Träbjälklag
Ska bygga ett 1½ plans villa på torpargrund.
Efter att ha läst om olika spännvidder och dimensioner börjar jag bli tveksam om jag verkligen förstått vilka regler som gäller för detta.
Torpargrundens bredd ska vara 8600 mm och hade tänkt att mura en hjärtervägg som kommer 200 mm förskjuten från mitten, följdaktligen blir spännvidden 4500 mm som mest. Vill givetvis inte ha ett svajigt och ostabilt bjälklag och regler ska ju följas
Vad föreslår ni?
min ursprungliga tanke var 45 x 195 mm virke med två krysskolvningar (kortling) på vardera sidan om hjärterväggen men är detta tillräckligt dimensionerat?
tacksam för kunniga råd
mvh... Fredrik
Efter att ha läst om olika spännvidder och dimensioner börjar jag bli tveksam om jag verkligen förstått vilka regler som gäller för detta.
Torpargrundens bredd ska vara 8600 mm och hade tänkt att mura en hjärtervägg som kommer 200 mm förskjuten från mitten, följdaktligen blir spännvidden 4500 mm som mest. Vill givetvis inte ha ett svajigt och ostabilt bjälklag och regler ska ju följas
Vad föreslår ni?
min ursprungliga tanke var 45 x 195 mm virke med två krysskolvningar (kortling) på vardera sidan om hjärterväggen men är detta tillräckligt dimensionerat?
tacksam för kunniga råd
mvh... Fredrik
Nä... det är långt ifrån tillräckligt med krysskolvade 45x195 som bjälkar i ett hus med 4,5 m i spv. som mest. Det blir nedböjningen som dimensionerar eftersom du antagligen tänker skarva stumt ända mot ända?. Då räknas bjälkarna som fritt upplagda på två stöd, ytterväggen och mittväggen i vardera facket.
Du kan förbättra det genom att köra med förskjutna bjälkar så att de går omlott över hjärtväggen med minst en meter på vardera sidan. Då ökar styvheten i bjälklaget genom att de går att räkna bjälkarna som kontinuerligt upplagda i två fack över tre stöd; ytterväggar och hjärtvägg.
Men då får du problem att hitta tillräckligt långa bjälkar och att isolera i bjälklaget eftersom det blir ett hack p.g.a omlottskarvningen som du får skära ur i isoleringen för.
Och lösningen att skarva bjälkarna stumt med spikplåt (eller lask) på vardera sidan ska du glömma. Den är mycket sämre än omlottskarvning ur konstruktiv styvhetssynpunkt.
______________________
Byggaren
Du kan förbättra det genom att köra med förskjutna bjälkar så att de går omlott över hjärtväggen med minst en meter på vardera sidan. Då ökar styvheten i bjälklaget genom att de går att räkna bjälkarna som kontinuerligt upplagda i två fack över tre stöd; ytterväggar och hjärtvägg.
Men då får du problem att hitta tillräckligt långa bjälkar och att isolera i bjälklaget eftersom det blir ett hack p.g.a omlottskarvningen som du får skära ur i isoleringen för.
Och lösningen att skarva bjälkarna stumt med spikplåt (eller lask) på vardera sidan ska du glömma. Den är mycket sämre än omlottskarvning ur konstruktiv styvhetssynpunkt.
______________________
Byggaren
tack för ditt inlägg
Att jag inte tänkte på omlottskraving själv..
skulle man kunna säga att en omlåttskarvning kan ersättas med en 45 x 195 lask som spikförband om jag låter den vara ca två meter lång?
jag borde kanske använda 45 x 220 virke istället tillsammans med ett långt spikförband med 45 x 220?
Att jag inte tänkte på omlottskraving själv..
skulle man kunna säga att en omlåttskarvning kan ersättas med en 45 x 195 lask som spikförband om jag låter den vara ca två meter lång?
jag borde kanske använda 45 x 220 virke istället tillsammans med ett långt spikförband med 45 x 220?
1TeamFredrik skrev:
Det var just det jag varnade dig för. Även om det teoretiskt blir en stark skarv med spiken samlade i fyra grupper (och inte, som i gamla tider, tar fram pepparsprutan och sätter spiken som en hagelsvärm i laskarna) för att klara momentet, så blir en sådan skarv svagare än en som är omlottlagd. Där tar virket moment p.b.s. om mittstödet. I en laskad skarv tar spiken all tvärkraft av momentet. Kör du med hyvlat virke och limspikar skarven får du lite bättre verkan i förbandet, men det är ändå svagare än omlottläggning.
2
Det är aldrig fel att gå upp till 45x220 i.s.f 45x195. Det är höjden som ger störst effekt på böjstyvheten= Wx. Formeln för Wx på en rektangulär/kvadratisk profil är: bxh^2/6.
______________
Byggaren
mmm tror jag går upp till 45 x220 virke, och använder mig av ett hellimmat spikförband med en lask som skjuter ut 1200 mm utanför hjärterväggen på båda sidor. blir nog svårt för mig att få tag i så långt virke att det blir en effektiv omlottskarvning.
tack
tack
GustavW skrev:
Behöver det inte alls göra om TS letar upp en bondsåg med hyvel.
Själv råkade jag ut för följande episod en gång i yngre dar som konstruktionsgranskare på Malmö Stadsbyggnadskontor: En äldre man kom in med ett brunt kuvert i nypan och bad att få tala med mig. Det fick han givetvis. Han plockade upp ett papper ur kuvertet som jag kände igen. Frågade: Måste jag såga itu bjälkarna och skarva dem?
Saken var att jag i granskningsmeddelandet skrivit att 'skarv över mittstöd ska redovisas i underram' på en ramverkstakstol.
Han hade egen skog och tog hela träd ur den till 9 m i spv. Det blev nästan tre plankor på en granlängd. Givetvis behövde han varken redovisa skarv eller såga itu bjälkarna över mittstödet
___________________
Byggaren
Kerto-balk eller swelite's lättregel är två alternativ för att fixa lite mer spännvidd utan att behöva få ett groteskt högt bjälklag. Kostar antagligen lite mer än K24-virke, men jag tror inte det blir så väldigt många kronor extra.
Limträbalkar kan också vara ett alternativ, men då blir det ytterligare några kronor till ...
Limträbalkar kan också vara ett alternativ, men då blir det ytterligare några kronor till ...
