Studie av ledningsägare - erbjuda ersättningar
Hej medlemmar på byggahusforumet!
Jag håller på med en liten studie kring ledningsägares handhavande när de önskar ta mark i anspråk. Jag har en teori/hypotes om att de ersättningar som erbjuds i avtalsförslagen från ledningshavare inte alltid följer gällande praxis.
Jag önskar därför samla på mig lite data kring avtal, och tänkte att detta forum kanske kunde vara en bra källa till inputs. Det jag önskar är att få ta del av den delen av avtalet som anger vilken ersättning som erbjuds, hur stort intrånget är (antal meter ledning och bredd), samt vad det rör sig för typ av mark ledningen ligger (tomtmark, jordbruksmark, infart till hus etc.)
Har man tid och lust får man gärna mejla mig sådant till ledningar(at)nessownoren.se, t.ex. genom att fota nämnda delar av avtalet, eller bara skriva av.
All inkommen information kommer behandlas helt anonymt. Det kommer alltså inte publiceras någon personuppgift eller dylikt, utan underlaget kommer enbart att användas till en kvantitativ studie och hypotesprövning.
[Om denna tråd ligger i fel forum får gärna mod flytta, å om jag fiskar efter information på otillåtligt sätt ber jag om ursäkt och mod kan fimpa tråden isf.]
P.s Jag som frågar är doktorand och forskar inom fastighetsjuridik och nationalekonomi, om man är nyfiken på varför jag efterfrågar informationen enligt ovan
d.s
Jag håller på med en liten studie kring ledningsägares handhavande när de önskar ta mark i anspråk. Jag har en teori/hypotes om att de ersättningar som erbjuds i avtalsförslagen från ledningshavare inte alltid följer gällande praxis.
Jag önskar därför samla på mig lite data kring avtal, och tänkte att detta forum kanske kunde vara en bra källa till inputs. Det jag önskar är att få ta del av den delen av avtalet som anger vilken ersättning som erbjuds, hur stort intrånget är (antal meter ledning och bredd), samt vad det rör sig för typ av mark ledningen ligger (tomtmark, jordbruksmark, infart till hus etc.)
Har man tid och lust får man gärna mejla mig sådant till ledningar(at)nessownoren.se, t.ex. genom att fota nämnda delar av avtalet, eller bara skriva av.
All inkommen information kommer behandlas helt anonymt. Det kommer alltså inte publiceras någon personuppgift eller dylikt, utan underlaget kommer enbart att användas till en kvantitativ studie och hypotesprövning.
[Om denna tråd ligger i fel forum får gärna mod flytta, å om jag fiskar efter information på otillåtligt sätt ber jag om ursäkt och mod kan fimpa tråden isf.]
P.s Jag som frågar är doktorand och forskar inom fastighetsjuridik och nationalekonomi, om man är nyfiken på varför jag efterfrågar informationen enligt ovan
d.sVill man vara lite mer anonym kan man även kommentera här i tråden
Typ ngt i stil med antal meter, bredd på "ledningsgatan", ersättning och typ av mark. Det vore mycket uppskattat att få lite underlag till mina studier.
Typ ngt i stil med antal meter, bredd på "ledningsgatan", ersättning och typ av mark. Det vore mycket uppskattat att få lite underlag till mina studier.
Lämpligt vore väl att specificera vad slags ledning det handlar om.
Finns det en gällande praxis för fiber?
När det gäller fiber så är det så att t ex IP Only kommit att arbeta med ideella fiberföreningar där fiber betraktats som en gemensam angelägenhet för en trakt. Bland annat på Gotland gick IP Only in och erbjöd föreningarna att ta hand om all administration och grävning. Alla i trakten, t ex en socken, erbjöds (och erbjuds på Öland) samma pris, vanligen 19900. Ett starkt argument för att acceptera att samarbeta med IP Only har varit att samtliga i en socken kunnat beställa till samma pris, även den som man behöver gräva 4 km till (aktuellt exempel). IP only har åkt snålskjuts på det ideella inslaget med fiberföreningar och erbjuder ingen ersättning för upplåtelsen av nyttjanderätten. På Öland tar kommunen ut en avgift per invånare om en dryg krona för en generell rätt att förlägga fiber i kommunens mark. Det finns en överenskommelse med kyrkan också men dess innehåll är inte känt.
Sedan är avtalen med enskilda markägare så skrivna att nyttjanderätten får skrivas in i fastighetsregistret. Vidare så finns en klausul om att avtalet innebär överenskommelse om att ledningsrätt får sökas varvid 14 § ledningsrättslagen ska gälla, dvs bl a att den ursprungliga upplåtelsens ersättningsnivå ska gälla även vid bildad ledningsrätt oaktat att den ersättningen är satt till noll (detta står inte explicit men är uppenbart om man förstår avtals- och lagtexten. För fastighetsägarna hade det således varit bättre att lantmäteriet bestämt ersättningen.
Det är inte reglerat hur långt före en förrättning överenskommelsen om bildande anses skola gälla, oaktat det av lantmäteriets handbok om ledningsrättslagen på sid 85 framgår att lagstiftarens utgångspunkt är att överenskommelse ska ske i anslutning till förrättning. IP Only påpekar i sitt allmänna informationspdf "Så går det till" att markavtalet är en civilrättslig överenskommelse om markupplåtelse, ett normavtal till gagn för båda parter. Man undviker att beröra klausulerna om att avtalet även gäller som överenskommelse om officialrättslig ledningsrätt varvid ingen ersättning ska utgå och fråga om eventuellt men för enskild fastighet inte behöver utredas av förrättningslantmätaren till följd av tillämpningen av 14 § LL.
I upplåtelseavtalet står att en fyra meter bred markremsa ska vara disponibel för arbeten, på tomtmark inte mer än nödvändigt. I det nuvarande avtalet som är aktuellt på Öland finns en generell skrivning om att det civilrättsliga upplåtelseavtalet ska gälla även om ledningsrätt bildas. Som framgår av en uppsats från Lantmäterisektionen vid LTH så är det inte givet att arbetsområdet för intermittenta åtgärder kan regleras genom ledningsrätt.
Finns det en gällande praxis för fiber?
När det gäller fiber så är det så att t ex IP Only kommit att arbeta med ideella fiberföreningar där fiber betraktats som en gemensam angelägenhet för en trakt. Bland annat på Gotland gick IP Only in och erbjöd föreningarna att ta hand om all administration och grävning. Alla i trakten, t ex en socken, erbjöds (och erbjuds på Öland) samma pris, vanligen 19900. Ett starkt argument för att acceptera att samarbeta med IP Only har varit att samtliga i en socken kunnat beställa till samma pris, även den som man behöver gräva 4 km till (aktuellt exempel). IP only har åkt snålskjuts på det ideella inslaget med fiberföreningar och erbjuder ingen ersättning för upplåtelsen av nyttjanderätten. På Öland tar kommunen ut en avgift per invånare om en dryg krona för en generell rätt att förlägga fiber i kommunens mark. Det finns en överenskommelse med kyrkan också men dess innehåll är inte känt.
Sedan är avtalen med enskilda markägare så skrivna att nyttjanderätten får skrivas in i fastighetsregistret. Vidare så finns en klausul om att avtalet innebär överenskommelse om att ledningsrätt får sökas varvid 14 § ledningsrättslagen ska gälla, dvs bl a att den ursprungliga upplåtelsens ersättningsnivå ska gälla även vid bildad ledningsrätt oaktat att den ersättningen är satt till noll (detta står inte explicit men är uppenbart om man förstår avtals- och lagtexten. För fastighetsägarna hade det således varit bättre att lantmäteriet bestämt ersättningen.
Det är inte reglerat hur långt före en förrättning överenskommelsen om bildande anses skola gälla, oaktat det av lantmäteriets handbok om ledningsrättslagen på sid 85 framgår att lagstiftarens utgångspunkt är att överenskommelse ska ske i anslutning till förrättning. IP Only påpekar i sitt allmänna informationspdf "Så går det till" att markavtalet är en civilrättslig överenskommelse om markupplåtelse, ett normavtal till gagn för båda parter. Man undviker att beröra klausulerna om att avtalet även gäller som överenskommelse om officialrättslig ledningsrätt varvid ingen ersättning ska utgå och fråga om eventuellt men för enskild fastighet inte behöver utredas av förrättningslantmätaren till följd av tillämpningen av 14 § LL.
I upplåtelseavtalet står att en fyra meter bred markremsa ska vara disponibel för arbeten, på tomtmark inte mer än nödvändigt. I det nuvarande avtalet som är aktuellt på Öland finns en generell skrivning om att det civilrättsliga upplåtelseavtalet ska gälla även om ledningsrätt bildas. Som framgår av en uppsats från Lantmäterisektionen vid LTH så är det inte givet att arbetsområdet för intermittenta åtgärder kan regleras genom ledningsrätt.
Intressant och läsvärt inlägg gråsten!
Fiberoperatörer har jag en tes om är de som kanske mest går runt gälland ersättningsregler. Inte enkom pga kiv och djävulskap utan av ren okunskap. Jag har sett exempel på fiberbolag som använder sig av Lantmäteriets rekommendationer för ersättning i betesmark, när ledningar förläggs i tomtmark. Det blir ju helt uppåt väggarna att utgå från en schablon för betesmark när man förlägger ledning i tomtmark.
Praxis finns ju vad gäller vilken ersättning som ska utgå, och det finns gedigna rekommendationer för hur den ska beräknas. Både vad gäller intrång i tomtmark, jordbruksmark, betesmark, skogsmark etc. För tomtmark finns mig veterligen ingen utarbetad schablon, på samma sätt som för de andra marktyperna, men det finns ju praxis och "beräkningsformler" för intrång i tomtmark.
Fiberföreningar har jag stött på, både ideella sådana samt samfällighetsföreningar. I de fallen är det oftast en större ledning som går in till någon slags fördelningscentral för vidare fördelning till alla hushållen. Inte sällan upplåts ledningarna från ledningscentralen utan ersättning, då det annars innebär att ersättning betalas "till varandra" i föreningen.
Jag har sett mängder av sådana avtal som du beskriver, alltså med klausulen att nyttjanderätten får läggas till grund som överenskommelse om ledningsrätt enligt LL 14 §. Det är ju en liten fuling att ha med i avtalet, och kan även ställa till det i framtiden som du är inne på. Det finns rättsfall som anger att en överenskommelse kan träffas 2-3 månader innan förrättning inleds, just för att överenskommelse är en processhandling i en förrättning, till skillnad från ex. ett köp som är ett en civilrättslig handling. Frågan kan bli hur giltig avtalet är som ÖK enligt LL 14 § fler år efter, det troliga är ju att det inte är aktuellt att bilda ledningsrätt så länge nyttjanderätten gäller, dvs oftast maxtiden om 25 år inom detaljplan eller 50 år utom detaljplan. Det är knappas osannolikt att bolag som använder sig av denna klausul (den stora majoriteten) inte informerar fastighetsägarna vad det egentligen innebär. Det är ju en väsentlig skillnad mellan en nyttjanderätt och ledningsrätt, det första är begränsat i tiden, den andra gäller för evigt (bara ett exempel på skillnaden).
Blev visst ett långt svar. Men i vart fall, jag är intresserad av alla typer av ledningar. Än så länge är responsen svag, men detta var ju mest ett test för att få in underlag från "folket". Skulle jag kontakta ledningshavare själva så skulle nog responsen var ännu lägre
Fiberoperatörer har jag en tes om är de som kanske mest går runt gälland ersättningsregler. Inte enkom pga kiv och djävulskap utan av ren okunskap. Jag har sett exempel på fiberbolag som använder sig av Lantmäteriets rekommendationer för ersättning i betesmark, när ledningar förläggs i tomtmark. Det blir ju helt uppåt väggarna att utgå från en schablon för betesmark när man förlägger ledning i tomtmark.
Praxis finns ju vad gäller vilken ersättning som ska utgå, och det finns gedigna rekommendationer för hur den ska beräknas. Både vad gäller intrång i tomtmark, jordbruksmark, betesmark, skogsmark etc. För tomtmark finns mig veterligen ingen utarbetad schablon, på samma sätt som för de andra marktyperna, men det finns ju praxis och "beräkningsformler" för intrång i tomtmark.
Fiberföreningar har jag stött på, både ideella sådana samt samfällighetsföreningar. I de fallen är det oftast en större ledning som går in till någon slags fördelningscentral för vidare fördelning till alla hushållen. Inte sällan upplåts ledningarna från ledningscentralen utan ersättning, då det annars innebär att ersättning betalas "till varandra" i föreningen.
Jag har sett mängder av sådana avtal som du beskriver, alltså med klausulen att nyttjanderätten får läggas till grund som överenskommelse om ledningsrätt enligt LL 14 §. Det är ju en liten fuling att ha med i avtalet, och kan även ställa till det i framtiden som du är inne på. Det finns rättsfall som anger att en överenskommelse kan träffas 2-3 månader innan förrättning inleds, just för att överenskommelse är en processhandling i en förrättning, till skillnad från ex. ett köp som är ett en civilrättslig handling. Frågan kan bli hur giltig avtalet är som ÖK enligt LL 14 § fler år efter, det troliga är ju att det inte är aktuellt att bilda ledningsrätt så länge nyttjanderätten gäller, dvs oftast maxtiden om 25 år inom detaljplan eller 50 år utom detaljplan. Det är knappas osannolikt att bolag som använder sig av denna klausul (den stora majoriteten) inte informerar fastighetsägarna vad det egentligen innebär. Det är ju en väsentlig skillnad mellan en nyttjanderätt och ledningsrätt, det första är begränsat i tiden, den andra gäller för evigt (bara ett exempel på skillnaden).
Blev visst ett långt svar. Men i vart fall, jag är intresserad av alla typer av ledningar. Än så länge är responsen svag, men detta var ju mest ett test för att få in underlag från "folket". Skulle jag kontakta ledningshavare själva så skulle nog responsen var ännu lägre
Kan du ge någon källa till beräkningsgrunder? En megastor operatör som IP Only med flera års erfarenhet kan knappast åtnjuta the benefit of the doubt att det vore okunskap som är grunden för deras inställning om ersättning för ledningsrätt.D Doktoranden skrev:
Du nämner att det finns rättsfall som anger att ÖK enl 14 par. LL kan träffas 2-3 månader innan förrättning inleds. - Jag är intresserad av att få hänvisning till några sådana rättsfall. Det enda jag känner till är det som lantmätetiets handbok s 85 anför, NJA 1984 s 531, men det ger endast vag vägledning.
IP Only har ingått markavtal med enskilda markägare och kommuner där hänvisningen till 14 par. LL inte finns med men de lägger annars fram avtalen med klausulensom diktat utan minsta förhandlingsmån. LRF borde agera men gör det inte.
Det finns inslag i utformningen av just IP Onlys markavtal som jag inte vill diskutera offentligt eftersom det kunde vara till viss nackdel för markägarna. Jag fortsätter gärna kontakten i den delen via mail via adressen du gav inledningsvis. Återkommer.
Redigerat:
Här är ett rättsfall om fastighetsreglering som specifikt gäller tiden mellan överenskommelse och förrättning: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2014/2014-07-04 T 4170-12 Beslut skiljaktig.pdf
Resonemanget har förhoppningsvis bäring på överenskommelse om ledningsrätt också
Se även https://www4.skatteverket.se/download/18.22f626eb14fb326a4b63567/1441839057825/HFD+2013+ref+10.pdf
Och
https://lagen.nu/dom/nja/2014s545
Den i markupplåtelseavtal för fiber vanligt förekommande hänvisningen till 14 par. Ledningsrättslagen borde kunna vara ett ämne för åtmnstone en lantmäteriuppsats, särskilt då vad gäller tiden mellan avtalets ingående och den på avtalet grundade ansökan och förrättningen. I vad mån har rättsfallen om fastighetsreglering relevans?
Vid fastighetsreglering gäller att makes eller sambos skriftliga medgivande krävs om egendomen är giftorättsgods eller dess värde påverkas väsentligt. Gäller samma för avtal som kan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt pga hänvisnng till 14 par. Lednngsrättslagen?
Behövs makas skriftliga medgivande vid överenskommelse om ledningsrätt på samma sätt som vid fastighetsreglering även om hen inte är lagfaren ägare? Det senare finns nämnt i ett av rättsfallen ovan.
Resonemanget har förhoppningsvis bäring på överenskommelse om ledningsrätt också
Se även https://www4.skatteverket.se/download/18.22f626eb14fb326a4b63567/1441839057825/HFD+2013+ref+10.pdf
Och
https://lagen.nu/dom/nja/2014s545
Den i markupplåtelseavtal för fiber vanligt förekommande hänvisningen till 14 par. Ledningsrättslagen borde kunna vara ett ämne för åtmnstone en lantmäteriuppsats, särskilt då vad gäller tiden mellan avtalets ingående och den på avtalet grundade ansökan och förrättningen. I vad mån har rättsfallen om fastighetsreglering relevans?
Vid fastighetsreglering gäller att makes eller sambos skriftliga medgivande krävs om egendomen är giftorättsgods eller dess värde påverkas väsentligt. Gäller samma för avtal som kan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt pga hänvisnng till 14 par. Lednngsrättslagen?
Behövs makas skriftliga medgivande vid överenskommelse om ledningsrätt på samma sätt som vid fastighetsreglering även om hen inte är lagfaren ägare? Det senare finns nämnt i ett av rättsfallen ovan.
Redigerat:
Jag uttryckte mig nog klumpigt. Det var de rättsfallen du här hänvisar till jag avsåg. Alltså överenskommelse ställd till lantmäterimyndigheten så som processhandling, och då enligt FBL 5 kap. 18 §. Något specifikt rättsfall beträffande LL 14 § känner jag inte till. Jag vill dock mena att behandlingen bör vara densamma, eller att man bör kunna tolka domarna kring ÖK enligt FBL 5:18 liknande som för LL 14 §, men det är ju som sagt vad jag vet inte prövat.
Beträffande makemedgivande skulle jag nog tro att det i vissa kanske extrema fall kan behövas även vid upplåtelse av ledningsrätt. Det är dock en markant skillnad mellan ledningsrätt och en marköverföring med fastighetsreglering. Vid ledningsrätt så kvarstår markägandet, medan vid marköverföring frångår mark fastigheten. Jag kan tänka mig att makemedgivande skulle kunna fordras vid en ledningsrättsförrättning om intrånget innebar sådan väsentligt marknadsvärdeminskning av upplåtande fastighet. Men allt detta är spånande; makemedgivanden är inte min egna specialitet. Men som sagt, det är enkom när en fastighet "förlorar" mark som jag själv har varit i kontakt med makemedgivanden.
Här finns en beräkningsmall för underjordiska ledningar i jordbruksmark, http://www.lantmateriet.se/globalas...a-underjordiska-ledningar-i-jordbruksmark.pdf
Jag har sett att vissa fiberoperatörer använt sig av siffrorna i det dokumentet när de räknat och erbjudit ersättningar i tomtmark. Vilket blir lite knasigt, tomtmark är ju i regel mer värt än betesmark/jordbruksmark. Det finns även mer information kring värdering på lantmäteriets värderingssida, http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Vardering/, där man kan hitta info om lite olika intrångssituationer och värderingsprinciper.
Vill man förkovra sig ytterligare rekommenderas boken "Markåtkomst och ersättning" av Sjödin et al. Där finns även beräkningsexempel på hur ersättningen för intrång i tomtmark ska bestämmas när det gäller bildande av ledningsrätt. Kortfattat kan det sägas vara ca 10 % av det genomsnittliga tomtmarksvärdet multiplicerat med upplåten areal och plus 25 % enligt ExL 4:1. Men det kan ju skilja sig lite beroende på hur och var intrånget sker osv.
Ett examensarbete angående tillämpningen av 14 § LL vore kanske något att föreslå mina studenter. Det kan nog finnas ett missförstånd/sammanblandning bland aktörerna mellan ÖK enligt 14 § LL och omvandlingen av avtalsservitut till ledningsrätt, att man tror att det är synonymt. Vilket självfallet inte är samma sak.
Beträffande makemedgivande skulle jag nog tro att det i vissa kanske extrema fall kan behövas även vid upplåtelse av ledningsrätt. Det är dock en markant skillnad mellan ledningsrätt och en marköverföring med fastighetsreglering. Vid ledningsrätt så kvarstår markägandet, medan vid marköverföring frångår mark fastigheten. Jag kan tänka mig att makemedgivande skulle kunna fordras vid en ledningsrättsförrättning om intrånget innebar sådan väsentligt marknadsvärdeminskning av upplåtande fastighet. Men allt detta är spånande; makemedgivanden är inte min egna specialitet. Men som sagt, det är enkom när en fastighet "förlorar" mark som jag själv har varit i kontakt med makemedgivanden.
Här finns en beräkningsmall för underjordiska ledningar i jordbruksmark, http://www.lantmateriet.se/globalas...a-underjordiska-ledningar-i-jordbruksmark.pdf
Jag har sett att vissa fiberoperatörer använt sig av siffrorna i det dokumentet när de räknat och erbjudit ersättningar i tomtmark. Vilket blir lite knasigt, tomtmark är ju i regel mer värt än betesmark/jordbruksmark. Det finns även mer information kring värdering på lantmäteriets värderingssida, http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Vardering/, där man kan hitta info om lite olika intrångssituationer och värderingsprinciper.
Vill man förkovra sig ytterligare rekommenderas boken "Markåtkomst och ersättning" av Sjödin et al. Där finns även beräkningsexempel på hur ersättningen för intrång i tomtmark ska bestämmas när det gäller bildande av ledningsrätt. Kortfattat kan det sägas vara ca 10 % av det genomsnittliga tomtmarksvärdet multiplicerat med upplåten areal och plus 25 % enligt ExL 4:1. Men det kan ju skilja sig lite beroende på hur och var intrånget sker osv.
Ett examensarbete angående tillämpningen av 14 § LL vore kanske något att föreslå mina studenter. Det kan nog finnas ett missförstånd/sammanblandning bland aktörerna mellan ÖK enligt 14 § LL och omvandlingen av avtalsservitut till ledningsrätt, att man tror att det är synonymt. Vilket självfallet inte är samma sak.
Tack för infon. Hur beräknas den upplåtna arealen för ledningsrätt om det gäller smala ledningar som fiber eller tele? Vilken bredd på remsan? Fyra meter bör det inte vara enligt tidigare nämnd LTH uppsats eftersom den civilrättsliga upplåtelsen av arbetsutrymme inte är för permanent ianspråktagande vilket bör ska vara det enda ledningsrätt avser.
I rekommendationen för smala ledningar i jordbruksmark så utgår man från arbetsområdet, även om det precis är som du säger oklart hur starkt detta "arbetsområde" är rent rättsligt. Vilket uppsatsen belyser.
Att det är arbetsområdet som används är för att det är inom detta område som skadorna sker. Sen finns det andra poster som det beräknas ersättning för, t.ex. samrådsplikt vid arbeten inom ledningsrättsområdet, för denna typ av skada så utgår man från själva ledningsrättsområdet.
När det gäller smalare fiberledningar så brukar det nog inte krävas så stort arbetsområde utan de 4 metrarna som upplåts räcker till den stora mängden ledningsarbeten. Är det smalare områden som upplåts som ledningsrätt bör man ställa sig frågande om det räcker, och om det blir en lämplig ledningsrätt. Man måste betänka att det upplåtna utrymmet måste räcka till för att kunna genomföra löpande underhåll osv.
Att det är arbetsområdet som används är för att det är inom detta område som skadorna sker. Sen finns det andra poster som det beräknas ersättning för, t.ex. samrådsplikt vid arbeten inom ledningsrättsområdet, för denna typ av skada så utgår man från själva ledningsrättsområdet.
När det gäller smalare fiberledningar så brukar det nog inte krävas så stort arbetsområde utan de 4 metrarna som upplåts räcker till den stora mängden ledningsarbeten. Är det smalare områden som upplåts som ledningsrätt bör man ställa sig frågande om det räcker, och om det blir en lämplig ledningsrätt. Man måste betänka att det upplåtna utrymmet måste räcka till för att kunna genomföra löpande underhåll osv.
Så intrångsersättningen för ledningsrätt beräknas för arbetsområdet i hela sin bredd? Omfattar ledningsrättbesluten två områden: arbetsområdet för intrångsersättningen och det smalare permanent ianspråktagna området för ersättning i andra sammanhang, t ex samrådsplikten?
Undantagslöst ALLA fiberägare (såväl kommunala och privata som kooperativa) underskattar det problem som drabbar en nätägare i händelse av
a. expropriation och
b. annan exekutiv åtgärd mot markägare.
Fiberbyggarna är endera naiva eller dumsnåla eller både ock när de envisas med att undvika slita saken i ledningsförrättning. Så långt den tekniskt/juridiska delen av saken.
Politiskt och långsiktigt framställer både nätbyggarna och den centrala makteliten fiber som en fullständigt oantastbar nyttighet, med oändlig varaktighet. Detta är förstås rent nys, som man kanske kommer att skratta åt innan dessa 50-åriga upplåtelseavtal ens har löpt till ända.
a. expropriation och
b. annan exekutiv åtgärd mot markägare.
Fiberbyggarna är endera naiva eller dumsnåla eller både ock när de envisas med att undvika slita saken i ledningsförrättning. Så långt den tekniskt/juridiska delen av saken.
Politiskt och långsiktigt framställer både nätbyggarna och den centrala makteliten fiber som en fullständigt oantastbar nyttighet, med oändlig varaktighet. Detta är förstås rent nys, som man kanske kommer att skratta åt innan dessa 50-åriga upplåtelseavtal ens har löpt till ända.
https://www.lantmateriet.se/sv/Fast...orelse-mellan-nyttjanderatt-och-ledningsratt/
Om fastigheten exproprieras kvarstår ledningsrätten vilket rättsinstitut skapades som ett smidigare sätt att expropriera mark för allmännyttiga ledningar. Lite juridiskt intressant. Om en del av en fastighet tillförts genom tidigare expropriation bör det inte finnas något hinder för att fastigheten återigen exproprieras senare i annat sammanhang. Men ledningen som ligger med ledningsrätt berörs inte vid expropriation (annat än i de avseenden som handlar om ledningen som eventuellt fastighetstillbehör).
I IP Onlys fall skrivs markavtalen som 25-åriga nyttjanderättsavtal med möjlighet till förlängning även utom detaljplanerat område. Markägare är föga benägna att frivilligt gå med på ledningsrätt, i synnerhet som ingen ersättning erbjuds. Genom att desinformera och mörka att avtalen kan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt uppnår fiberoperatörerna målet att snabbt få till markupplåtelser. De vill absolut inte avvika från den etablerade normen att ingen intrångsersättning utgår eftersom detta snabbt skulle bli ett krav vid alla upplåtelser.
Kalkylen är nog att det är billigare att köpa sig till en ledningsrätt eller ny nyttjanderätt vid en inträffad konkurs. En ekonomisk uppgörelse med ny ägare hamnar utanför avtalsskrivandet och kan förbli okänd. Skulle den nya innehavaren av fastigheten ställa höga krav torde operatören kunna räkna med framgång för ansökan om ofrivillig ledningsrätt.
EON avstår medvetet från att söka ledningsrätt i det uttalade syftet att behålla goda relationer till markägarna. Istället används servitut alternativt officialservitut med i avtalet inskriven möjlighet att omvandla upplåtelsen till ledningsrätt.
Om fastigheten exproprieras kvarstår ledningsrätten vilket rättsinstitut skapades som ett smidigare sätt att expropriera mark för allmännyttiga ledningar. Lite juridiskt intressant. Om en del av en fastighet tillförts genom tidigare expropriation bör det inte finnas något hinder för att fastigheten återigen exproprieras senare i annat sammanhang. Men ledningen som ligger med ledningsrätt berörs inte vid expropriation (annat än i de avseenden som handlar om ledningen som eventuellt fastighetstillbehör).
I IP Onlys fall skrivs markavtalen som 25-åriga nyttjanderättsavtal med möjlighet till förlängning även utom detaljplanerat område. Markägare är föga benägna att frivilligt gå med på ledningsrätt, i synnerhet som ingen ersättning erbjuds. Genom att desinformera och mörka att avtalen kan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt uppnår fiberoperatörerna målet att snabbt få till markupplåtelser. De vill absolut inte avvika från den etablerade normen att ingen intrångsersättning utgår eftersom detta snabbt skulle bli ett krav vid alla upplåtelser.
Kalkylen är nog att det är billigare att köpa sig till en ledningsrätt eller ny nyttjanderätt vid en inträffad konkurs. En ekonomisk uppgörelse med ny ägare hamnar utanför avtalsskrivandet och kan förbli okänd. Skulle den nya innehavaren av fastigheten ställa höga krav torde operatören kunna räkna med framgång för ansökan om ofrivillig ledningsrätt.
EON avstår medvetet från att söka ledningsrätt i det uttalade syftet att behålla goda relationer till markägarna. Istället används servitut alternativt officialservitut med i avtalet inskriven möjlighet att omvandla upplåtelsen till ledningsrätt.
