeten och för mig är det viktigare än missnöjd med arbetet men priset blev det uppskattade.

 

[Plåthuset]

B: Kan Firman hävda att kalkylen faller för att vi gjorde om ritningen under tiden de rev? Ändringen fördyrade eller försenade ingenting utan borde ha lett till lägre kostnader, det blev t.ex. färre löpmeter innervägg som skulle byggas och färre kvadratmeter golv. Han vill förstås att kalkylen ska falla för att slippa stå för det uppskattade priset.

C: Firman har också nämnt 25% tillåten prisökning istf 15% om man vid rivning hittar oförutsebara komplikationer som fördyrar. Som sagt, ändringen gjorde ju bara projektet billigare… Så är det relevant?

B: Nej, E kan inte (med framgång) hävda att kalkylen inte gäller alls bara för att det tillkommer eller frånfaller arbetsmoment. Om man inte kommit överens specifikt om hur förändringar ska behandlas får man ju "jämka" den ursprungliga kalkylen med korrekt info. Om E anser att förändringarna har fördyrat projektet och att ni som konsumenter har förstått det när ni "beställde" tilläggsarbetet så får ju E visa det. Sådana fördyringar får ju sedan kvittas mot eventuella omständigheter som gjort arbetet billigare, vilket givetvis ni har bevisbördan för.

C. Om ni kan visa att E lämnat en ungefärlig prisuppgift får den inte överskridas med mer än 15 % såvida det inte varit fråga om tilläggsbeställningar. Det är tvingande konsumentlagstiftning så påståendet om 25 % är således inte relevant utöver att ni faktiskt kan använda det som bevisning för att E är medveten om att de har lämnat en ungefärlig prisuppgift som de nu försöker snacka sig bort ifrån.

 

[Plåthuset]

Hmm.....Det räcker knappast med att visa att någon lämnat en ungefärlig prisuppgift. Man måste också visa att omständigherna, omfattningen inte har ändrats sedan dess vilket kanske inte är lika lätt.

Jag vill påstå att det är E som måste visa att omständigheterna har förändrats i fördyrande riktning och samtidigt visa att konsumenten har gjort medvetna tilläggsbeställningar. E kan inte bara "köra på" och kräva ytterligare ersättning i efterhand. Som jag ser det är TS största svaghet i ärendet att åtgärderna som skulle utföras inte varit tillräckligt specificerade, men en sådan brist bör i första hand drabba E, som är den professionella aktören och har bästa möjligheter att identifiera och omhänderta oklarheter i beställningen, inte konsumenten som har rätt att vara nästan helt okunnig.

Vore jag säljare här skulle jag peka på att det skriftliga avtalet med löpande räkning som grund är det som är relevant för det arbete som utförts. Att säljaren vid någon tidigare tidpunkt också lämnat en skattning är rimligtvis bara relevant om det handlar om exakt samma arbete.

Säljaren förväntas vara medveten om att om säljaren lämnat en ungefärlig prisuppgift så får den inte överskridas med mer än 15 %. Det krävs en väldig tydlighet från säljarens sida att visa att det efterkommande skriftliga avtalet inte har någon som helst koppling till den tidigare lämnade ungefärliga prisuppgiften.

Allting handlar om vad partner med fog har haft anledning att förutsätta. Eftersom konsumenten har rätt att vara mer korkad och mer otydlig än vad näringsidkaren har är det klar fördel för konsumenten från start.

Jag har förövrigt lite svårt för din beskrivning av i vilken ordning avtalen gäller. Varför har en tidigare muntlig överenskommelse företräde när ett annat avtal tecknats, dessutom i skrift, vid ett senare tillfälle? Om dessa är motstridiga gäller rimligtvis den senaste överenskommelsen? I detta fall kan man kanske säga att dessa två överenskommelser kompletterar varandra (uppskattat pris, arbetet utförs på löpande räkning = takpris), men det måste ändå gå att bevisa vad som sagts.

Det jag menar är att det relevanta är vad parterna kommit överens om, inte vad som manifesterats i ett skriftligt avtal. Därutöver är det ju en bevisfråga vad som har avtalats, som du själv är inne på. Om en E ger en ungefärlig prisuppgift är ju det egentligen arbete på löpande räkning med ett takpris. Det är ju inte ett fast pris och det finns ingen undre gräns för vad arbetet får kosta i slutändan, endast en övre gräns.

Det skriftliga avtalet säger således inte emot att en ungefärlig prisuppgift har lämnats såvida inte det skriftliga avtalet uttryckligen anger detta (typ, "parterna är överens om att av E tidigare lämnade prisuppgifter inte skall vara relevanta för uppdraget eftersom omständigheterna som låg till grund för prisuppskattningen har förändrats").