Tidigare finansminister vill ha höjd fastighetsskatt

Omfördelningspolitik enligt din idé med fastighetsskatten blir ju ganska fel, om man tänker sig följande exempel.
Du och jag bygger varsitt hus på olika orter i Sverige till samma kostnad och vi har lika löner, 10 år senare så har vi haft en lika löneutveckling fast din ort har blivit väldigt attraktiv och huspriserna har rusat, på min ort har husmarknaden stagnerat så priserna har stått still i många år. Enligt ditt resonemang så har ju du blivit betydligt rikare än mig och ska betala högre fastighetsskatt, det innebär att fast vi har haft lika löneutveckling så kommer jag få en högre disponibelinkomst än dig är det bra fördelningspolitik?
Några år senare när vi går i pension och inkomster sjunker för oss båda men fortfarande lika, jag har råd att bo kvar i min bostad, medans du börjar få problem för att huspriserna har fortsatt att rusa på din ort och med det din fastighetsskatt.
Vem är rik den som måste flytta, eller den som har råd att bo kvar?
Om någon kommer ihåg Bosse Ringholm (S) (Finansminister 1999–2004) så var hans förslag att de som inte har råd med fastighetsskatten kan ju låna på sitt hus, de kunde även låna till förmögenhetsskatten som fanns då, är du inne på samma linje att människor ska behöva låna till skatten

 

Tja... Om man ska börja gå i klassamhället så är på väldigt farlig väg. Tappar dessutom inte fastighetsskatten sin status som bra skatt? Då måste jag ändå säga att det känns som en ännu mer orättvis skatt.

Eftersom Stockholm tydligt är en stad där alla som i villa är rika...
Så tycker jag det låter bra. . För det innebär att jag är rik!

 

Ja om man är egoist så är det skitkasst.

 

Nja, det fastighetsskatt basserat på värde innebär är inte att den är gratis för medelklassen heller. Men det är väl ändå bra märkligt att de enda som får höjd avgift i år är de med ett hus värt mindre än miljonen, vilkas taxeringsvärde skrivs upp. Hade samma regler gällt alla hade den genomsnittliga villaägaren i Linköping med ett taxeringsvärde på 0,75 av det = 2,8 miljoner fått betala 21 000 kr per år. Men som bekant behöver vi inte chockhöja. Tror knappast Löfven skulle våga eller vilja det om han ens törs ge sig på skatten överhuvudtaget. Skulle han göra det lika för alla skulle han kanske våga sätta den på en tredjedel av det, 0,25% och då får den genomsnittliga Linköpingsbon betala ungefär samma som nu, medan de rikare får betala mer och Wallenbergarna får betala multum mer, men ingen fara där heller för i förhållande till deras rikedom betalar de inte mer än Linköpings villaägare.

 

Det är ju det jag menar. Det är medelklassen som får den kännbara skillnaden och i Sverige är det nästan alla! De rikaste få procenten märker inget och de fattigaste få procenten får det värre eller så går någon begränsningsregel in.

Det som i tråden benämns som "rika" är en majoritet.

Typisk vänsterpolitik är att kolla situationen för de 2% rikaste och upptäcka hur bra de har det för att sedan jämföra med de 2% fattigaste och upptäcka hur dåligt de har det. Sedan baserat på de 2% rikaste(som nu generaliseras till "de med lite högre inkomster") föreslå något som överför pengar till de fattigaste 2% (som nu heter "de med lite lägre inkomster"). Det är bara det att man totalt har missat att kolla hur det ser ut för och drabbar resterande 96% som inte är extrema åt rika eller fattiga hållet men dessa klumpas ändå in i de två skikten. Det är bara i ändarna de riktigt stora skillnaderna finns. Och det reperesenterar inte folket alls.

 

Nej, jag tycker det är högst problematiskt hur mycket folk lånar och dessvärre måste de låna än mer nu när fastighetsskatten blivit en avgift (för de flesta) och priserna skenat iväg.

Men ang. ditt exempel så är det ganska fint skräddarsytt. Om den stad jag flyttar till får stigande fastighetspriser så beror det sannolikt på att det går bra för den staden. Efterfrågan på mer arbetskraft är större och då ökar husprisern, men i normalfallet betyder det också att lönerna också ökar i den staden. Så i normalfallet skulle jag också få något högre lön än dig, och även om det endast är en tusenlapp eller två per månad så räcker det för att betala skillnaden. Jag har tur som kan bo i en eftertraktad ort till samma inköpspris som dig. Mina barn har sannolikt större chans till karriärer i hemorten än dina etc. Och till slut får de ärva vad jag kunnat spara och värdet av mitt hus. Så nja, jag tycker nog inte jag ska klaga i det fallet. Jag drog trotts allt vinstlotten.

 

Ja visst jag håller med. I dagens Sverige är det medel och övre medelklass som skattar för dem längst ner för de betalar skatt på lön, medan kapitalister betalar betydligt lägre skatt då allting är vinst. Och jag är även för undantagsregler om skatten slår fel. Klassiska exemplet, en gammal fiskargubbe som vill bo kvar.

 

Jag?
Vad är det jag gör för fel när jag skriver?
Det är den stora majoriteten i mitten av inkomstfördelningen som betalar precis somvi skriver!

 

Nej. Hela min poäng är att den där medelklassen är nästan samtliga!
1% tjänar massor (över 100k/mån), dessa offrar dock sin fritid mm för att uppnå detta.

Personer som håvar in pengar på kapital är ännu färre.
Ca 10%tjänar lite eller inget men där gömmer sig en hel drös som valt att inte tjäna något t.ex. alla studenter.

Kvar där i mellan är den där medelklassen som är nästan allihopa.
Utjämningen mellan medel/övre medel till de lägre (exkl de som studerar osv) fungerar alldeles ypperligt både genom att skatten betalas i relation till inkomst och att skatten på inkomst dessutom är progressiv.

 

Nja tror faktiskt inte att avskaffandet av fastighetsskatten har haft så stor betydelse, utan det är den sjunkande ränta. När jag och min fru köpte våran första lägenhet 1992 så fick vi en bra ränta på 9,25% nu ligger våran ränta på huset på cirka 1,3%, så om man tänker sig en bruttoutgift för räntan 30,000/år så var det ett lån på 325,000 1992 idag kan vi låna ungefär 2,3 miljoner till samma kostnad. Tittar man på prisutvecklingen de senaste 20 åren så har villor ökat med 249% medans bostadsrätter samtidigt har ökat med 579% och bostadsrätter har inte haft samma sänkning på fastighetsskatten så det är räntan som har påverkat priserna. Sedan vet jag inte om skatt ska baseras på tur eller otur när man väljer bostadsort, för det finns många orter som är fattiga och har en svag arbetsmarknad men de har blivit populära semesterorter med stigande huspriser som följd. Så kanske karriären för dina barn om de stannar på hemorten är ett säsongsjobb i glasskiosken, och arvet är ett full belånat hus för att du skulle kunna bo kvar och har råd med fastighetsskatten. Jag vet inte om man ska kalla det vinstlott, snarare nitlott att staten plockade av dig alla pengar.
https://maklarvarlden.se/sa-har-sveriges-bostadspriser-utvecklats-de-senaste-20-aren/

 

Jag tror han syftade på mig där.

 

Ja då har man en rätt god kassa säck att lämna till sina arvingar om inte annat. får ni 20000 på den gatan så skulle jag gladligen byta boende mer er kan jag lova. 20 000 kr per år är för övrigt inte så oöverkomligt. Ettor som hyrs ut för tre tusen kronor i månaden i vilken småstad som helst skapar ju hyror på 36000 kr/år. Visst, jag vet att hus också har elräkningar och lån att betala, men en villa räcker för vadå, 5 personer? Jag skulle själv inte gärna vilja lägga till med 12000 kr till per år, men för villor av ett sådant värde skulle jag bytt utan att blinka. Så nej så synd är det inte om er på din gata och det finns nog mer än en högavlönad där också.

 

Du tänker fel när du jämför utgiften för att hyra en lägenhet med att äga ett boende, en långsiktig hyresvärd sätter av pengar för kommande underhåll, för efter ungefär 50 år så är allt utom stommen på huset slut, tror inte det är många som äger sitt boende som skriver av det på 50 år då blir det för dyrt att äga sitt boende. Och när man hyr så tar man inga som helst risker utan vill man flytta så tar det max 3 månader att bli av med sitt boende oavsett marknaden. Många idag tror att äga sitt boende är en garanterad vinst, men så är det inte om man ser tillbaka under en längre tid.