Total kostnad för ett lån, glömmer folk utebliven ränteintäkt?

4k läst  29 svar

  1. J
    Medlem Nivå 7
    Om man vill räkna ut totala kostnaden för ett lån, räcker det verkligen att summera räntekostnader och avgifter? Bör man inte även försöka räkna på vad man får avstå för att betala på lånet?

    Säg att man för enkelhetens skull tar ett blancolån på 100.000 kr, med annuitetsbetalning, och att den totala utgiften för ränta, amortering och avgifter, efter ränteavdrag, är 1000 kr/mån. Och säg att hela lånet är återbetalt efter 10 år.

    Den enkla beräkningen ger att kostnaden för lånet blir:
    1000 kr/mån * 12 mån * 10 år - 100.000 kr = 20.000 kr

    Men om man utgår ifrån att man i samband med lånet även minskar sitt sparande med dessa 1000 kr/mån, då är det en utebliven ränteintäkt som man bör beräkna. Om vi säger att man kan få i snitt 5% avkastning i fonder så handlar det om ca 40.000 kr som man går miste om. Det innebär att den totala faktiska lånekostnaden blir ca 60.000 kr för ett lån på 100.000 kr. Det skulle motsvara ett annuitetslån med ca 10% effektiv ränta.

    Tänker folk på detta när de tar lån?

    Eller är det jag som har tänkt fel här, eller räknat fel?
     
  2. H
    Medlem · Nivå 17
    Du har både tänkt fel och räknat fel tyvärr.

    För det första är ju amorteringen inte en kostnad. Sen om du har en avkastning på 5% så blir den uteblivna ränteintäkten ca 30.000:- på 1.000:- i månaden i 10 år.

    Men den största skillnaden är ju en avkastning på det du köpte för pengarna. Du kanske köpte en cabbe som du kör minst 3 gånger i veckan som gör en lycklig. Hur många procent är det värt i avkastning? Eller att du köpte aktier som gick upp 10% om året?
     
  3. J
    Medlem Nivå 7
    Jag har aldrig sagt att amorteringen är en kostnad. Det är en utgift, inte en kostnad. Dock innebär denna utgift att jag har mindre pengar kvar på kontot varje månad, och således mindre pengar att sätta undan i sparande.


    Jag har inte gjort hela beräkningen själv, utan var lat och använde nedanstående sida. Jag matade in 1000 kr i månadssparande, 5% ränta och 10 år. Startbelopp och ökning av månadssparande satte jag båda till 0. Då fick jag att värdet efter 10 år är 158.481 kr. Räknar man bort alla inbetalningar man gjort (1000 kr/mån * 12 månader/år * 10 år = 120.000 kr) så får man 38.481 kr. Detta avrundade jag till 40.000 kr.

    https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/

    Hur fick du fram 30.000 kr?


    Ingen tar väl ett lån och låter pengarna ligga i madrassen i 10 år? Därför såg jag det för givet att folk redan gör denna typ av beräkning innan det tar lånet. Den sidan av ekvationen är således inget jag känner att jag behöver belysa. Men oavsett hur lätt eller svårt det är att beräkna den "avkastningen" så är det enligt mig fel att jämföra den med en "kostnadssida" som inte inkluderar utebliven ränteintäkt. För det man gör då är att jämföra med ett scenario där man istället för att ta lånet skulle sätta in dessa 1000kr/mån på ett konto utan ränta. Och hur många gör så?
     
  4. V
    Medlem Nivå 3
    Och samtidigt så äts ett lån upp till viss del av inflation.
     
  5. H
    Medlem · Nivå 17
    Efter närmare titt på ditt inlägg så ser jag att jag sett fel, du drog av amorteringen.

    Hur jag räknar är följande:

    X1*1000*5%/12+X2*1000*5%/12+X3*1000*5%/12+.... osv där X representerar varje månad.


    Så du tar givet att dom gör vissa beräkningar men inte andra. Intressant.
     
  6. Peter2400
    Medlem · Nivå 17
    Du jämför altså kostnaden för att ta ett lån, med att inte göra någonting alls.
    Det är ju oftast någon typ av inköp som man behöver kapital till.
    Antingen lånar man, och räknar på det.
    Eller så tar man sina egna pengar.
    Om du dina sparade 100000:- och köper något så tappar du hela din möjliga avkastning på det kapitalet direkt.
     
  7. J
    Medlem Nivå 7
    Det ser ut som att du har förenklat formeln lite väl hårt. Och vad är X1, X2 osv mer exakt? Kan du ge konkreta siffror på hela beräkningen?

    Utan att bryta ner din formel i detalj, det kan inte vara så att din beräkning inte tar hänsyn till skillnaden mellan en insättning i början av året, och en insättning i slutet av året?


    Ja. Jag tror att det är extremt ovanligt att folk tar lån utan att på något sätt bedömma vad fördelen blir av att ta lånet. Får man fråga varför du tycker detta synsätt är intressant? Hävdar du motsatsen, att folk som tar lån i regel inte räknar på fördelarna?
     
  8. J
    Medlem Nivå 7
    Nej. Men kostnaderna/nackdelarna med att inte ta ett lån är något som jag tror att de flesta presumptiva låntagare har någorlunda koll på. Och orsaken till det är att kostnaderna/nackdelarna med att inte ta ett lån i stort sätt kan sägas spegla vinsten/fördelarna med att ta ett lån.


    Du missar ett uppenbart tredje alternativ: att man avstår helt från köp, eller köper något billigare.

    Eller menar du att man alltid tar ett beslut om ett inköp innan man har räknat på det? Själv menar jag att man givetvis gör det i omvänd ordning.


    Absolut. Men det där förutsätter att alternativen "vi skippar detta inköp" och "vi väljer något billigare" redan förkastats.

    Men jag inser nu att huvudfrågan i denna tråd egentligen har fel fokus. Det är inte totala kostnaderna för ett lån som är det viktiga egentligen, utan de totala kostnaderna för ett inköp, eller mer generellt ett "ekonomiskt beslut". Lån är förvisso ganska ofta inblandat när det handlar om större ekonomiska beslut (åtminstone för yngre generationer), men även om det hela sker utan hjälp av lån så bör en eventuell utebliven ränteintäkt vara med i beräkningarna.
     
  9. J
    Medlem Nivå 7
    Jag har glömt att ta med inflationen, absolut. Men för enkelhetens skull kan vi ju anta att dessa 5% i presumtiv årlig avkastning redan är inflationsjusterat. Vilka ytterligare förändringar i mina beräkningar måste till, menar du?
     
  10. J
    Medlem Nivå 7
    Jag har nu funderat lite till, och känner mig om möjligt ännu mer osäker än jag var från början. För om man nu ska göra denna beräkning på den "verkliga" kostnaden för ett ekonomiskt beslut, då bör man rimligtvis jämföra den summan med vad den "verkliga" kostnaden skulle varit för det man skulle köpt för pengarna annars.

    Till exempel:

    Man överväger att bygga ut huset. Kostnad: 1 miljon. Och för att få lite grepp om vad den summan faktiskt innebär så jämför man med något lite mer konkret, säg kostnaden för en pizza. Säg att en pizza kostar 100 kr. Då kan man få 10.000 pizzor istället för denna utbyggnad.

    Sen gör man samma jämförelse igen, men denna gång beräknar man den "verkliga" kostnaden, där man räknar på vad man kunna haft om man investerat dessa pengar till säg 5% årlig avkastning (inflationsjusterat och efter skatt). Om man räknar på en tidshorisont på "fram tills pensionen", och att den är säg 35 år in i framtiden, så skulle 1 miljon växa till ca 5.5 miljoner kronor. Men samtidigt skulle hundralappen för den där pizzan växt till ca 550 kr med samma avkastning. Dvs båda har ökat med en faktor av 5.5, och man kan fortfarande köpa lika många pizzor (10.000 st pizzor á 550 kr st, för 5.5 miljoner kr) för dessa pengar. Dvs för jämförelsens skull spelar det ingen roll om man tar med en presumtiv utebliven avkastning eller inte.

    Eller, tänker jag fel nu?

    Hela orsaken till denna tråd var att jag överväger ett eventuellt köp av ett andra boende. Det är inte fråga om något jag absolut behöver, men det är inte heller frågan om ett rent lyxinköp. Snarare handlar det om något mittemellan. Och när jag räknade på detta hade jag olika alternativ, där vissa inkluderade en större avyttring av mina fonder, och andra inkluderade en större belåning. Och vissa alternativ inkluderade en framtida försäljning med förlust, och vissa med vinst.

    Och om jag enbart såg till de utökade månadsutgifterna så skulle även de något negativa framtidsscenarierna vara hanterbara för min ekonomi. Glad i hågen började jag tänka att det kanske är möjligt detta trots allt. Men så började jag tänka på att dessa utökade månadsutgifter skulle innebära ett minskat sparande i samma omfattning. Och om jag skulle sälja om 10 år till inköpspris så skulle det ändå handla om ca 500.000 kr i utebliven ränteintäkt. Och om man inkluderar de faktiska utgifterna över dessa 10 år skulle det handla om nästan 700.000 kr som jag skulle kunna haft på kontot då om jag inte gjort inköpet 10 år tidigare. Och om man sen räknar vidare med ränta-på-ränta fram tills pensionen så skulle det totalt handla om ca 2.4 miljoner kronor inflationsjusterat. Det var då jag började känna viss osäkerhet, då det dels kändes som en lite smått absurd summa i sammanhanget, och dels kändes som att "vänta nu, det kanske stämmer, men räknar andra på det här sättet?"
     
  11. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 10
    Du tänker helt uppåt väggarna, fonderna kan krascha och då faller hela resonemanget hårt.
    Men du tänker ändå rätt på att det finns en konsekvens av ditt handlande, och det gör inte alla!
    Värdera ditt behov och agera därefter, resten är bara spekulationer av värdestegringar, värdesänkningar, kraschade börser och renoveringar.
     
  12. J
    Medlem Nivå 7
    På vilket sätt tänker jag "helt uppåt väggarna" bara för att det finns en risk att fonderna kan krasha? Iom att mitt resonemang inkluderar en beräkning av utebliven avkastning så skulle en krash snarare vara till köp-scenariets fördel, inte nackdel. Så att jag avstår från att räkna med denna potentiella fördel, kan väl inte vara en nackdel?? :)



    Jag har alltid försökt att ha ett konsekvenstänk i ett lite längre perspektiv, både i det ekonomiska och i livet generellt. Men det kan ibland slå tillbaka, då jag kan bli lite för nojig och ibland oroa mig för saker i onödan.

    Men hur ska man då göra rent konkret, om man så långt det är möjligt vill veta de troliga ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellet köp, sett på lång sikt (säg 20-40 år)? Jag kan givetvis betala en ekonom för att räkna ut ett antal olika scenarier, men det borde väl finnas några lite förenklade tumreglar som gemene man kan använda sig utav?

    Jag vill så långt det är möjligt få bort magkänslan och istället få en "ekvation" där jag kan mata in diverse ekonomisk information och få ut ett svar i stil med: "Risken att det går illa är: 5%". typ... ;)
     
  13. H
    Medlem · Nivå 16
    Workingclasshero är på rätt spår tycker jag.

    Som jag ser det skall man alltid göra en ordentlig analys av avkastningen i förhållande till kostnaden:

    Några exempel:
    -Bil.
    Möjliggör arbetspendling och andra nödvändiga resor. Det möjliggör förtjänstarbete trots att man bor billigare utanför stan. Det möjliggör en fungerande vardag och många sorters vardagliga transporter.
    Kostar antingen tid eller pengar beroende på hurudan bil man väljer. Min 34 år gamla Opel kostar mest tid när den skall repareras medan en ny Volvo som man för till märkesverkstad kostar pengar.
    Sedan väljer man bil så att den ger största möjliga praktiska fördelar i förhållande till kostnaden samt så att kostnaden betalas i den form som man bäst klarar av.

    -Hus
    Ger en fast trygg punkt i livet som man inte har på samma vis då man bor på hyra. Ger möjlighet att själv välja och bestämma över och förändra sin boendemiljö så att den passar ens egna individuella behov. Ger trygghet och billigt boende åt en själv på ålderdomen och en ekonomisk grund åt kommande generationer långt framåt i tiden förutsatt att man amorterar sig skuldfri.
    Kostar antingen mycket tid och litet pengar eller enbart massor av pengar eller någonting däremellan.

    -Fonder
    Ger glädjen att äga pengar.
    Kan ofta gå upp i rök över en natt. Kan kosta många års hårt arbete på existensminimum om pengarna som man borde ha amorterat sina lån med sattes i fonder och försvann.
     
    • Laddar…
  14. J
    Medlem Nivå 7
    Alla saker du nämner tycker jag är exempel på saker som folk redan är ganska bra på att analysera fram. Dvs fördelarna och nackdelarna är sånt som på något sätt kan mätas i ökad respektive minskad livskvalité. Men det jag är ute efter är en mer vetenskaplig ekonomisk analys som man bör göra utöver detta. Och då menar jag faktiska uträkningar, i kronor och ören, på ett antal scenarier av mer eller mindre sannolik karaktär.

    Glädjen att äga pengar? Jag skulle snarare säga, glädjen att se sitt sparkapital växa, så att man får större möjligheter till en liten guldkant på tillvaron i framtiden.

    Hur ofta har det hänt att fonder går upp i rök över en natt, menar du? Själv menar jag att om man har lite spridda fonder med inte allt för hög risknivå så är sannolikheten för detta betydligt lägre än vad du ger sken av. Hur många konkreta exempel på detta kan du ge, från de senaste säg 20 åren? Och ge nu inte exempel på folk som fått kalla fötter vid en plötslig dipp på säg 20%, och sålt av alla sina fonder/aktier.
     
    • Laddar…
  15. P
    Medlem · Nivå 22
    En fröpåse för 24,90 sekr gav oss fler än 700 stycken squash!

    Två vattenkannor av bättre kvalité kostade under 400:-

    Bäcken ligger mindre än 25 meter från odlingsområdet.

    Två timmar träning om dagen som kostar 0:- i gymavgift, tränade det mesta från vader till nacke.

    Sparar in 60 000:-/år i minskade matkostnader, sparar in gymkostnad under 5 odlingsmånader, får ett friskare liv, motion, giftfriare grönsaker..... allt från en investering på några fröpåsar, samt sparade frön från föregående år.

    Detta känns spontant som att de flesta spekulerare har svårt att få bättre avkastning än dessa fröpåsar.

    Detta har väldigt lite med räntor, lån, amortering att göra.

    Detta är mest en annan vinkling av ett vanligt trädgårdsarbete.

    Timkostnad vid eget arbete kan inte räknas in, det är en livsstil/hobby/friskvård......

    Så om jag lånar 100 000:- och vill omsätta de till en vinst hade jag aldrig spekulerat på börsen.

    Mvh P-A
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: