Vi som skriver utgår nog ofta från vår egen och närståendes situation, som troligen är stabil. Men för de flesta av oss finns en rätt lång tid (20 till 40 årsåldern kanske) när vi successivt förbättrar vårt boende. Då innebär flyttskatterna att gapet till den dyrare bostaden blir större. Denna grupp drabbas kanske mest av den höga flyttskatten. Sedan kommer väl för många en stabil tid när man gärna är kvar, även om till exempel nytt jobb eller skilsmässa kan göra det nödvändigt att flytta. Slutligen kommer en tredje period med mindre familj och stor bostad. Visst kan det vara trevligt att bo kvar, men många skulle nog flytta till enklare och mindre om det gav en slant över. Nu äts denna vinst upp av flyttskatten så man väljer att bo kvar. Detta är kanske ett lyxproblem jämfört med vad flyttskatten orsakar för unga, men även samhällsekonomiskt är det ett dåligt utnyttjande av vårt bostadsbestånd.D Daniel_82 skrev:
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Helt ärligt så tror inte jag det är "många" som _vill_ byta boendet som man bott i en längre tid, även om livssituationen förändras. Det politikerna borde göra är att undersöka om den önskan faktiskt finns och är värd att spendera fokus på.
Vad gäller ungas insteg till egenbägt boende, så skulle jag vilja se hur det faktiskt ligger till jämfört med tidigare generationers motsvarande situation. Jag vet att tex mina föräldrar inte hade råd till mer än sängar och matbord (notera att stolar inte ingick) det/de första åren i deras hus. Att bo inne i en större tätort var bara att glömma prismässigt. Jag tror även att farsan som snickare körde vespa till och från jobb, för bil var inte att tänka på. Hur är det idag? Mobiltelefoner med rejäla abonnemang till båda de unga husägarna? Nyare bil och kanske rentav varsin på leasing? Utlandssemester och upplevelseresor varje år? Osv. Jag vet inte, och jag presenterar såklart endast mina observationer och (kanske) förutfattade meningar. Det hade varit superintressant att få lite riktig och ärlig fakta från någon ung.
Vad gäller ungas insteg till egenbägt boende, så skulle jag vilja se hur det faktiskt ligger till jämfört med tidigare generationers motsvarande situation. Jag vet att tex mina föräldrar inte hade råd till mer än sängar och matbord (notera att stolar inte ingick) det/de första åren i deras hus. Att bo inne i en större tätort var bara att glömma prismässigt. Jag tror även att farsan som snickare körde vespa till och från jobb, för bil var inte att tänka på. Hur är det idag? Mobiltelefoner med rejäla abonnemang till båda de unga husägarna? Nyare bil och kanske rentav varsin på leasing? Utlandssemester och upplevelseresor varje år? Osv. Jag vet inte, och jag presenterar såklart endast mina observationer och (kanske) förutfattade meningar. Det hade varit superintressant att få lite riktig och ärlig fakta från någon ung.
Vi har väl alla våra egna erfarenheter, och det blir väl vad som kallas anekdotisk kunskap, mina referenser stämmer förstås inte på alla. I det hus jag pratar om, bostadsrättshus i innerstan, lägenheterna mellan 150 och 200 kvadratmeter bor det nu i mer än hälften av lägenheterna bara en person. Snittet ligger på under 1,5. Många av dessa skulle flytta om det var lönsamt men upptäcker att man måste gå ner under halva ytan för att betala flyttskatten och för att mindre lägenheter är dyrare per kvadratmeter. En minskning på ytan är nog ofta en fördel, men inte att gå under halva nuvarande yta. Så man bor kvar. Kanske inget att klaga på, men egentligen onödigt stort och svårskött.
Dina kommentarer om det var bättre förr eller ej stämmer nog bra med min erfarenhet. Det var inte bättre förr, men vi kan hantera vårt bostadsbestånd bättre om vi tar bort skatter som stör rörligheten.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Det är möjligt att vissa (andel okänt) är beredda att flytta till ett mindre boende, men jag tror att så länge knoppen är frisk så vill den absoluta majoriteten bo kvar oavsett storlek just för minnena, tryggheten (om än falsk), osv. Det är alltså andra värden än monetära och status det handlar om.K klimt skrev:
Vidare följer ju en ökad kvadratmeterkostnad vid inköp naturligt på ökande kvadratmeterpriser (lol) vid försäljning. Det kommer vi aldrig ifrån. Att skatten skulle vara boven har jag svårt att se.
Återigen; hur många betraktar sitt hus/hem som en del i ett "bestånd"? Jag tror de är ytterst lätträknade.
Jag _tror_ att om unga hade haft lite andra prioriteringar vad gäller utgifter så hade de haft det enormt förmånligt förspänt jämfört med tidigare generationer. Så rörlighet? Nej, det behövs inte, är min tro och tanke.
Det gamla systemet som medgav att om man köpte dyrare bostad, fick vänta kostnadsfritt med beskattning tills man till slut sålde och flyttade in i hyreslägenhet eller äldreboende fungerade fint. Men politiker såg en massa pengar ligga, som de då inte kunde beskatta och införde en årlig ränta för uppskovet.
Samtidigt kom denna situation, att många inte har råd att byta till mer lämpligt boende, då det antingen blir att betala vinstskatten medsamma eller en årlig ränta som skall läggas på andra kostnader för boendet. Jag tycker liksom @klimt det är bättre utan skatter som stör rörligheten.
Samtidigt kom denna situation, att många inte har råd att byta till mer lämpligt boende, då det antingen blir att betala vinstskatten medsamma eller en årlig ränta som skall läggas på andra kostnader för boendet. Jag tycker liksom @klimt det är bättre utan skatter som stör rörligheten.
Om du är äldre och bor för stort, blir det inte lättare att besluta att byta bostad om du får höra att du får betala en massa skatt på vinsten du gör på ditt nuvarande boende.
Ingen vill skatta för något de inte får något för och blir det även en extra kostnad för att kunna flytta stannar de kvar.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Inte får något för? Ehhh...vinsten? Det är väl klart att alla vill behålla precis all vinst man gör, även på lönen, men så är inte verkligheten.thomas33 skrev:
Ja, de stannar, men jag tror som sagt inte det är så ekonomiskt drivet som några av ni hävdar. Jag har sett det på nära håll ett gäng gånger, och det har aldrig varit en kostnadsfria, utan snarare helt andra faktorer som legat bakom att människor inte önskat flytta.
Om du säljer din bostad och köper en dyrare, har du knappast fått några pengar!
Istället har du troligen fått mindre plats till dyrare månadskostnad.
Att då betala skatt på din "vinst" känns knappast som du fått något, likt lönen.
Istället har du troligen fått mindre plats till dyrare månadskostnad.
Att då betala skatt på din "vinst" känns knappast som du fått något, likt lönen.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Det har du väl? Annars hade du ju kunnat köpa den dyrare bostaden från första början? Du kan ju också köpa en billigare bostad och behålla vinsten (minus skatt).
Vidare är ju det du tänker på själva funktionen i en "ständigt stigande" marknad; att du säljer dag 1 till en god förtjänst, men när du skall köpa dag 2 så är exakt samma objekt dyrare än vad du sålde det för. Alltså får du kompromissa tex med, i detta fallet, mindre yta.
Jag ser verkligen inte skillnaden.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Nej, jag är en av dem som inte bor i en stad.
Nej, eftersom det är en marknad med ständigt stigande priser. Det har inte med skatten att göra. Priserna stiger snabbare än vad människor flyttar. Vad tror du händer om alla får ut HELA vinsten vid en försäljning? Svar: priserna kommer att dra iväg ÄNNU mer. Du kommer inte att ha mer råd då än vad du har nu. Detta drivs på av att närapå alla säljande personer väljer den mäklare som lockar med det högsta priset. Mäklare vet precis lika lite eller mycket om marknaden som du eller jag, så de gissar lika vilt. Den som gissar högst får oftast affären. Lägg därpå deras arvodes- och lönesystem; desto dyrare försäljning desto mer i plånboken. Klart som fan att priserna drar iväg då och du inte har råd att köpa en mindre lägenhet.
VARFÖR skulle du inte få ut hela vinsten, OM du lägger dessa pengar på en ny bostad?
Om du nu är orolig för att bostadspriserna kommer att dra iväg, är det enkelt att införa en begränsning som tex, den som säljer efter 10 års boende, slipper skatta.
Då blir det ingen spekulation som man kan se idag, där bostadsrätter köps innan de är byggda och köparen kan göra vinst genom att sälja den, när den är färdig för inflyttning. Spekulanten har inte bott i bostadsrätten en enda dag, men ändå erhållit en summa pengar som kan spenderas.
De som bott i sina bostäder 30, 40 eller 50 år får idag betala lika hög skatt och att sedan ta pengarna och flytta in i en bostadsrätt som har en avgift på 8.000 till 10.000 i månaden, blir då en ren förlustaffär för dem.
Om du nu är orolig för att bostadspriserna kommer att dra iväg, är det enkelt att införa en begränsning som tex, den som säljer efter 10 års boende, slipper skatta.
Då blir det ingen spekulation som man kan se idag, där bostadsrätter köps innan de är byggda och köparen kan göra vinst genom att sälja den, när den är färdig för inflyttning. Spekulanten har inte bott i bostadsrätten en enda dag, men ändå erhållit en summa pengar som kan spenderas.
De som bott i sina bostäder 30, 40 eller 50 år får idag betala lika hög skatt och att sedan ta pengarna och flytta in i en bostadsrätt som har en avgift på 8.000 till 10.000 i månaden, blir då en ren förlustaffär för dem.
Den här motionen kan vara värd att läsa:
Motion 2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet på bostadsmarknaden och att överväga en översyn av reavinstbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka. I regioner där bostadspriserna har ökat kraftigt är det vanligt förekommande att människor drar sig för att byta bostad eftersom en försäljning av den befintliga bostaden genererar reavinstbeskattning, vilket ökar kostnaderna vid köp av en ny bostad. För de personer som inte har ett större kapital som inte är knutet till bostaden kan byte av bostad innebära behov av ytterligare lån.
Sverige har idag en väsentligt högre reavinstskatt, 22procent, jämfört med snittet i OECD. Konsekvensen av den höga reavinstskatten är ofta att äldre människor väljer att bo kvar i bostäder som storleks- och behovsmässigt egentligen skulle ha passat en barnfamilj bättre. Hela systemet med reavinstbeskattning är faktiskt direkt skadligt för samhället och bostadsmarknaden eftersom det leder till att få personer flyttar.
Det finns olika modeller att tillämpa för att minska reavinstskattens skadliga bieffekter; en metod skulle kunna vara att exempelvis bostäder som har varit permanentbostäder undantas från reavinstbeskattning. En annan modell skulle kunna innebära att reavinstbeskattningen successivt trappas ned, exempelvis om en person har ägt bostaden under 20 år minskas reavinstbeskattningen med 50procent, efter 25 års ägande skulle reavinstbeskattningen bli 25procent och efter 30 år noll. Att såsom regeringen föreslår utöka tidsfristen för uppskov löser inte de problem som den höga reavinstbeskattningen förorsakar. Uppskjuten reavinst innebär att beloppet kvarstår, att ränta skall betalas på uppskovet. Att det maximala tillåtna beloppet för uppskov ökas har liten effekt i attraktiva bostadsregioner eftersom prisökningen oftast är avsevärt högre än uppskovsbeloppet. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden bör kostnader, inklusive skatter och avgifter, vid försäljning och köp vara tydliga och transparenta. Den av regeringen föreslagna uppskjutna reavinstbeskattningen ökar inte vare sig tydligheten eller transparensen.
I syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden bör man överväga att skyndsamt tillsätta en utredning om hur lagstiftningen kan ändras så att inlåsningseffekterna minskar.
Med tanke på dagens bostadsbrist bör möjligheten att undanröja alla hinder som stör bostadskedjan, inklusive reavinstbeskattningen, ses över.
Motion 2018/19:2475 av Margareta Cederfelt (M)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet på bostadsmarknaden och att överväga en översyn av reavinstbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka. I regioner där bostadspriserna har ökat kraftigt är det vanligt förekommande att människor drar sig för att byta bostad eftersom en försäljning av den befintliga bostaden genererar reavinstbeskattning, vilket ökar kostnaderna vid köp av en ny bostad. För de personer som inte har ett större kapital som inte är knutet till bostaden kan byte av bostad innebära behov av ytterligare lån.
Sverige har idag en väsentligt högre reavinstskatt, 22procent, jämfört med snittet i OECD. Konsekvensen av den höga reavinstskatten är ofta att äldre människor väljer att bo kvar i bostäder som storleks- och behovsmässigt egentligen skulle ha passat en barnfamilj bättre. Hela systemet med reavinstbeskattning är faktiskt direkt skadligt för samhället och bostadsmarknaden eftersom det leder till att få personer flyttar.
Det finns olika modeller att tillämpa för att minska reavinstskattens skadliga bieffekter; en metod skulle kunna vara att exempelvis bostäder som har varit permanentbostäder undantas från reavinstbeskattning. En annan modell skulle kunna innebära att reavinstbeskattningen successivt trappas ned, exempelvis om en person har ägt bostaden under 20 år minskas reavinstbeskattningen med 50procent, efter 25 års ägande skulle reavinstbeskattningen bli 25procent och efter 30 år noll. Att såsom regeringen föreslår utöka tidsfristen för uppskov löser inte de problem som den höga reavinstbeskattningen förorsakar. Uppskjuten reavinst innebär att beloppet kvarstår, att ränta skall betalas på uppskovet. Att det maximala tillåtna beloppet för uppskov ökas har liten effekt i attraktiva bostadsregioner eftersom prisökningen oftast är avsevärt högre än uppskovsbeloppet. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden bör kostnader, inklusive skatter och avgifter, vid försäljning och köp vara tydliga och transparenta. Den av regeringen föreslagna uppskjutna reavinstbeskattningen ökar inte vare sig tydligheten eller transparensen.
I syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden bör man överväga att skyndsamt tillsätta en utredning om hur lagstiftningen kan ändras så att inlåsningseffekterna minskar.
Med tanke på dagens bostadsbrist bör möjligheten att undanröja alla hinder som stör bostadskedjan, inklusive reavinstbeskattningen, ses över.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Då är det ju en fråga om skatt eller inte, och det känns OT. Vi har diskuterat rörligheten på bostadsmarknaden. Inte huruvida skatten skall vara kvar eller inte. Rörligheten, säger jag, påverkas inte av skatten, eftersom marknaden är ständigt stigande, utbudet inte förändras nämnvärt (det hjälper inte med rörelse eftersom man måste bo någonstans, så inga lediga bostäder annat än vid nybygge), folk inte ser någon nytta med att flytta från sitt trygga, egenskapade boende, osv.
Omvänt gäller jobb; hoppa som bara den och öka din lön. Var lojal och stagnera.
Jag bryr mig inte om priserna drar iväg, men det jag säger är att det inte spelar någon roll för utbudet. Det blir inte fler lediga bostäder för att folk inte betalar skatt vid försäljning. Om du är av annan åsikt så får du VÄLDIGT gärna förklara varför det skulle uppstå bostäder bara för att folk slapp skatt på vi sten vid försäljning av sina befintliga bostäder. Det enda det skulle göra är att priserna skulle öka, så du skulle ha lika lite råd att köpa en ny bostad, men budgivningen skulle legat högre. Likaså skulle hyrorna klättra uppåt.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 835 inlägg
Inte ett enda ord om varför rörligheten behöver öka eller ens vad den skulle vara bra för. Det hon nämner är att folk stannar kvar i sina boenden. Och ja? Vad är problemet med det då?
Läser man lite mellan raderna, så handlar det om att allmännyttan inte vill bygga och ta de kostnader det innebär. Då är rörlighet bra, men förändrar ingenting. Byggs det så kommer det att medföra att bostäder står tomma, och då är det ineffektivt. Är det då allmännyttan som äger dem, så är de tomma bostäderna en kostnad.
Som sagt: vad tillför att du köper mitt hus, jag köper grannens och grannen köper ditt? Det jag presenterat är pengar in till staten. Jag emotser andra förklaringar med spänning.
