Byggahus.se

Tidfördriv i vinter / Att tänka på vid husplanering

38k läst  13 svar

  1. I
    Anonym
    På begäran lägger jag härmed ut Tidsfördriv 1-4 på nytt eftersom de försvunnit i samband med omläggningen.

    Tidsfördriv i vinter 1
    Ni som är intresserade av planlösningar, vilka husfabrikanter (med huskataloger) har de bästa husen (planlösningar och exteriörer), sedda ur er synpunkt? Välj ut max tre stycken och ordna dem så att den översta är den ni tycker bäst om, näst överst därnäst och den sista i tredje hand. Kalla den Lista A.

    Vem av husfabrikanternas hus har den bästa funktionen? Ge tre exempel. Lista B.

    Vem av husfabrikanternas hus har den mest tankeväckande/inspirerande arkitekturen? Ge tre exempel. Lista C.

    Katalogerna kan ni skaffa via nätet. Här kommer länkarna till ett flertal husfabrikanter. (Hittar ni fler tillverkare/länkar, så dela med er av dem till oss andra.)

    www.a-hus.se
    www.anebyhus.se
    www.eksjohus.se
    www.faluhus.com
    www.forsgrenstimmerhus.se
    www.gotenehus.se
    www.hjaltevadshus.se
    www.modulent.com
    www.myresjohus.se
    www.otark.com
    www.rorvikshus.se
    www.savsjotrahus.se
    www.sjodalshus.se
    www.trivselhus.se


    _____________________
    Byggaren
     
    • Svara
  2. I
    Anonym

    Tidfördriv i vinter 2

    Ni som är utan tidigare erfarenhet av eget hus, men funderar på/önsketänker att bli husägare så småningom, kanske börjar med att införskaffa huskataloger från diverse husfabrikanter för att studera utbudet och se vad ni kan tänka er? (Och det gör kanske även ni som redan sitter i hus?) Vad är det då ni tittar på? Är det planlösningen i första hand eller exteriören?


    Planlösningen:
    Hur läser ni ritningarna och vad är det ni tittar efter? Kan ni tolka ritningarnas förkortningar? Kan ni se om husformen leder till dyrare konstruktion? Kan ni hitta brister i funktionen? Kan ni hitta dolda kommunikationsytor? Kan ni föreställa er ljudisoleringsproblem? Har ni koll på arbetsgången i ett kök? Har ni koll på möblerbarheten?

    För att ta ett exempel som kan vara svårt att se för er som är otränade: arkitekterna gör det ibland lätt för sig och ritar öppna planlösningar för att slippa kommunikationsytor i form av korridorer eller andra lösningar, vilket leder till sämre möblerbarhet av rumsytan.

    För skojs skull kan ni m.h.a. en linjal och penna avslöja hur mycket kommunikationsyta som är dold i det till synes ’korridorfria’ huset. Lägg linjalen på kanten av en dörröppning som ni tror att ni kommer in i rummet från och till en annan dörröppning i samma rum som ni tror att ni kommer att gå till och dra ett streck. Gör likadant med andra kanten. Fortsätt sen på samma sätt genom hela planlösningen. Ni kommer att bli förvånade över hur mycket yta som inte går att möblera, om ni inte vill hoppa över möblerna vill säga. (Ni kommer antagligen också att upptäcka att det saknas väggar för att hänga upp tavlor på eller ställa bokhyllor emot.)

    Räkna samma ytan i stort och jämför med hur mycket den dolda kommunikationsytan utgör av den totala boendeytan och ni får antagligen en tankeställare. Fundera sen på hur de skulle ha gjort istället för att lösa planen med korridorer (eller dylikt). Bli inte förvånade om det då visar sig att ni klarar er med mindre kommunikationsyta och kan få ner totala ytan (billigare byggkostnad) alternativt lägga överskottet på större rum etc.

    Ni har också en intressant iakttagelse att göra: ju större totala yta, desto sämre planlösning i kataloghusen.

    Katalogerna kan ni skaffa via nätet. Se Tidsfördriv i vinter 1.

    ___________________________
    Byggaren
     
    • Svara
  3. I
    Anonym

    Tidsfördriv i vinter 3

    Att bedöma en planlösning är inte så lätt. Det är lätt att låta sig förledas av snygga skisser och missa viktiga funktioner och samband. Ibland sker skissandet omedvetet och ibland medvetet. I sista fallet kan arkitekten mycket väl ha lagt ut villospår. Som att rita sängen med fel/mindre mått för att få sängplatsen/sovrummet att verka större än vad den/det är. Eller möblera ett rum med ett minimum av möbler för att det ska verka rymligare. (Ytan bestäms ju av funktionerna. Ska det finnas förvaring (skåp/bokhyllor), sitt- och matgrupp i vardagsrummet, så ska också de för dessa funktioner erforderliga möblerna få plats där.)

    Ritar du själv är det lätt att fastna i bestämda uppfattningar eller en detaljerad minnesbild och glömma samma saker. (Jag är inte själv inte befriad från det problemet. Jag ser därför samma ’fel’ hos andra. Som när en namnkunnig arkitekt på en ännu större arkitektfirma hade ritat en idrottsanläggning och lyckats glömma bort grovsoprum i någon av byggnaderna. (Det fanns inte ens plats för ett ynka sopkärl.) Men fullt så grova fel har jag inte gjort mig skyldig till och det beror på att jag har utarbetat en checkmall (i vilken kontrollen är inbyggd) för olika typer av byggnader/projekt för att bedöma slutresultatet.)

    Du kan själv göra en likadan mall utifrån dina personliga preferenser. Börja på tio (10) poäng för en helt perfekt planlösning som till 100% stämmer överens med kravlistan. Ställ sen upp kravlistan med 0,25 poängs avdrag för varje punkt som planlösningen skiljer sig från din lista. Kommer du upp till nio (9) poäng i slutresultat, har du nästintill en perfekt planlösning. Åtta poäng är bra. Allt under sju är dåligt.

    Så här ser min checklista ut (med kommentarer) för villor som passar mina preferenser:

    1. Entrén ska ha vindfång och tak så att ytterdörren sitter i skyddat läge och inte kan slå upp så att gångjärnen bryts (kräver dörrstopp både i ovan och underkant) och en besökare kan stå i skydd i väntan på att dörren öppnas. (Kylan slipper då också inte in i huset lika lätt.)
    2. All yta invändigt ska ligga i samma golvplan. Undantag för hus som är uppdelade på flera plan. (Yta inom samma golvplan ska ligga i samma nivå för maximal framkomlighet.)
    3. Ytan närmast innanför ytterdörren ska ha vattentålig golvbeläggning, vara minst 1,8 meter bred och 1,5 m djup, befriad från hatthylla, garderober, dörrar och trappor och möjlig att möblera med en stol (för av- och påtagning av skor) eller ha en klaffstol uppsatt på vägg.
    4. Ytan i pkt. 3 ska följas av en möblerbar hall (minst spegelplats) med tillgång till (helst) separat kapprum med hatthylla, klädkammare och rymligt toalettrum (helst utan dusch).
    5.. Från hallen ska resten av husets yta kunna nås. (Direktingång till kök från hall önskvärd.)
    6. Våningstrappa till eventuell över-/souterrain-/källarevåning ska helst starta från hallen. En 1,2 m bred och rak trappa ska eftersträvas. Stegförhållandet ska stämma med formeln för lättgången trappa: 2h+b=57-63 cm. Svängd trappa ska helst ej ha inre plansteg smalare än 15 cm.
    7. Från entrén ska helst en grovingång finnas med möjlighet till avhängning av regnkläder o. arbetskläder på hatthylla e. dyl. Minst en 60 cm garderob ska finnas. Groventrén får gärna kombineras med klädvårdsrum/tvätt.
    8. Klädvårdsrummet ska ha tvättmaskin och torktumlare upphöjda från golv för att medge ett bekvämt istopp och urtag av tvättgods. Det ska finnas fristående rostfri tvättho (alternativt en tvättbänk) för grov-, fin- och handtvätt. Tvättmaskin, torktumlare och tvättho/-bänk ska finnas på samma vägg (för att slippa slabb över golvet och minska rördragningen). Det ska finnas en minst >1m lång och 60 cm djup och fri bänkyta för klädvård och uppställning av kallmangel. Det ska finnas ett 1,5x1,8 meter torkrum i anslutning till klädvårdsrummet. Det är bra om det finns direktkontakt mellan klädvårdsrummet och köket.
    9. Kommunikationsyta/korridorer (om inte en öppen planlösning eftersträvas) ska vara minst 1,3 m bred (oräknat garderober och andra anslutande enheter) och högst 3 meter lång.
    10. Vardagsrummet ska kunna nås från hallen och kunna göras helt avstängbart från resten av huset (även om en helt öppen planlösning eftersträvas) för att skydda klädda möbler mot husdjur och göra det möjligt att ta emot besökare med allergi mot pälsdjur samt få ett rum som lämpar sig för samvaro mellan vuxna utan störande inslag.
    11. Det är ett plus om det finns en neutral yta/rum för Tv-tittande och barns lek/samvaro, skild från vardagsrummet.
    12. Sovrum och andra rum ska helst nås genom avgränsade kommunikationsyta/korridor (om ej helt öppen planlösning eftersträvas). Sovrum får ej vara genomgångsrum.
    13. Badrum med toalettstol, handfat/kommod, dusch och badkar ska finnas i anslutning till de flesta sovrummens läge. Separat WC med dusch (el. badrum) är önskvärt i anslutning till en klädkammare (som går att använda till dressingroom) till sängkammaren.
    14. Inget sovrum får ha rumsyta <10m2 (exkl. klädförvaringsenhet/garderob). Klädförvaring i sovrummen ska helst undvikas. Dörrslagning som går inåt i sovrummen ska eftersträvas. Om garderob finns i rummet och placeras inbyggd i vägg bakom uppslagen dörr godtas att dörr går utåt från sovrummet.
    15. Om totala boendeytan är >140 m2 ska huset rymma minst fyra sovrum.
    16. Köksytan ska vara funktionsuppdelad; förvaring (kyl/frys), beredningsytan och spisplatsen ska bilda en arbetstriangel. Matplats, förvaring (porslin/bestick) och diskbänk ska bilda en annan arbetstriangel. (Undantagandes kök med parallelluppställning/U-formad inredning, där avståndet mellan punkterna är maximalt 1,5 m = människans räckvidd utan att behöva använda kroppen eller flytta på fötterna.)
    17. Dörrar ska överallt helst slå upp mot vägg.
    18. Fönster bör sluta minst 30 cm över golv (för att få plats med radiator och slippa drag längs golvet).
    19. Öppet upp/ner ska undvikas (för att slippa ljudproblem mellan våningsplanen).
    20. Kök bör ligga mot gatan (om inte trädgårdskontakt speciellt eftersträvas) i norr-/österläge och matplatsen bör ha direktutgång till uteplats.
    21. Sovrum bör ligga i österläge (för att få vakna till morgonsol). Vardagsrum i söder- eller västerläge (för att få sol dag- och kvällstid). Tv-rum i norrläge (för att slippa se solreflexer i Tv-rutan).
    22. VA-installationerna bör vara samlade till högst 2-3 punkter inom ytan och så nära gatan som möjligt (för att slippa dyra ledningsdragningar).
    m.fl.


    Så långt det invändiga. (Det finns fler detaljer här som jag hoppat över.) Sen finns fler mallar som rör husets konstruktion, exteriör, materialval, byggnads- och driftsekonomi, etc. (Lämnas därhän.) Tillsammans ska ’betyget’ inte bli lägre än sju (7) poäng för att huset ska få godkänt.

    (Du får då vikta mallarna så att det du bedömer som viktigast får större tyngd än de övriga. Är du alltså lite full av fanken ser du till att sätta 50% av vikten för exteriören, om det är den som är ditt huvudintresse, och de övriga 50 fördelade på resten. Kör du med snål budget är kanske byggnads- och driftsekonomin av större intresse än flådigt materialval, osv.)

    Applicera sen din/-a mall/-ar på planlösningarna i huskatalogerna, så kommer du snabbt att få se resultatet. Och låter du rita husets speciellt för din del kan det vara bra att ha mallarna som stöd för arkitekten (som då blir en kravspecifikation utan bilder) och efteråt som checklista att du fått vad du förväntat dig. (Det är alltid lättare och billigare att ändra på papperet, än när det ritade ska omsättas i praktisk verklighet.)


    _____________________________
    Byggaren
     
    • Svara
  4. I
    Anonym

    Tidsfördriv i vinter 4a

    Det är inte lättare, som förstagångshusägare, att planera och anlägga en vacker och lättskött trädgård än att planera och bygga huset som jag tidigare visat i Tidsfördriv i vinter 1-3. Här kommer därför en lista med rekommendationer, grundande på fyra egna täppor utöver ett antal andras täppor, så ni slipper göra samma fel som vi gjorde i början och många med oss gjort därefter.

    Om man utgår från gatan, så ska man från den kunna nå entré (och eventuell groventré) samt garage-/carportsbyggnaden. Det kan man göra på många olika sätt, varav tre huvudtyper ska beskrivas här:

    Den enkla: en gångväg rakt fram till ytterdörren, gångväg till groventrén, uppfart till garaget. Ibland är de kombinerade så att man via garageuppfarten kan nå huvudentrén och eventuell groventré. Så planlades och anlades många 1960- och 1970-talsvillaträdgårdar.

    Den lite mer komplexa: gångvägen till ytterdörren är svängd i en mjuk böj, garageuppfarten rak och bred med parkeringsyta för två bilar i bredd och ibland två på djupet också. Oftast en groventré mot trädgårdssidan (som i huvudsak bara används innan snön kommer) och därför saknar kontakt med gatan via särskild gångväg. Var vanlig fram till 1990-talet och ibland la man om sin gamla raka entréväg till en mjukare sådan och skapade fler parkeringsplatser på tomten.

    Den moderna: hela framsidan är stensatt i större eller mindre omfattning och eventuellt också terrasserad. I stensättningen har man skapat ’hål’ för växter och träd. Kanske finns också ett dekorativt ’vattenplask’ i ytan. Började synes under 1990-talet. En del äldre hus har också fått denna nya form, men för det mesta utan att passa ihop med huset.

    Om den första kan sägas att den är extremt tråkigt utformad med nutidens ögon sett. Om den andra kan sägas att den inte är mycket bättre än den första, men ibland ett steg i rätt riktning. Om den tredje kan sägas att det är tidens design i hus och trädgårdssammanhang. Hur länge den kommer att bestå får framtiden avgöra. Rätt utformad är den bättre på många sätt än sina föregångare, men också mycket jobbigare och dyrare att anlägga.

    Underhållsmässigt är den första och andra miserabel. Den tredje kan bli perfekt om resten av trädgården kan passa in i stilen. Fel som är begångna i alla tre typerna ska jag rada upp här i nio punkter tillsammans med tips på hur de kan undvikas för att lättskött ska bli ett begrepp.


    1 Avskiljning gata-tomt i form av staket eller mur. Staket kräver oftast målningsunderhåll (om det är trä-/stålprofiler) och blir lätt nerkört när plogbilen passerar och trycker upp snö mot det. En mur håller bättre. Är det en kallmur (löst lagd sten ovanpå varandra) kan den frysa upp och bli ostabil med tiden vilket kräver omläggning. Bäst är en helgjuten btg.mur grundlagd på rätt sätt. Alternativt används färdiga L- eller T-element av btg. Dessa klarar också av jordtrycket bakom muren om den är hög, vilket inte en kallmur gör om den inte lutas kraftigt bakåt och förses med någon form av stöd (kontreforer) på baksidan och dränering i botten.
    2 Rabatter längs entrévägen upp till ytterdörren. Det ska finnas plats att lägga upp snön som skottas undan vintertid. En grusbelagd gång är då sämst eftersom det är svårt att inte få upp gruset med snön, som sen kanske hamnar i gräsmattan. En stensatt eller plattsatt entrégång är att föredra.
    3 Dito kring garageuppfarten. Här är asfalt ett vanligt material. Läggs btg.plattor ska de vara minst 7 cm tjocka för att klara av hjultrycket utan att plattkanterna trycks ner i spåren. Stensatt uppfartsväg är ett alternativt. Finns också marktegel och andra beläggningstyper att välja på. Allt stenmaterial kräver dock ett bra underlag om sättningar m.m. ska kunna undvikas.
    4 Rabatter längs husväggarna. Bör undvikas av flera orsaker. Av hänsyn till växterna går det inte att hitta en sämre plats. Takutsprånget ovanför hindrar naturlig bevattning. Dräneringen tar hand om det som kommer ner, inte växterna. Snöras från taket kan skada växterna. Det är för varmt intill husväggen vintertid som gör att växterna ’väcks’ till liv för tidigt och riskerar därmed att frysa bort i knoppstadiet på våren. För de som bor i huset är det svårt att inne ifrån huset se det vackra i blomsterrabatterna. Vid slagregn kommer jord att stänka upp på fasaden. Växterna kan skada fasaden när vindarna använder grenarna som sopkvast på ex.vis putsen. Bättre är att ha rabatterna på avstånd, ex.vis längs tomtgränserna eller som ’oaser’ i gräsytan. (Låt dem inte komma närmare husväggarna än tre meter så blir de inte skadade av nerrasande snö på vårsidan.) Det är annars svårt att komma åt att arbeta på fasaden med en rabatt intill ytterväggen; dels för att man inte kan komma åt p.g.a. växterna, dels för att det inte går att ställa en stege i jorden för att komma åt att putsa fönstren eller rengöra solskyddsanordningar.
    5 Gräsytor intill husväggar och staket. Svårt att bearbeta med maskin. Grästrimmer krävs som tar längre tid att arbeta med. Det rätta är att lägga en rad btg.plattor runt huset (eller annat stenmaterial) med markduk under för att slippa få upp beväxning mellan skarvarna och intill husväggen. Då går det lätt att klippa gräset med maskin och trimmertiden blir obehövlig.
    6 Dålig lutning på tomten. Den ska helst luta från huset i alla fyra väderstrecken så att vatten från snösmältningen innan tjälen gått ur jorden kan rinna bort från huset. Ligger huset i slänt, bör det finnas ett öppet avvattningsdike på uppsidan som för vattnet åt sidorna förbi huset.
    7 Markens beskaffenhet. Om jorden är starkt lerhaltig eller består av endast grus, är detta två ytterligheter. Leran gör att vatten kvarhålls och vid köldgrader hävs marken uppåt. Gruset gör att vattnet ’försvinner’ ner i jorden och inte hinner komma växtligheten till del. Bäst är alltså en blandning av lera och grus, så att den blir självdränerande men inte torkar ut helt. På detta underlag kan sen jordförbättring ske med planteringsjord. Tjockleken kan variera från 5 cm (gräsbevuxen yta) till 25-40 cm (planteringsyta). Vid yta som ska hårdgöras (asfalteras eller stensättas) bör all jord tas bort och ett bärlager av grus utläggas med olika uppbyggnad. Det är en fördel att lägga en särskild markduk först, för att hindra oönskad beväxning senare i ytan.
    8 Om gräsytor ska anläggas finns det olika gräsfröblandningar att köpa. De billigare sorterna brukar innehålla en större mängd grovt rajgräs som inte är så slitstarkt. Studera därför påsens innehållsdeklaration och undvik dem som har rajgräs i höga procenttal. Som alternativ till en sådd gräsmatta genom sådd kan man köpa färdig gräsmatta att rulla ut på plantjordlagret. Det går fortare och ger resultat på kortare tid. För skötsel av gräsytor rekommenderas metoden: vattna, klipp, vattna, klipp, osv. Gödsel ska strös ut när det är torrt och få regna ner i mattan. Det bör göras vår och höst.
    9 Om planteringsytor ska anläggas får dessa rättas efter växtvalet, så att djup och utbredning bestäms av detta. Om marken är starkt stenig med större sten är det ingen idé att sätta träd på det stället. Rötterna kan visserligen leta sig ner mellan stenarna, men rotsystemet kommer inte att kunna utvecklas på rätt sätt och då trädet är fullväxt blir det lätt offer för stormvindar med eventuellt åtföljande skador på huset.

    När du planerar din trädgård, gör det med underlag av lantmäterihandling/tomtkarta. Märk ut tomtgränserna och rita huset på den. Rita sen små trianglar till alla dörrar i fasad och en till garageporten. Tänk sen ut hur du ska göra med tillträdet från gatan till huvudentrén och vad du behöver tänka på för att nå garageporten och andra dörrar. Rita även ut norrpilen så att du vet var du har väderstrecken. Vissa växter tycker om sol, andra om halvskugga eller skugga. Och lövfällande träd är t.ex. inget bra i kombination med swimmingpool, balkong eller öppen altan. Fel placerat och du får löv i mängd att kratta/städa undan.

    Dela sen in ytan i framsida och baksida och låt sidoytorna tillhöra någon av dem. Varje yta kan ses som ett ’rum’ som du ska ’möblera’ med växter, stenar och annat efter funktion och ändamål.

    Försök sen att tänka dig din framsida med huset i bakgrunden. Hur ska en besökare se på det? Finns det något som förtjänar framhävas eller behöver döljas/skymmas? Finns det något som arkitekten/du har ansett vara vackert och vill att det ska få bli ostört av växterna? Med höga växter kan du styra betraktarens ögon dit du vill, men tänk på att det som är lågt nyplanterat kan bli högt på bara några år. Det är också en fråga om intresse och tid. Prunkande blomsterrabatter är för all del snygga att se på, men kräver en del jobb för att de ska bli snygga och förbli det under hela blomnings-/växtsäsongen. Tål det du tänker plantera torka och att du är borta på semester fyra veckor i rad?

    Forts. 4b


    _________________
    Byggaren
     
    • Svara
  5. I
    Anonym

    Tidsfördriv i vinter 4b

    Forts.

    Sidorna kan både skymma och tjäna som kulisser för en ny upplevelse på baksidan. Du kan mycket väl göra en rabatt längs sidorna som inte följer tomtgränserna utan smalnar av ytan mellan hus och tomtgräns med mjuk kurvatur. Du kan ha ett plank eller mur mellan hus och tomtgräns i vilket en port är infogad. Öppnar man porten kan man stiga in i en ny värld som är olik framsidan. Där kan gräsyta för både lek och bollspel finnas. Där kan en vy utbreda sig om det är tomt med slänt. Där kan den lilla täppan med färska grönsaker/kryddgården ha sin plats.

    Häckar i tomtgräns kräver oftast plats och skötsel. En varning är också på plats för att de är en av inbrottstjuvarnas bästa kompisar. Kan man inte se in, kan man också jobba ostört som tjuv. Vill man ändå ha häck i tomtgräns (och är överens med eventuell granne därom) finns det ett stort antal alternativ. En del har tyvärr giftiga egenskaper (och därtill t.ex. lockande klarröda bär) som för små barn kan innebära fara för livet. Tyvärr har också en del väldigt tveeggade egenskaper. Det kan verka intressant att få skydd av taggig häck mot intrång, men det är lika lätt att själv bli stucken av den. Det gäller därför att välja sådana som inte är riskmoment, men ändå ger det intryck och skydd man vill ha. Trädgårdsmästaren/plantskolan är rätt instans att råda er i detta fall. Lövfällande häckväxter tillhör inte den lättskötta trädgården. Undvik därför sådana om ni inte vill kratta löv i mängd höst och vår. Komposten är annars rätt plats för dem + gräsklippet.

    Att anlägga en kompost i ett tomthörn så långt bort från huset som möjligt är populärt. Kanske inte från grannens synpunkt. Ditt nordöstra tomthörn blir deras nordvästra och där kanske de vill ha en blomsterrabatt med doftande blommor. Då finns alla möjligheter till reaktion efteråt. Så för grannsämjans skull, se till att komposten hamnar rätt. Och den ska helst ligga i skugga för att inte torka ut.

    Gör inga stora köksväxtland om ni inte har specialintresse för trädgårdsodling. Det är billigare och bekvämare att köpa det ni behöver i affären. Särskilt potatis, morötter och lök.

    Alla öppenytor kräver ständigt underhåll för att inte rotogräs ska ta överhanden. Har ni behov av marktäckare kan ni förena nytta med nöje och en skönhetsupplevelse genom att plantera timjan mellan andra växter. Den bildar en sammanhängande grön väldoftande matta från en liten tuva och sprider sig lätt och kväver därför ogräset. Är ändå lätt att hålla efter eftersom den inte har något större rotsystem på djupet. Och färsk timjan i ärtsoppan är en delikatess.

    Samplantering kan f.ö. tillgripas mellan många växter. En del tjänar på det och blir bättre av att stå samman med andra växter av helt annat slag. Det kan gälla ohyra och andra ting. Man får heller inte vara rädd att pröva nya grepp och flytta växter som uppenbart inte trivs på den plats där man satt dem. (I våra fyra trädgårdar har växterna fört ett ständigt nomadliv de första fem-sju åren innan hustrun fått dem på rätt plats.)

    Trädgårdsjobb är roligt även om man, som jag, bara är dräng till hustruns gröna fingrar. Men för att det inte ska bli för mycket jobb rekommenderas ni ändå hålla ambitionerna på lågt plan tills ni är inkörda i trädgårdslivet. Annars kommer ni att tröttna på allt slit fortare än ni tror.


    _____________________
    Byggaren
     
    • Svara
  6. A
    Medlem Nivå 15
    Jag har slagits av att det är ett "allrum" i väldigt många av husfirmornas hus. Det är ett rum, ofta ganska stort, i mitten av huset, inga fönster med dörrar i alla väggar. Det är alltid inritat möbler, men rummet är i princip omöjligt att använda till någonting annat än som ren passage. Som sagt, väldigt mycket går bort som kommunikationsyta.
     
  7. M
    Moderator · Nivå 18

    Tidfördriv i vinter / Att tänka på vid husplanering

    Slår ihop Byggarens utmärkta inlägg till en tråd och klistrar den
     
  8. Swetrot
    Medlem Nivå 11
    Underbart skrivet, och det finns så mycket jag håller med om. Tack Byggaren, och hoppas många läser tråden, applicerar det på sina ritningar, och får ett hus de blir mycket mer nöjda med.
     
  9. Ella
    Medlem Nivå 6
    Man blir ju onekligen nyfiken på hur din idealplanlösning ser ut, Byggaren! Om du skulle bygga ett hus nu, hur skulle då planlösningen se ut?
     
    • Laddar…
  10. M
    Medlem · Nivå 7
    Fantastiskt! Vilka bra råd och checklistor! Sälj in det här till en tidning om du inte redan gjort det.
     
  11. G
    Medlem · Nivå 14
    Äntligen på en plats där alla kan nå! Tack mats_o

    imported_Byggaren , STOR TACK för din insats :)
    gaia
     
  12. C
    Medlem Nivå 1
    Fantastisk info för oss som ska bygga men som inte är så erfarna! Stort tack!
     
  13. N
    Medlem Nivå 2
    Kanonbra med tips och idéer om hur man kan tänka innan man bygger.

    /NiJa
     
  14. G
    Medlem Nivå 1
    Wow! Precis vad en husplanerarrookie som jag behöver. Tack!
     
Bevaka ämnet och häng med när det uppdateras.
Bevaka