Byggahus.se
Sambon och jag har blivit väldigt förtjusta i ett tvåplansshus på 124 kvm. Köket är 15 kvm stort (litet?). Vi har knappt 12 här i lägenheten och det känns litet.

Räcker det med 15 kvm? Det är ett kök i L-form med fönster både vid köksbordet och över diskbänken. Det verkar vara gott om arbetsytor och skåp.

Hjälp!!
 
HEJ !!
nja, jag tycker nog att det är för litet för min smak.
det beror ju lite på om du-ni har stor famlij ?
Men vi är 2 vuxna + 3 barn, & det är ju ofta man "hamnar" i köket ;)
Själv ska vi bygga 21 m2 i vårt blivande hus.
lycka till !
 
Vi har inga barn och inga på gång än. Men vi skulle vilja ha 2 barn...
 
Hej
vi har idag 14 m2 kök i fykant !
och det går ju, men det blir trångt om man har gäster!
har ni tänkt att ha matsalsdel i vardagsrummet ?
 
Hej Lotta!
Om ni vill gå med trenden och ta emot gäster i köket bland kokande gryttor och halvfärdiga rätter på väg i ugnen samt allt annat stök som hör till när köket är i gång så är den liten. Men om ni tänker gå mot strömmen och använda köket som arbetsplats (som den ju är) och för måltider för familjen (2+2) så tycker jag att ett fönster vid bordet och en vid diskbänken är mycket värd och 15m2 är rymligt. Själv har jag ingen matplast alls i köket och vi äter i rummet bredvid (svängdörr emellan) och njuter av att slippa se stöket eller höra skramlet därifrån. Detta lösning har också fördelar när man får gäster...... då känner jag mej också som gäst när maten står serverat på bordet. Inga tankar om att städa undan köksredskapet och dyl. för att inte förpesta atmosfären vid den festliga måltiden. Till vardags är det också fridfullt att ta sin kaffe ut till matrummet/vardagsrummet där vi har fönster med den vackraste utsikt. Var tveksam i början till den (gammaldags) lösningen men upptäkte många fördelar i den på kort tid! Skönt att inte tillhöra kökspersonalen när man har gäster. Skönt att inte störas av arbetande kökspersonal när man tittar på TV. Med "kökspersonal" menar jag den person som finns i köket vid tillfället. Men visst, vill man ha köket som husets centrum så ska man nog planera stort. I vårt hus ligger centrum i mat/vardagsrum och kökspersonal får alltid arbetsro. Det är en annan lösning ang. boende än den som är populärt just nu ..... kanske något att fundera över?
gaia
 
Precis vårt tänk, Gaia.

Jag kan för mitt liv inte förstå människor som bygger sitt hus för gästerna! Jag trodde att bygga hus gjorde man för att maximera sin egen trivsel och optimera för sina egna behov!

I dag talar man om "en inbjudande hall" så att gästerna får ett bra intryck av huset direkt man kliver in, vilket gör att man gärna har öppet till nock och har perverst mycket utrymme I HALLEN! Det gäller s.a.s. att slå knock på dem direkt de kliver in. Gärna med kapprum bredvid så att inte hyllor och hängare stör...
Ingen tänker på att de kanske inte är fullt lika imponerade när de ska umgås i garderoben till vardagsrum lite senare.

Men det finns ju bot för det också.
Man ska ju naturligtvis ha "ett gästvänligt kök" för "man hamnar ju alltid i köket" där alla ska delta i matlagningen och "dela spännande kulinariska upplevelser" vilket ofta innebär att alla blir stående i slamret och matoset från köksön.

Nä, jag är med dig. Vi har gjort ett relativt litet arbetskök i form av ett U som två personer kan arbeta i utan att trängas.. Det är perfekt att arbeta i - man behöver inte springa 6-7 meter mellan kylen, skafferiet och beredningsytan utan man har allt inom ett par stegs räckhåll. Utanför arbetsköket ett matrum, öppet emellan iofs, men ändå åtskilt från arbetsområdet.
Funkar för oss! :)

Jag inser naturligtvis att att det finns familjer som lever sina liv i köket till största delen. Frågan är vad det beror på? Är det "finrums-attityden" från barnsben som förhindrar en att använda vardagsrummet som ...vardagsrum... Eller är det så att planlösningen är sådan att vardagsrummet helt enkelt inte är trivsamt?

Synpunkter och förklaringar mottages gärna... :)
 
gaia skrev:
Hej Lotta!
Om ni vill gå med trenden och ta emot gäster i köket bland kokande gryttor och halvfärdiga rätter på väg i ugnen samt allt annat stök som hör till när köket är i gång så är den liten.

I vårt hus ligger centrum i mat/vardagsrum och kökspersonal får alltid arbetsro.
gaia
Med all respekt för gaia´s modell, skulle ändå vilja tipsa om att, OM ni tänker skaffa barn så är, enligt mig, 15 m2 i minsta laget, för åtminstone i vår familj med två barn så "levs livet" i köket, jag tror inte att vi är ovanliga på ngt. sätt och mina barn har en förmåga att alltid vilja vara med i köket, antingen för att "hjälpa" till eller för att göra någon av tusen andra saker ::)
Om jag hade möjlighet att påverka planlösningen så skulle jag utan tvekan lägga ett större kök och hellre ett ngt. mindre vardags/"fin" rum spec. om huset innehåller ett all/TVrum.
Det är förvånande hur mycket som man kan/vill göra i köket om man bara har plats för det ;)
MVH/Christina.

PS:Våra gäster trivs också utmärkt i köket, tom. så bra att man får för gott om kökspersonal emellanåt. ;)/DS.
 
Jag har ju en gammal konventionell matsal (med skjutdörrar till vardagsrum & kök) och detta har under alla år använts till samtliga måltider/läxläsning/hobby etc. Köket på 12 kvm är ett arbetskök med rejält köksbord som enbart används som avlastningsyta (och med plats för husdjur till & från). Det vore kul att planera ett nytt hus ... 8). Det är inte vidare mysigt att ha stort vardagsrum kombinerat med matplats utan då är det bättre med avskärmat rum för mat/hobbyverksamhet.

Har ni märkt att hur litet köket än är - nog hamnar gästerna där och trängs förr eller senare ;)

Rejält kök - gärna stort, separat matrum som kan kombineras för annat - gäller även för mig som har uppvuxna barn!
 
KarlXII skrev:
Jag inser naturligtvis att att det finns familjer som lever sina liv i köket till största delen. Frågan är vad det beror på? Är det "finrums-attityden" från barnsben som förhindrar en att använda vardagsrummet som ...vardagsrum... Eller är det så att planlösningen är sådan att vardagsrummet helt enkelt inte är trivsamt?

Synpunkter och förklaringar mottages gärna... :)
Rackarns att Kalle hann publicera sig några sekunder före mig!!
Nu blev jag ju helt oavsiktligt ett perfekt "obegripligt praktexempel" ::)
Fast Kalle! Kan det vara så att det skiljer sig lite i behov tex. pga. hemmavarande barn??
Om jag och min man vore "på två" så kanske inte vi heller skulle ha lika stort behov av ett stort kök, för faktum kvarstår att med småbarn så är det väldigt mycket av dagen som går åt till för-under-efter arbete för matlagning/intag.
Jag tror inte att jag lider av något "finrumstrauma" sen barndomen, kanske pga. att mitt föräldrahem var långt före sin tid, dvs. hade öppen planlösning redan på 60-talet och iom. det inget egentligt finrum att prata om, utan vi barn fick vara i "händelsernas centrum" när det passade oss. Så eg. kanske man lider av "brist på finrumstraumat" istället!?
Vårt v-rum är, enligt vår smak, trivsamt inrett om än inte särskilt flådigt och vi har definitivt inte byggt vårt hus för att det ska passa för representation så antagligen är jag bara en sån där allmänt "mysko" människa som trivs i köket ;)
MVH/Christina.
 
Haha, det blev ju rätt kul när vi publicerade diametralt olika uppfattning precis samtidigt.. ;D

Ja, det är ju så att man vet ju bäst själv vad man behöver och hur man lever. Och jag kan väl förstå att man bygger stort kök för att man har behov av det.
Det jag menade att skjuta in mig på var väl trenden att bygga för gästerna, vilket är och förblir totalt obegripligt. :)
 
Håller fullständigt med om att inte bygga för gästerna, men snuddande nära tycker jag det känns när man är så rädd för att ev. gäster ska se/känna/höra lite grytor/matos/slammer ;)
MVH/Christina.

PS: Kalle, vilken "gudomlig" bild du har lagt in, jag blir lika full i skratt varje gång jag ser den, känns liksom betryggande att debattera med en så förtoendeingivande person ::)/DS.
 
Nu har du inte riktigt förstått vad som gäller... Det är vi MÄN som inte gillar kastruller och matos.

*Hukar mig för flammorna* ;D
 
Ahaa... då förstår jag den snäva vinkeln på fotona. Du vill inte visa husets stolthet med, förmodar jag, hääärliga skinnfåtöljer, bokhyllor från golv till 6 meters taket och en ask Havanna på hedersplats, som gjort för gästande herrar ;D

/Christina.
 
...och min hustrus pigkammare? ;)
Nää, riktigt så illa är det inte.
Mer bilder kommer för övrigt inom kort på hemsidan, jag håller på med en före-efter avdelning. :)
 
Hej!
Hur kan man förklara att vi alla har så olika syn på boende? Man har ju en bild av en drömhus och ibland har man tur och bygger den men ibland blir drömmen en kompromis. Man ska ta hänsyn till så mycket: gäster,barn, husdjur, hobby och inte minst ekonomi. Man utvecklar sin kreativitet när det gäller husets utseende men ibland förlorar dom enkla, beprovade och praktiska lösningar ( som i köket) i kampen med det estetiska. Men visst, tredje gången blir det perfekt. Vi bor i ett gammal hus som byggdes av andra som bygde förr och därför passar den också för vem som helst. Dom gav huset en själ och charm som är svår att precisera. Man kände sej hemma fast huset var utan möbler och många inneväggar var i "lik-rosa"!?! Grundplaneringen är nästan samma sen 1938. Jag önskar er alla som bygger nytt att ni får också en sådan känsla inbyggd i era hus.
KarlXII , du har den rätta inställningen att "vellkommande" ska vara vi som öppnar dörren och inte vårat ingångshall !!! Och köket är en arbetsplats i högre grad än samlingsplats eller lekplats. Jag tror att det är lätt att trivas i det hus du bygger..... det verkar vara ditt tredje, eller?
gaia
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.