Hej!
Kompisen håller på med verkstadsbygge. Elschemat med centraler ser ut så här:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kompressorn längst ut är en gammal stor sak, med spec på 11,6A, 350liter och 15 bar. Denna är kopplad via Y/D startlåda.
Problemet är att när kompressorn går så flimmrar belysningen och jag förstår inte varför riktigt. Inga andra förbrukare är igång så strömmen räcker till. Allt matas med 10mm² kabel och total sträcka från elstolpen är ca 70 meter.
När kompressorn startar (y-kopplad) är det inga problem med flimmer, det är först när den slår över på D-kopplingen som flimret kommer.
Innan verkstaden byggdes matades kompressorhallen (iofs med en något mindre kompressor 5,5hk) med 2,5mm² kabel mellan central 2 och cental 4 i bilden ovan utan något som helst flimmer. Vi ska prova koppla in den "nya gamla" kompressorn och se om det går bättre med den.
Är det någon som har någon lösning på problemet, det går inte att jobba i flimret för man blir helt snurrig? Är det något med frekvensen? Lysrören blinkar i takt med motorljudet på kompressorn.
Viktigt är att vi inte har någon kunskap om hur det är kopplat osv..
Flimret är säkert synkat med varvtalet på själva kompressorn (och inte nödvändigtvis elmotorn ifall de har olika varvtal). Kompressorn går ju tungt när luft ska komprimeras medan den går lätt under de ögonblick som luft faktiskt inte komprimeras utan mekaniken flyttar sig vidare till nästa fas. Det är förklaringen till att blinket kommer i takt med motorljudet (som egentligen är "kompressorljudet" - elmotorn ger bara ett jämnt surrande ljud medan kompressorn låter ungefär som typ en gräsklipparmotor).
I Y-läget drar elmotorn klart mindre ström än när den växlas över till D-läget. Större strömförbrukning ger större spänningsfall i inkommande matning = mer flimmer.
En tänkbar lösning är att bygga om kompressorn så att den får ett svänghjul som äter upp variationerna.
Ett sätt att få en hygglig koll på spänningsfallet är att stänga av allt annat och sen hjälps man helst åt två personer, den ena mäter med voltmeter mellan fas-nolla på olika ställen i anläggningen och en annan person slår på och stänger av en värmefläkt (t.ex. 2kW för vanligt 10A enfasuttag).
Genom att mäta hur mycket spänningen påverkas på olika ställen av att man belastar (t.ex. belastning där kompressorn sitter) så kan man få en uppfattning om var spänningsfallet uppstår.
Om det blir ovanligt mycket spänningsfall en bit in i anläggningen men inte vid huvudsäkringarna så är det läge att fundera på varför det blir så. Det är vägen från huvudcentralen/mätartavlan till förgreningen belysning-kompressor som är intressant just för flimmret, men spänningsfall i allmänhet är dåligt oavsett var det uppstår.
Värt att tänka på är också att spänningsfallet beror på elnätets inre resistans, och den påverkas positivt av tung last! Flimmret kommer alltså att minska ifall man drar igång 15kW elvärme. Det kan alltså ha blivit mer märkbart nu på sommaren när nätet inte är så tungt belastat.
Om absolut inget annat hjälper så kan man köra belysningen (och datorer å sånt på köpet) på en UPS som hela tiden renar strömmen, eller bygga ett 12/24V-system för belysningen. Man kan göra så, men det är inte rätt
Tänk på att olika armaturer påverkas olika mycket av flimmer. Tjockare lysrör är nog mindre känsliga än tunnare lysrör. Lysrör är känsligare än glödlampor (och halogenlampor).
Just för den här sortens flimmer så hjälper nog inte trefasmatning till armaturerna, men generellt sett så är det en bra idé att driva större lysrörsanläggningar med trefas så att var tredje armatur drivs av fas 1, var tredje fas 2 och var tredje fas 3, så att flimmret beroende på elnätets 50Hz fördelas så att det bara är en av de tre närmaste armaturerna som blinkar till samtidigt. Jag minns från ett tidigare jobb i en större produktionslokal att takbelysningen som garanterat var trefaskopplad gav helt okej belysning medan bänklamporna vid varje arbetsbänk som var enfaskopplade gav rätt jobbigt flimmer i längden.
Anläggningen är byggd enligt din text med 21 lysrörsarmaturer (58watts rör) fördelat på tre faser. Dessa ligger inkopplade via kontaktorer och belysningskontaktorerna styr även kontaktorn till kompressorn. Slog mig nu att kanske det har något samband, trots att det inte borde vara så då vi endast tar styrström till kompressorns kontaktor. Dvs när det lyser är kompressorn igång.
Är det problem med flimmer eller blinkningar, eller både och?
Med denna belastning, area och längd på kabeln är spänningsfall inget problem som skulle kräva kostsamma åtgärder.
Spontant låter det som att motorn i kompressorn är slut , eller att den går tungt - då kan de dra ohyggligt med ström. Ett test med den mindre kompressorn borde ge vägledning.
Värt att tänka på är också att spänningsfallet beror på elnätets inre resistans, och den påverkas positivt av tung last! Flimmret kommer alltså att minska ifall man drar igång 15kW elvärme. Det kan alltså ha blivit mer märkbart nu på sommaren när nätet inte är så tungt belastat.
Det var första gången jag hört talas om det, och det låter intressant. Du kan inte utveckla resonemanget/hänvisa till något som förklarar det här mer i detalj?
Det var första gången jag hört talas om det, och det låter intressant. Du kan inte utveckla resonemanget/hänvisa till något som förklarar det här mer i detalj?
Blir nog svårt om inte yxis är något revolutionerande på spåren. Men osvuret är bäst, också intresserad av mer info.
Är det problem med flimmer eller blinkningar, eller både och?
Med denna belastning, area och längd på kabeln är spänningsfall inget problem som skulle kräva kostsamma åtgärder.
Spontant låter det som att motorn i kompressorn är slut , eller att den går tungt - då kan de dra ohyggligt med ström. Ett test med den mindre kompressorn borde ge vägledning.
Jag tycker att det flimrar, men sen kanske bedömningen flimmer eller blinkning kanske är olika?
Vi ska prova att mäta upp strömförbrukningen, vi har faktiskt en elmätare seperat på verkstaden så med inget annat igång borde vi få ut vad kompressorn drar.
Det var första gången jag hört talas om det, och det låter intressant. Du kan inte utveckla resonemanget/hänvisa till något som förklarar det här mer i detalj?
Skillnaden är nog rätt liten, men helt utan last så är impedansen samma sak som förimpedansen.
Om man sedan kopplar in en last så blir impedansen en paralellkoppling av förimpedansen och lasten.
För att ta ett extremfall:
1 ohm förimpedans (ganska mycket), en stor resistiv last på 3½ ohm (=ca 63A last vid 230V), och en mindre last som i snitt bara drar säg 10A men har toppar på 100A (påhittad kompressor), d.v.s. varierar mellan 23 och 2,3 ohm.
Med enbart förimpedansen och den varierande lasten så får man en spänningsdelare där övre motståndet = förimpedansen = 1 ohm och undre motståndet = den varierande lasten = 2,3-23 ohm. Total impedans över hela spänningsdelaren blir då mellan 1+2,3=3,3 och 1+23=24 ohm. Det ger en ström på mellan 70 och 9½ A. Vid maxfallet så får man 70A över 2,3 ohm = 160V. Vid minfallet får man 9½A över 23 ohm = 220V. "Flimmret" blir alltså 160/220 = 0,72.
Om man däremot har den stora lasten inkopplad och också har den varierande lasten inkopplad så får man en spänningsdelare där övre motståndet = förimpedansen = 1 ohm och det undre motståndet = den tunga laste + den varierande lasten paralellkopplat. Det nedre motståndet i spänningsdelaren blir då lägst 3½ paralellkopplat med 2,3 ohm = 1,3879 ohm och högst 3½ paralellkopplad med 23 ohm = 3,0377 ohm. Total impedans blir då mellan 2,3879 och 4,0377 ohm, vilket ger en ström som varierar mellan 96 och 57 A. Vid maxfallet får man 96A över 1,3879 = 134V, och vid minfallet får man 57A över 4,0377 ohm = 173V. "Flimmret" blir då 134/173 = 0,77.
Med "flimmret" avser jag alltså hur mycket spänningen varierar mellan max/minspänning i procent. Kompressorn som jobbar tungt ger alltså något mindre flimmer då nätet också lastas rejält av en "jämn" last. Jag borde alltså skrivit variationen i spännigsfall.
Exemplet är förstås inte jättebra, man kör givetvis normalt inte en 63A-last på ett nät med 1 ohm förimpedans, men uträkningen kan ändå visa skillnader mellan olika tidsperioder i nät som belastas olika hårt vid olika tidpunkter.
P.S. mina uträkningar är inte garanterat exakta, vissa siffror är avrundande och andra inte, dessutom kan jag ha skrivit en avrundad siffra men använt en icke avrunda siffra. Dessutom måste jag erkänna att jag sökte fram en färdig räknare för paralellkoppling av motstånd, det har aldrig satt sig i skallen hur man räknar sånt
Det är enklare att tänka sig en kortslutning som ger spänningen 0 - då blir det ju inget flimmer! Vi behöver givetvis bortse från överlastskydd och elförbrukningskostnader.
Bara som kuriosa, för att få maximal effekt ur nätet till sin belastning så ska belastningsimpedansen vara lika med förimpedansen, men då går halva effekten bort i nätet, och det går liksom inte inom elkraft däremot inom telekom så är det oftast så.
Tack! OK, då är jag med. Bra pedagogiskt exempel. Det var "spänningsfallet beror på elnätets inre resistans, och den påverkas positivt av tung last!" som fick mig att tänka att det var själva *förimpedansen* som skulle ändras beroende på last. Och det kan man ju iofs tänka sig i teorin, jmf. glödtråden i en lampa, resistansen är ju klart lastberoende där. Jag hade bara lite svårt att få till det vad gällde elnätets normala arbetspunkt...
Om ni lägger till en mer realistisk ekvivalent modell för nätet, trafos, generatorer kommer inte yxis ansats att gälla, den är iofs bra det är inte så jag menar, men den kommer inte ge avsedd verkan varken i praktiken eller ett snäpp bättre teoretisk modell.
Problemet beror på att det är en äldre kompressor som har stora cylindrar som arbetar på lågt varv så den drar enormt mycket mer ström i komrimerings fasen jämfört med sug fasen.
Har sett detta mer än en gång.
Lite enkelt den komprimerar mycket luft få gången och en modern kompressor komprimerar lite luft många gånger i stället.
