Jag skrev billigare än de fantasipriser som var ovan....självklart kommer du inte ner i samma priser som när du gör det själv, men du får i stället en trappa som garanterat är gjord enligt alla konstens regler och framförallt med en betong som håller. Kontrollera att du får betong med ett VCT under 0,40.
rostfri armering används visst. men kanske inte i en trappa hemmavid
Användningsområden
Infraobjekt; broar, tunnlar, parkeringsdäck m m.
Marina miljöer; hamnanläggningar, kraftverksdammar m.m.
Kemisk industri, processindustri, reningsanläggningar.
Tillverkningsindustri och laboratoriemiljöer känsliga för magnetisk armering
Användningsområden
Infraobjekt; broar, tunnlar, parkeringsdäck m m.
Marina miljöer; hamnanläggningar, kraftverksdammar m.m.
Kemisk industri, processindustri, reningsanläggningar.
Tillverkningsindustri och laboratoriemiljöer känsliga för magnetisk armering
Vi bygger hur många P-hus som helst om året, vi bygger tunnlar åt banverket med mera, vi har t.o.m. byggt marina konstruktioner för undervattensbruk samt i skvalpzoner vid hamnar och det används aldrig rostfri armering (däremot ett annat stål än standard B500). Det skall till ofantligt aggressiv miljö för att det skall användas något rostfri armering (vi pratar slakarmerat nu, det blir helt annorlunda om vi pratar spännarmering). Däremot används det mycket andra rostfria detaljer i de miljöerna du skriver ovan, men det beror på att det är detaljer som i så fall inte döljs i betongen (svetsplåtar och sådant för att koppla betongelementen). Det enda jag kan köpa av ovanstående är om det inte får finnas magnetisk armering...byggare henke skrev:
Det är klart att man kan använda rostfri armering, men det görs aldrig i praktiken...
stämmer. för dyrt. förstår ej varför folk blir rädda me lite rost angrepp på armering.
jag är ju faktiskt bara snickare. inte armerare.
va tror du har dom använt rostfritt i kärnkraft anläggningarna?
jag är ju faktiskt bara snickare. inte armerare.
va tror du har dom använt rostfritt i kärnkraft anläggningarna?
Reaktorinneslutningen kan jag inte svara på, men i övriga konstruktioner är där ingen rostfri armering, det vet jag (eftersom jag själv varit med och tillverkat delar av ringhals). Men jag kan inte se någon som helst anledning till varför de skulle ha någon rostfri armering i rekatorinneslutningen. Det är ingen korrosionskänslig miljö. Det är betongen och åter betongen som är det viktiga.byggare henke skrev:
Känns som om vi börjar hamna lite OT nu va?
---> Pinebar: Hur går det för dig? Gjutning imorgon eller? Jag tar gärna emot dina synpunkter på att beställa från betongbil: om det blir stressigt t.ex. eller andra positiva/negativa upplevelser.
---> Pinebar: Hur går det för dig? Gjutning imorgon eller? Jag tar gärna emot dina synpunkter på att beställa från betongbil: om det blir stressigt t.ex. eller andra positiva/negativa upplevelser.
Din form ser ju också jättefin ut nu, knicklas!
Jo vi gjuter imorgon. Jag ska försöka hinna fota lite också.
Vad det blir för VCT på vår betong vet jag inte, men vi var tvungna att välja lite lösare än vad Betongindustri egentligen rekommenderar till trappor för att den ska gå att leverera med 9 m ränna. (För rännan är en förutsättning för att vi inte ska behöva flytta all betongen till den ena trappan i skottkärra.)
Jo vi gjuter imorgon. Jag ska försöka hinna fota lite också.
Vad det blir för VCT på vår betong vet jag inte, men vi var tvungna att välja lite lösare än vad Betongindustri egentligen rekommenderar till trappor för att den ska gå att leverera med 9 m ränna. (För rännan är en förutsättning för att vi inte ska behöva flytta all betongen till den ena trappan i skottkärra.)
Lite offtopic såhär på onsdagskvällen gällande armeringen:
Betongen passiverar armeringen eftersom det är en basisk miljö. Vanlig kolstål rostar fort i sura miljöer men inte alls i basiska. Däremot när betongen vittrar sönder, då ligger armeringen pyrt till. Enda anledningen att man inte har det i kärnkraftindustrin kan vara att vissa legeringsämnen är lite väl aktiverbara och kan skada materialet. Därför bär man nog välja nå annan legering.. (men dock ej av korrosionsskäl).
Så. Fina trappor, blir sugen på att gjuta en egen. Mera bilder!
Betongen passiverar armeringen eftersom det är en basisk miljö. Vanlig kolstål rostar fort i sura miljöer men inte alls i basiska. Däremot när betongen vittrar sönder, då ligger armeringen pyrt till. Enda anledningen att man inte har det i kärnkraftindustrin kan vara att vissa legeringsämnen är lite väl aktiverbara och kan skada materialet. Därför bär man nog välja nå annan legering.. (men dock ej av korrosionsskäl).
Så. Fina trappor, blir sugen på att gjuta en egen. Mera bilder!
Här har jag ett par bilder på våra trappor vi gjutit. Det kan vara bra att ha en stabiliserande regel på mitten eftersom formvirket annars kan bågna.
Första formen.
Här renoverade vi entrétrappan. Vi bilade bort delar av trappan och renoverade den sedan.
Andra formen:
Här byggde vi en altan med lecablock och en rejäl portion betong...9 kubik tror jag.
Tredje formen:
Här gjöt vi en stödmur och trapp i en gjutning. Formbygget tog sin lilla stund, men slutresultatet blev riktigt bra. Formen höll och gjutningen blev rak. Tror det gick åt ca 2 kubik betong. Vi blandade själva.
Fjärde formen:
Nu har turen kommit till entrétrappan igen (samma som Första formen). Trappan har varit för brant, så jag kom på att bygga om den....Översta steget blev 3 cm djupare, nästa steg 6 cm och därefter 9, 12 osv... Längst ner blev det helt nya trappsteg.
Därefter hamade det skiffer på trappan:
Första formen.
Här renoverade vi entrétrappan. Vi bilade bort delar av trappan och renoverade den sedan.
Andra formen:
Här byggde vi en altan med lecablock och en rejäl portion betong...9 kubik tror jag.
Tredje formen:
Här gjöt vi en stödmur och trapp i en gjutning. Formbygget tog sin lilla stund, men slutresultatet blev riktigt bra. Formen höll och gjutningen blev rak. Tror det gick åt ca 2 kubik betong. Vi blandade själva.
Fjärde formen:
Nu har turen kommit till entrétrappan igen (samma som Första formen). Trappan har varit för brant, så jag kom på att bygga om den....Översta steget blev 3 cm djupare, nästa steg 6 cm och därefter 9, 12 osv... Längst ner blev det helt nya trappsteg.
Därefter hamade det skiffer på trappan:
Redigerat:
Åh, härligt med lite fler bilder - tusen tack Fasting65! 
Jag har länge drömt om att bygga en sån altan som du gjort, mura upp och gjuta ett golv. Vårt hus är ett funkis-hus från -36 och då vore det ju det absolut snyggaste jämfört med trallgolv. Vad kan man räkna med för kostnad för att uppföra något liknande? Finns det nån annan forumtråd som behandlar en sån altanbyggnation?
Jo, när formen är fixerad ska jag komplettera med en regel mitt på sättstegen, som sen förankras i en sträva längre ut på gräsmattan nedanför trappan.
Idag kommer förhoppningsvis smidesräcket svetsas på plats, så att dessa sedan kan gjutas in i betongen längst ner.
Jag har länge drömt om att bygga en sån altan som du gjort, mura upp och gjuta ett golv. Vårt hus är ett funkis-hus från -36 och då vore det ju det absolut snyggaste jämfört med trallgolv. Vad kan man räkna med för kostnad för att uppföra något liknande? Finns det nån annan forumtråd som behandlar en sån altanbyggnation?
Jo, när formen är fixerad ska jag komplettera med en regel mitt på sättstegen, som sen förankras i en sträva längre ut på gräsmattan nedanför trappan.
Idag kommer förhoppningsvis smidesräcket svetsas på plats, så att dessa sedan kan gjutas in i betongen längst ner.
Altanen gick på löpande räkning. Jag vet inte vad som föll i oss, men vi hade bara bestämt oss för att göra altanen. Såhär i efterhand vill vi jag nog inte räkna ut det exakta priset, för det blev rätt dyrt troligen.
Jag kan dock ge mej på ett snabbt överslag:
ca 2 pall leca = 96 x 19.90 = 2000
Ett par kubik betong till sulan handblandades = 2000 ?
En balja betong ca 10.000
Massor med armering = 5000 ?
35 kvm klinker á 300 kr + läggning (jo, vi hyrde in plattis där...) = 10500 + x kr
Skiffer ovan murarna = 2500
Vattensågning av hål i skiffer = 1500
Putsning av murar ink puts = 3000 ?
Arbetskostnader = 10000 (lågt räknat säkert)
Smidesräcke = 25.000
72.000 plus plattläggning... 8000 ?
Tja, ska vi gissa att vi landade runt 80-100 tusen för att ge en fingervisning.
Oj, då har jag "glömt" formvirke och grundarbetet...
Jag kan dock ge mej på ett snabbt överslag:
ca 2 pall leca = 96 x 19.90 = 2000
Ett par kubik betong till sulan handblandades = 2000 ?
En balja betong ca 10.000
Massor med armering = 5000 ?
35 kvm klinker á 300 kr + läggning (jo, vi hyrde in plattis där...) = 10500 + x kr
Skiffer ovan murarna = 2500
Vattensågning av hål i skiffer = 1500
Putsning av murar ink puts = 3000 ?
Arbetskostnader = 10000 (lågt räknat säkert)
Smidesräcke = 25.000
72.000 plus plattläggning... 8000 ?
Tja, ska vi gissa att vi landade runt 80-100 tusen för att ge en fingervisning.
Oj, då har jag "glömt" formvirke och grundarbetet...
VCT behöver inte påverka flytklassen på betongen...men det låter som om du får en betong som inte är i närheten av att klara kraven, tyvärr. Om så är fallet..vad du än gör TÖSALTA ALDRIG trappan.pinebar skrev:
Redigerat:
---> Fasting65: Ouch!!! Det lät allt saftigt! Man får väl hålla tillgodo med trist trallvirke verkar det som...!
---> jhenrikj: Har jag fattat detta rätt - VCT anger kvalitén på betongen? Men behöver inte påverka flytklassen? Om nu inte ens "pinebar" vet vilken VCT han kommer få - hur vet då du att han antagligegen får en betong som ligger långt från kraven? Och vilka är kraven du nämner? Min ursprungliga trappa som gjutits 1936 med (gissningsvis) sämre betong klarade sig i 74 år - jag är nöjd om den nya klarar samma livslängd, och utan tösalt denna gången hoppas jag på lite till...
---> jhenrikj: Har jag fattat detta rätt - VCT anger kvalitén på betongen? Men behöver inte påverka flytklassen? Om nu inte ens "pinebar" vet vilken VCT han kommer få - hur vet då du att han antagligegen får en betong som ligger långt från kraven? Och vilka är kraven du nämner? Min ursprungliga trappa som gjutits 1936 med (gissningsvis) sämre betong klarade sig i 74 år - jag är nöjd om den nya klarar samma livslängd, och utan tösalt denna gången hoppas jag på lite till...
Ja, nu har vi gjutit och det gick väl bra tror jag, men var tröttsamt.
Betongbilen kom strax före 14 och vi var klara vid 21:30. Många steg var det att platta till.
Vår betong hette GDS-BETONG C32/40 16 S3 - S4 LU VCT0,45 - S3.
Om det var bra eller dåligt, rätt eller fel visar sig väl inte förrän efter några år antar jag.
Den fungerade i alla fall bra att arbeta med och stannade snällt kvar i formarna medan vi höll på.
Lite iakttagelser:
Det hade varit bättre att ha dubbla uppsättningar av alla verktyg när man gör två trappor, då hade det gått fortare.
Formarna fungerade. Men våra förstärkningsreglar på stegen var lite i vägen när man skulle arbeta med stegens ytor. Vi provarde att ta bort en och insåg direkt att de behövs för att formen ska hålla formen.
Det hade varit bättre att få betongen direkt på morgonen, för det hann bli mörkt innan vi var klara. (Men det kunde vi inte påverka.)
Jag skulle kunna tänka mig att vår betong var något för lös för knicklas vagnsstycken. Men som sagt om vi hade avstått rännan, skulle vi ha kunnat få segare betong.
Och till slut - hade jag kunnat hitta en hantverkare som kunde titta mig i ögonen och säga att han kan det här och som hade kunnat ge nöjda referenser, så hade han fått göra det. Men vi hittade ingen. Och det som står i den här tråden antyder ju också att både hantverket och kvaliteten på betongen skiftar en hel del även hos dem som kallar sig proffs. Så var det också när vi pratade med våra grannar som har fått trappor byggda. Ingen ville rekommendera sina hantverkare och en hade fått tvinga sina hantverkare att bila bort, göra om och göra rätt.
Så nu får väl framtiden utvisa om våra trappor blev bra eller inte.
Betongbilen kom strax före 14 och vi var klara vid 21:30. Många steg var det att platta till.
Vår betong hette GDS-BETONG C32/40 16 S3 - S4 LU VCT0,45 - S3.
Om det var bra eller dåligt, rätt eller fel visar sig väl inte förrän efter några år antar jag.
Den fungerade i alla fall bra att arbeta med och stannade snällt kvar i formarna medan vi höll på.
Lite iakttagelser:
Det hade varit bättre att ha dubbla uppsättningar av alla verktyg när man gör två trappor, då hade det gått fortare.
Formarna fungerade. Men våra förstärkningsreglar på stegen var lite i vägen när man skulle arbeta med stegens ytor. Vi provarde att ta bort en och insåg direkt att de behövs för att formen ska hålla formen.
Det hade varit bättre att få betongen direkt på morgonen, för det hann bli mörkt innan vi var klara. (Men det kunde vi inte påverka.)
Jag skulle kunna tänka mig att vår betong var något för lös för knicklas vagnsstycken. Men som sagt om vi hade avstått rännan, skulle vi ha kunnat få segare betong.
Och till slut - hade jag kunnat hitta en hantverkare som kunde titta mig i ögonen och säga att han kan det här och som hade kunnat ge nöjda referenser, så hade han fått göra det. Men vi hittade ingen. Och det som står i den här tråden antyder ju också att både hantverket och kvaliteten på betongen skiftar en hel del även hos dem som kallar sig proffs. Så var det också när vi pratade med våra grannar som har fått trappor byggda. Ingen ville rekommendera sina hantverkare och en hade fått tvinga sina hantverkare att bila bort, göra om och göra rätt.
Så nu får väl framtiden utvisa om våra trappor blev bra eller inte.
