Strypningar i värmesystemet för att styra flödet?
I våran BRF har vi en FJV-anläggning som betjänar tre radhuslängor med två kulvertar emellan.
Nu när det är kallt så klagar vissa medlemmar på att de har kalla element. de är varma i överkant men kalla i nederkant.
VVS-killarna som var här sa att det beror på att folk vrider upp termostaterna och att systemet inte orkar leverera tillräckligt med värme. Det tycker jag låter märkligt! Kollade i FJV-centralen och den skickar ut +63C och får tillbaka ca +50C dvs ganska dålig avkylning på vattnet. Så någon effektbrist verkar det inte vara.
Är det inte snarare så att när folk ställer upp termostaterna så hittar vattnet enklare vägar tillbaka till centralen? Att vi skulle behöva strypa/justera flödet i varje element, öka pumparnas kapacitet eller kanske t.o.m. sätta in "lokala" pumpar i varje länga?
Nu när det är kallt så klagar vissa medlemmar på att de har kalla element. de är varma i överkant men kalla i nederkant.
VVS-killarna som var här sa att det beror på att folk vrider upp termostaterna och att systemet inte orkar leverera tillräckligt med värme. Det tycker jag låter märkligt! Kollade i FJV-centralen och den skickar ut +63C och får tillbaka ca +50C dvs ganska dålig avkylning på vattnet. Så någon effektbrist verkar det inte vara.
Är det inte snarare så att när folk ställer upp termostaterna så hittar vattnet enklare vägar tillbaka till centralen? Att vi skulle behöva strypa/justera flödet i varje element, öka pumparnas kapacitet eller kanske t.o.m. sätta in "lokala" pumpar i varje länga?
Att få balans i värmesystemet är viktigt i stora anläggningar.
Balans uppnås genom att man får anläggningen korrekt dimensionerad med flöden, allt stryps både på stamventilerna men även i varje element för att just inte vattnet ska kunna rinna den lättaste vägen och alla lägenheter får en lika stor del av värmen. Detta innebär att ett element inte kan få mer flöde än det inställda, men bostadsrättsinnehavaren kan strypa mer men termostaten själv. Pumpen är också en viktig del i det hela.
Jag antar att ni inte bytt ut stamventiler (sitter i källaren) och termostatventilerna på elementen i lägenheterna?
Balans uppnås genom att man får anläggningen korrekt dimensionerad med flöden, allt stryps både på stamventilerna men även i varje element för att just inte vattnet ska kunna rinna den lättaste vägen och alla lägenheter får en lika stor del av värmen. Detta innebär att ett element inte kan få mer flöde än det inställda, men bostadsrättsinnehavaren kan strypa mer men termostaten själv. Pumpen är också en viktig del i det hela.
Jag antar att ni inte bytt ut stamventiler (sitter i källaren) och termostatventilerna på elementen i lägenheterna?
Termostatventilerna på elementen är bytta samt centrala cirk.pumpen men i övrigt är allt lika. Är stamventilerna vanliga ventiler? För de har knutit ihop två rattar med snöre, kanske för att bevara inställningen?
Vart sitter styrpningen på elementet? Är det avstängningsventilen på returen?
Hur mäter man att det är rätt flöde? Ngn givare man sätter på tilloppsröret? Gissar att det är lite pyssigt att få till..
Vart sitter styrpningen på elementet? Är det avstängningsventilen på returen?
Hur mäter man att det är rätt flöde? Ngn givare man sätter på tilloppsröret? Gissar att det är lite pyssigt att få till..
Hur mkt ska ett element kyla dvs tempdiff uppe/nere?
Om det är varmt uppe å nästan lika varmt nere så är det väl för högt flöde i elementet. Optimalt är väl om det är nästan rumstemperatur längst ner. Som sagt, nu skickar vi ut +63C och får tillbaka +50C dvs elementen kyler ca 13C..
Om det är varmt uppe å nästan lika varmt nere så är det väl för högt flöde i elementet. Optimalt är väl om det är nästan rumstemperatur längst ner. Som sagt, nu skickar vi ut +63C och får tillbaka +50C dvs elementen kyler ca 13C..
Det som ser ut som ett t-rör på returen längst ned på elementet är en injusteringsventil. På mina plockar man bort huven (den med sexkantigt mutterhuvud längst ned) och justerar ventilen med insexnyckel.
Jag tror som du att det kortsluter. Den där radiatorn i källaren är troligen en riktig tjuv, årnar sä nog med lite justering. Kan finnas flera tjuvar, du finner dem troligen främst på lågt placerade radiatorer, bottenvåningar o källare.
Med 60 grader i tillopp borde ni rimligen inte ha några radiatorer som är otillräckliga i sig: bara dåligt injusterade gällande flödet. Med lite tur löser sig det hela med några eftermiddagars skruvande o utvärdering.
De där strypningarna kan läcka en hel del när man tar av huven.
Tänk efter före eller ta in hjälp innan du börjar skruva.
Åtminstone där det är fuktkänsliga golv eller så, en källare med betonggolv torkar ju ur, värre med parketten.
Tänk efter före eller ta in hjälp innan du börjar skruva.
Åtminstone där det är fuktkänsliga golv eller så, en källare med betonggolv torkar ju ur, värre med parketten.
På källarelementet sitter det ingen sådan men på de andra finns det en stoppskruv/justering. Tog bort några element när vi tapetserade om och det läckte lite ur "hatten" men med en handduk under så klarade sig parketten.
Tror källarelementet är eftermonterat. Det finns iof två avstängningsventiler, de kanske går att justera på liknande sätt?
Men hur mäter man in rätt flöde? Avancerad mätare på tilloppet som känner av vattenflödet i röret eller bara mäta difftemp uppe/nere vid fullt öppen ventil?
Hur mkt ska ett element kyla dvs temp.skillnad tillopp/retur? Beror väl på modellen. Vi har mest gamla lamellelement men även platta som det i källaren.
Tror källarelementet är eftermonterat. Det finns iof två avstängningsventiler, de kanske går att justera på liknande sätt?
Men hur mäter man in rätt flöde? Avancerad mätare på tilloppet som känner av vattenflödet i röret eller bara mäta difftemp uppe/nere vid fullt öppen ventil?
Hur mkt ska ett element kyla dvs temp.skillnad tillopp/retur? Beror väl på modellen. Vi har mest gamla lamellelement men även platta som det i källaren.
Japp. Ratta på bara. Det gäller ju bara att bromsa flödet lagom mycket så att vattnet hinner kylas av lagom.folkeorg skrev:
Difftempen är ju vad du vill mäta. Använd den däringa kalasfina värmekameran eller en termometer eller ännu snabbare: handen, efter kalibrering.folkeorg skrev:
Beror mer på vilken returtemp ni vill ha i relation till vilken framledningstemp systemet kan prestera. Vilket väl i ert fall i sin tur beror på hur fjärrvärmen debiteras.folkeorg skrev:
Hos mig eldar jag med ved (=systemet kan prestera hög framledningstemp) samt har en stor ackumulatorvolym (=jag vill ha låg returtemp för att förlänga intervallet mellan eldningarna).
Därför är flödet i mitt system lågt, så lågt som det går utan att den avlägsnaste radiatorn blir för kall. Varje radiator och golvvärmekrets är injusterad så att de ger en så kall retur som komforten medger. Temperaturen på framledningen måste vara ganska hög för att kompensera det låga flödet (men hittills aldrig över 60 grader den kallaste natt...)
Totalt blir returens temperatur hos mig ca 25-30 grader när den är som högst. Jag har TVA (tappvarmvattenautomat): värmeväxlare för varmvattenberedning, vilket sänker returen rejält. Förmodar att fjärrvärmen växlas in för varmvattenberedning hos er också? Ett ställe till att jaga kWh...
Jag tror att ni kan resonera ungefär likadant som jag ang returtemp. Fjärrvärmeleverantören lär bli glad att få kallare retur(?) o troligen kan ni sänka kostnaderna. Beroende på debiteringsmodellen som sagt.
Återstår att leta upp de varmaste resp kallaste elementet i din brf. Tävling?
FJV ligger ju på över +100C när det är vinter så inga problem att skicka på hetvatten. Q-värde under 19 ger rabatt medan över ger straffavgift. Vi ligger kring 17-19. Men om man kan justera flödet å få lägre retur så är det ju ingen nackdel, tvärtom.
Synd att det lär ta tid att justera in alla elementen bara. Tar ju en stund innan returen stabiliserat sig. Men det kan ju vara värt att prova. Undrar hur jag ska strypa källarelementet som inte har ngn returstrypning..?
Synd att det lär ta tid att justera in alla elementen bara. Tar ju en stund innan returen stabiliserat sig. Men det kan ju vara värt att prova. Undrar hur jag ska strypa källarelementet som inte har ngn returstrypning..?