Tak över tomtgräns! Måste jag flytta?
Hej!
Jag har en knepig situation att lösa.
För 10 år sedan köpte vi ett hus med en obebyggd tomt bakom oss. Nu ska den tomten bebyggas.
På vår tomt har vi en friggebod som tidigare ägaren byggde för sisådär 15 år sedan. Den står bara någon decimeter från tomtgränsen men taket sticker in på grannfastigheten ca 3 dm.
Nya byggherren vill att vi flyttar vår friggebod. Min uppfattning är att vi inte behöver flytta eller riva friggeboden om den står innanför tomtgränsen. Den är utan tvivel ett svartbygge men då 10 år passerat tror jag att kommunen inte kan tvinga mig. Frågan är då hur taket räknas in i den ekvationen? Någon som har svar?
Samma fråga gäller släntningen. Den tidigare ägaren släntade av utanför tomtgränsen vilket ju är fel. Kan den nya byggherren tvinga oss att gräva av halva vår bakgård för att slänta av innanför vår tomtgräns?
Jag har en knepig situation att lösa.
För 10 år sedan köpte vi ett hus med en obebyggd tomt bakom oss. Nu ska den tomten bebyggas.
På vår tomt har vi en friggebod som tidigare ägaren byggde för sisådär 15 år sedan. Den står bara någon decimeter från tomtgränsen men taket sticker in på grannfastigheten ca 3 dm.
Nya byggherren vill att vi flyttar vår friggebod. Min uppfattning är att vi inte behöver flytta eller riva friggeboden om den står innanför tomtgränsen. Den är utan tvivel ett svartbygge men då 10 år passerat tror jag att kommunen inte kan tvinga mig. Frågan är då hur taket räknas in i den ekvationen? Någon som har svar?
Samma fråga gäller släntningen. Den tidigare ägaren släntade av utanför tomtgränsen vilket ju är fel. Kan den nya byggherren tvinga oss att gräva av halva vår bakgård för att slänta av innanför vår tomtgräns?
Medlem
· Stockholm
· 4 490 inlägg
Slängningen?
Busar telefonen med det du skriver?
Friggeboden är väl bara dra in 3 decimeter, eller är det för svårt med grundläggningen?
Busar telefonen med det du skriver?
Friggeboden är väl bara dra in 3 decimeter, eller är det för svårt med grundläggningen?
Ha ha…lite auto-correct som ställde till det där. Nu är frågan lite mer logisk!
I teorin skulle jag kunna lyfta och flytta friggeboden men den står på plintar och har dessutom ett trädäck på framsidan som skulle behöva justeras/tas bort så det vill jag helst undvika.
I teorin skulle jag kunna lyfta och flytta friggeboden men den står på plintar och har dessutom ett trädäck på framsidan som skulle behöva justeras/tas bort så det vill jag helst undvika.
Det här är ju den enkla delen av frågan. Du har inget ansvar för vad en tidigare ägare av din nuvarande fastighet gjorde på grannfastigheten. Enda sättet som du kan få ansvar för detta är genom ett servitut som då följer med vid fastighetsköpet. Det ligger således på din granne att att ta ansvar för och därmed besluta över släntningen och ta hänsyn till dig som granne enligt jordabalken om en åtgärd görs.R ribban79 skrev:
Den första delen av din fråga är mycket svårare. Man ska i grunden inte uppföra byggnader eller andra anläggningar som skjuter in på grannens fastighet utan dennes tillstånd. Men det kan ske misstag. För dessa fall finns 3 kap. 12 § jordabalken:
Men som du ser är det många bedömningsfrågor i denna reglering. Vad är t ex "betydande kostnad eller olägenhet"? Det spelar också roll om du kände till eller inte att taket på byggnaden går över fastighetsgränsen när du köpte fastigheten. Och om nu byggnaden som skjuter över får stå kvar så ska du betala en ersättning. Vilken summa?
Jag har inga svar på dessa frågor men kanske någon annan vet mer? Svår fråga som berör en väldig massa tomter.
Men som du ser är det många bedömningsfrågor i denna reglering. Vad är t ex "betydande kostnad eller olägenhet"? Det spelar också roll om du kände till eller inte att taket på byggnaden går över fastighetsgränsen när du köpte fastigheten. Och om nu byggnaden som skjuter över får stå kvar så ska du betala en ersättning. Vilken summa?
Jag har inga svar på dessa frågor men kanske någon annan vet mer? Svår fråga som berör en väldig massa tomter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Jag tror att marknivåfrågan är den komplicerade, och att friggeboden är rätt enkel.
En bod på plintar kan jag inte tänka mig är en sådan byggnad som skyddas av 3:12 JB. Det är bara att lyfta och flytta och gilla läget.
Marken då. Här tror jag iofs. att grannen har en rejäl uppförsbacke (pun intended), men om vi antar att det finns en inmätt höjd på den fastigheten som idag inte stämmer med verkligheten, kan man då verkligen mena att ett återställande av marknivån till ”rätt” nivå gör att grannen blir ansvarig för TS eroderande mark?
Jag tycker inte att frågan är given, men kanske finns prejudikat. En rimlig lösning är kanske att bekosta L-stöd ihop, något som säkert blir billigare när grannen ändå har maskiner på plats.
Så jag håller med @Claes Sörmland om att TS näppeligen har ansvar för slänten på grannens mark. Men jag är inte säker på att det är hela frågan.
En bod på plintar kan jag inte tänka mig är en sådan byggnad som skyddas av 3:12 JB. Det är bara att lyfta och flytta och gilla läget.
Marken då. Här tror jag iofs. att grannen har en rejäl uppförsbacke (pun intended), men om vi antar att det finns en inmätt höjd på den fastigheten som idag inte stämmer med verkligheten, kan man då verkligen mena att ett återställande av marknivån till ”rätt” nivå gör att grannen blir ansvarig för TS eroderande mark?
Jag tycker inte att frågan är given, men kanske finns prejudikat. En rimlig lösning är kanske att bekosta L-stöd ihop, något som säkert blir billigare när grannen ändå har maskiner på plats.
Så jag håller med @Claes Sörmland om att TS näppeligen har ansvar för slänten på grannens mark. Men jag är inte säker på att det är hela frågan.
Jag menar att JB 3:3 är tillämplig här och skyddar TS mot grannens schaktning. Hur marknivån på grannens fastighet historiskt har uppstått spelar ingen roll utifrån jordabalken.
Men PBL tar hänsyn till om det finns en angiven höjd i detaljplanen gör grannens tomt. Då behöver grannen inte söka marklov för att ändra markhöjden till denna. Saknas höjdangivelse i detaljplanen så behöver grannen marklov för schaktningen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
God poäng!Claes Sörmland skrev:
Så för att reda ut det lite för TS:
- Har en tidigare ägare av din fastighet gjort fel/begått brott är det inte ditt ansvar.
- Två fel gör inte ett rätt, och grannen har inte rätt att skada din fastighet idag bara för att den som ägt din fastighet tidigare ställt till det för grannfastigheten.
- Vill grannen bråka med någon så hänvisa till den tidigare ägaren av din fastighet, som eventuellt gjort något fel. (Ge dig dock inte in på att gissa vad som hänt, utan stanna vid att säga att det såg ut som det gör när du köpte och att eventuella anspråk får göras mot tidigare ägare.)
Edit: Ser att TS köpte fastigheten för tio år sedan. Då är ju frågan preskriberad ändå.
Redigerat:
Jag har alltid undrat över 3:12 JB. Och i mitt grannskap tycks dessa gränsöverskjutande byggnader och anläggningar vara väldigt många. Var finns mer att läsa? Finns domar som hjälper till med tolkningen?
Inte för att jag är jurist men en bekant som är det berättade att efter några år gäller hävd. Du kan låta friggeboden stå kvar vad jag förstår. Däremot kan framtida grannsämjan påverkas negativt. Om du vill hävda din rätt kan det var värt att fråga jurist.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Mig veterligen finns inga prejudicerande domar och man skrev inget särskilt om det när det begav sig – paragrafen hette då 3:7, men hade väsentligen samma innehåll.
Det borde ju dock finnas ett otal radhus och liknande från miljonprogrammet som är felbyggda i förhållande till gränsen, liksom ett antal garage från samma tid. En del äldre hus på platser där man inte varit så petig med gränser för tomtmark på i övrigt stora fastigheter finns det säkert också.
Men man kan ju skönsmässigt dela in byggnader i lite olika komplicerade grundläggningar.
- Sten- eller betongkonstruktioner med källare, där varken överbyggnad eller källare går att flytta utan omfattande rivning.
- Dito på betongplatta.
- Trä- eller stålkonstruktioner med källare, där överbyggnaden nog är flyttbar, men inte källaren.
- Dito på betongplatta eller torpar-/krypgrund
- Mindre byggnader på platta eller gjuten grund.
- Mindre byggnader på plintar/fåtal naturstenar.
Man kan förstås räkna upp ett otal byggnader eller anläggningar till, men att det finns en komplexitetsgradering där en bod på plintar står rätt lågt i hackordningen måste väl vara rätt givet.
Sen tillkommer det ju roliga PBL-aspekter. Om man flyttar en fellokaliserad bod som inte var bygglovspliktig när den byggdes eller är preskriberad, blir då kostnaden oskäligt betungande om den måste rivas i ett detaljplanerat område, men skälig utom detaljplan. Och kan man i så fall kräva rivning av ett utskjutande tak, men inte borttagande av hela byggnaden?
Jag tror dock att de flesta har en rätt flegmatisk fördragsamhet med saker som fanns när de köpte, så de flesta byggfel rycker man nog bara på axlarna åt tills de är ivägen ”på riktigt”.
