Man får väl ändå utgå från att allt över 45x145 idag är C24? 45x120 finns som C14 på byggmax men alla andra lokala brädgårdar här har även den i C24...
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Intressant fråga. På byggmax har jag nog aldrig sett något annat än C 14. Seriösa handlare som Beijers kan ju fixa det mesta, men annars verkar högre kvalitéer vara ovanliga. Det verkar som om man konkurrerar med låg kvalitet.
@varga Visst är det väl besvärligt för en firma att städa upp efter en annan. Men prova vetja. Det skadar ju inte att kolla runt.
Hade varit bra, men måste säga att jag är bränd på att försöka få arkitekthjälp. Höll på i ett år först och sökte arkiteter på olika portaler och skannade nätet - några kom hit och tittade, men måste säga att jag blev besviken. Inga intressanta ideér eller förslag framkom samt att den som till slut lovat att göra en preliminär skiss på ett par förslag mot överenskommen betalning inte hörde av sig på 6 månader och när jag då då ringde var hans svar att han villa hoppa av uppdraget.J justusandersson skrev:
Först, tack för all nyttig input - gäller övriga kommentatorer också så klart! När man inte är proffs är det lätt att missa mycket.J justusandersson skrev:
Beträffande loftgången på västersidan måste jag erkänna att jag inte förstår ..."arbete som bl.a. kräver att ni lyfter upp golvet på flera ställen."
För loftgången på södersidan fram til befintlig balkong tänker vi balkskor plus pelare på plint (plats för pelare finns, och berg finns under). MEN - takutskjutningen på gaveln tänkte vi ta bort där loftgången ska gå, så att den löper helt intill väggen. Funkar inte det? Är vi ute och cyklar totalt? Är det bärande delar i en gaveltakfot? (Om det är till någon hjälp så är huset ett Faluhus, byggt 1992.)
Som sagt, alla reglar och dylikt som används är C24, så virkeskvaliteten ska väl vara OK.
Jag tar upp frågan igen om stödbalkar för loftgången/balkongen på södersidan (inramad med rött på skissen en bit upp i tråden) under kupans golvreglar. Skulle det fungera med stödbalkar in under kupan? Hur långa och många balkar krävs (kupan är ca 4 meter bred)? Lämpliga dimensioner?
Jag tar upp frågan igen om stödbalkar för loftgången/balkongen på södersidan (inramad med rött på skissen en bit upp i tråden) under kupans golvreglar. Skulle det fungera med stödbalkar in under kupan? Hur långa och många balkar krävs (kupan är ca 4 meter bred)? Lämpliga dimensioner?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tänker redovisa några funderingar när jag får lite mer tid senare idag. Det finns ett liv utanför Byggahus också. Är det inte sommar...
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
C 24 på stolparna är bra, det kommer att räcka för de laster som blir aktuella. Däremot tycker inte jag att det är snyggt med I-formade pelare. En variant är att sätta en bräda på vardera sidan (helst 34x210 mm) som täcker pelarnas liv och får dem att se ut som om de vore kvadratiska. Kan du inte fixa en acceptabel infästning av pelarna i marken, så är det dock bättre att byta de hemsnickrade mot limträ.
Enklaste sättet att fästa upp loftgången är kanske att först sätta en regel på fasaden som löper runt hörnet bort till balkongen. Sedan placera en pelare i det yttre hörnet som stöd för två balkar, en från Attefallsutbyggnaden och en från balkongen. Tvärgående små reglar mellan regeln som är fäst i fasaden och den yttre balken och sedan längsgående trallbrädor.
Givetvis måste man kontrollera att Attefallsutbyggnaden och balkongen tål den extra belastningen. Sedan gäller det att göra loftgången så smal som möjligt (för att hålla nere lastfaktorn). Gör en ritning som utgår från husets sektionsritning så att höjdmåtten blir rätt.
Enklaste sättet att fästa upp loftgången är kanske att först sätta en regel på fasaden som löper runt hörnet bort till balkongen. Sedan placera en pelare i det yttre hörnet som stöd för två balkar, en från Attefallsutbyggnaden och en från balkongen. Tvärgående små reglar mellan regeln som är fäst i fasaden och den yttre balken och sedan längsgående trallbrädor.
Givetvis måste man kontrollera att Attefallsutbyggnaden och balkongen tål den extra belastningen. Sedan gäller det att göra loftgången så smal som möjligt (för att hålla nere lastfaktorn). Gör en ritning som utgår från husets sektionsritning så att höjdmåtten blir rätt.
Tack, håller med om det estetiska, tanken hade slagit mig att man kanske kunde trolla bort H-formen precis så som du föreslår - så får det bli. Och det kommer att bli en acceptabel infästning, lägger upp foton när det är klart, just nu har de fullt upp med at fixa isolering av bygget,J justusandersson skrev:
Ang LOFTGÅNGEN låter det som en smart o enkel lösning - ska jag tolka det så att det du tror det är ok att ta bort takutskjutningen på gaveln så vi kan bygga loftgången intill husväggen?
Har detaljerade ritningar på huset men dessvärre ingen sektionsritning. Får mäta noga.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
På västersidan måste man hålla sig under takfotslådan och vad jag kan se av fotot hamnar man väl under takutskjutningen på gaveln då. Eventuellt måste loftgången ligga på en lägre nivå än balkong och utbyggnad och ansluta till dessa via trappsteg.
Jag har inte läst samtliga inlägg. Men hur är det med takstolarna. Är de fortfarande felkonstruerade. Ta in byggn. Ingenjör som får räkna på konstruktionen.
Alltså - Litauer... inte haft tid att vara här på en vecka pga alla brandkårsutryckningar med bygget - man tror man bygger ett slott på 500 kvm med tanke på alla problem som uppstått - med en enkel Attefall på 15 kvm och tydligt kontrakt och specifikationer. "what can possibly go wrong" - tänker man - men svaret är "everything" tydligen.
Nu har jag en viktig fråga:
Vi är ju byggherrar som det heter, och vi har anlitat en byggfirma som har totalentreprenad på bygget. Min fråga är: Vem är det som har ansvaret att kolla at alla materialleveranser är korrekta enligt spec i kontraktet? Är det byggherren eller entreprenören??
(jag avser t ex nu senast färg på taktegel och plåt)
Nu har jag en viktig fråga:
Vi är ju byggherrar som det heter, och vi har anlitat en byggfirma som har totalentreprenad på bygget. Min fråga är: Vem är det som har ansvaret att kolla at alla materialleveranser är korrekta enligt spec i kontraktet? Är det byggherren eller entreprenören??
(jag avser t ex nu senast färg på taktegel och plåt)
Om vi antar att materialet ifråga är beställt av entreprenören. Och du har inte på något sätt petat i beställningen, alltså inte begärt ett visst fabrikat, eller leverantör som visat sig bara ha den här färgen osv. Utan den enda faktorn är att du i avtal med entreprenören specat ex. tegelröd plåt. Och den blir svart. Då är det entreprenörens ansvar.
Men en liten reflektion ang. att allt går fel.
Vad hade du för referenser på den här byggaren? Jag tycker att det framskymtar i tråden att det är en "byggare" som säljer in sig. Och som sedan helt anlitar underentreprenörer, i det här fallet litauer. Dvs. mer av en förmedlare/bemanningsföretag, än en riktig byggfirma.
Det går väldigt ofta så här illa med det upplägget. Du får en "byggare" som bara jobbar med ekonomin, hur mycket kan han lura dig att betala, och hur lite kan han lura litauerna att ta emot. Ofta lägger de här byggarna hela kvalitetsansvaret på gubbarna ute på bygget. Är det mot förmodan kunniga gubbar så kan det bli bra eller skapligt, men "byggaren" anlitar ofta rena stolpskott som kanske aldrig byggt ngt. mer avancerat än en inhägnad runt en kohage.
Och "byggaren" är i många fall ännu mera okunnig om bygg, desto duktigare på kredit/debit.
Alla byggföretag anlitar underentreprenörer i olika omfattning, men ett byggföretag där det finns en kärna av riktiga hantverkare, med kvalitetskänsla, kommer att kommer bara att anlita entreprenörer de kan jobba med, som levererar ungeför samma kvalitet som de själva vill göra. Om de entreprenörerna sedan är svenskar eller litauer spelar inte så stor roll.
Vad hade du för referenser på den här byggaren? Jag tycker att det framskymtar i tråden att det är en "byggare" som säljer in sig. Och som sedan helt anlitar underentreprenörer, i det här fallet litauer. Dvs. mer av en förmedlare/bemanningsföretag, än en riktig byggfirma.
Det går väldigt ofta så här illa med det upplägget. Du får en "byggare" som bara jobbar med ekonomin, hur mycket kan han lura dig att betala, och hur lite kan han lura litauerna att ta emot. Ofta lägger de här byggarna hela kvalitetsansvaret på gubbarna ute på bygget. Är det mot förmodan kunniga gubbar så kan det bli bra eller skapligt, men "byggaren" anlitar ofta rena stolpskott som kanske aldrig byggt ngt. mer avancerat än en inhägnad runt en kohage.
Och "byggaren" är i många fall ännu mera okunnig om bygg, desto duktigare på kredit/debit.
Alla byggföretag anlitar underentreprenörer i olika omfattning, men ett byggföretag där det finns en kärna av riktiga hantverkare, med kvalitetskänsla, kommer att kommer bara att anlita entreprenörer de kan jobba med, som levererar ungeför samma kvalitet som de själva vill göra. Om de entreprenörerna sedan är svenskar eller litauer spelar inte så stor roll.
