stål eller järn?
Om jag vill köpa ett järnplåt och järnrör (alltså inte "stainless steel") som ska användas till att bygga en grill, dvs för mat... vad f.. ska jag köpa då? Söker jag på järnplåt får jag som svar "stålplåt". Men jag vill ju ha obehandlat som det bara går, är inte stål behandlat på ngt sätt att man inte kan använda den i ett sånt snickarprojekt? Eller är det språket som ställer till det, för på mitt modersmål är väl "järn" det man köper för såna grejer, och "stål" när man vill ha ...steel.
Och ja, jag vet att det går att köpa färdiga grillar, men min pappa vil gärna svetsa den åt mig och det går inte att resonera med människan (och pga språket och att han ej bor i sverige kan han inte söka själv).
Och ja, jag vet att det går att köpa färdiga grillar, men min pappa vil gärna svetsa den åt mig och det går inte att resonera med människan (och pga språket och att han ej bor i sverige kan han inte söka själv).
Allvetare
· Västra götaland
· 8 461 inlägg
Jag skulle säga att det blir bäst om den som ska svetsa köper ett material som går bra att svetsa i.
Det finns ingen "behandling" som påverkar någon mat på något sätt, däremot kan det ju vara bra att göra tex grillgaller i rostfritt...
Det finns ingen "behandling" som påverkar någon mat på något sätt, däremot kan det ju vara bra att göra tex grillgaller i rostfritt...
Stål är järn som är "gräddat" på ett sånt sätt att det är praktiskt att böja, svetsa mm. Järn kallar man väl i princip bara gjutjärn, som man gör spisar, motorblock, maskiner, tyngdlyftningsvikter, bromsskivor etc av. Det är sprött som cornflakes och inget man gör tunnplåt av.
Du skall alltså ha stålplåt.
Du skall alltså ha stålplåt.
Tack för svaren!
Besserwisser
· östergötland
· 1 703 inlägg
I min plåtslagerivärld så är benämningen på obehandlad stålplåt spd, vi använder den till kaminrör golvplåtar till spisar och sådant..
herrejösses nu kom jag på Fe-C diagrammen som jag fick lära mig utantill (!) på universitetet. Vi ser ju alla hur mycket det hjälpte!H hapazard skrev:
Besserwisser
· östergötland
· 1 703 inlägg
Jag vet faktiskt inte vad det är för skillnad, men tror vi använder kallvalsad(alltså förstår skillnaden på varm och kall men slutresultatet?)A anis16 skrev:
Ur ett akademiskt perspektiv: Järn är grundämnet. Kommersiella järnbaserade legeringar heter stål. Dock bara upp till ca 2% kol, däröver blir det gjutjärn. Lite komplicerat kan tyckas.
Och stainless steel är rostfritt stål. Alltså en stållegering med krom och nickel som ger ett skyddande ytskikt. Dock inte helt fritt från rostangrepp utan kan rosta under olyckliga omständigheter.
Den finns inga behandlingar av stål som skulle kunna vara farliga. Om du inte skulle råka köpa någon målad eller belagd plåt, men det ser du ju lätt.
Och stainless steel är rostfritt stål. Alltså en stållegering med krom och nickel som ger ett skyddande ytskikt. Dock inte helt fritt från rostangrepp utan kan rosta under olyckliga omständigheter.
Den finns inga behandlingar av stål som skulle kunna vara farliga. Om du inte skulle råka köpa någon målad eller belagd plåt, men det ser du ju lätt.
Rent järn, dvs metall som endast består av endast FE, atomnummer 26, finns nog i praktiken inte att få tag på.
Järnet från masugnen har alldeles för hög kolhalt för att vara användbart till speciellt mycket, ca 5% .
Använder man järnet direkt här så kan man få s.k tackjärn, för att bearbetas vidare. Men det är samtidigt i princip gjutjärn också, men med lite väl hög kolhalt.
Gjutjärn är faktiskt en rätt bred produkt, många olika sorter och kvalitéer, jag orkar inte gå in på allt.
Läs lite här, vetja: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gjutjärn
Men gjutjärn har ganska hög kolhalt, ca 2-4%.
Många kvalitéer av gjutjärn är ganska spröda, mycket för att kol (och ibland kisel) bildar fickor/lameller i järnet.
Men det finns massor med olika sätt att greja fram gjutjärn, så egenskaperna låter sig inte beskrivas med några få ord. Och till vissa ändamål är gjutjärn ett ypperligt val.
För det mesta vill vi tillverka stål, och då handlar det först och främst att få ner kolhalten. Och det har skett med en massa olika processer historiskt, numera är nog LD-metoden vanligast, man skjuter ner syrgas i järnsmältan så syret reagerar med kolet, bildar kolmonoxid, och kolet lämnar järnet som gas. Så stål har lägre kolhalt, men noll är inte intressant, då får stålet (järn nu) inte bra egenskaper. Kolhalten för stål brukar vara runt 0,2 - 1 %
Sen brukar stål även legeras, med krom, vanadin och annat.
Då har vi en färdig stålprodukt, och om man tyckte gjutjärn kunde ha många olika egenskaper så är stål flera steg värre.
När man designar ett stål vill man ofta ha vissa egenskaper, svetsbarhet, formbarhet, styrka, utmattningsegenskaper, fjädrande egenskaper etc etc.
Jag misstänker att TS vill ha ett stål.
Om man kallvalsar ett stål så pressar man ut kristallgittret i materialet, då vinner man framförallt en högre sträckgräns pga de spänningar som byggs in i materialet.
Det blir ett starkare, men ofta skörare material.
Vid varmvalsning så ändras i stort inte stålets egenskaper, utan endast dess tjocklek (lite förenklat)
Gjutjärn valsas mig veterligen inte alls, tror inte det går.
Mycket av det järn/stål vi använder oss av kommer från stålverk där processen börjar med järnmalm i masugn.J jihe skrev:
Järnet från masugnen har alldeles för hög kolhalt för att vara användbart till speciellt mycket, ca 5% .
Använder man järnet direkt här så kan man få s.k tackjärn, för att bearbetas vidare. Men det är samtidigt i princip gjutjärn också, men med lite väl hög kolhalt.
Gjutjärn är faktiskt en rätt bred produkt, många olika sorter och kvalitéer, jag orkar inte gå in på allt.
Läs lite här, vetja: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gjutjärn
Men gjutjärn har ganska hög kolhalt, ca 2-4%.
Många kvalitéer av gjutjärn är ganska spröda, mycket för att kol (och ibland kisel) bildar fickor/lameller i järnet.
Men det finns massor med olika sätt att greja fram gjutjärn, så egenskaperna låter sig inte beskrivas med några få ord. Och till vissa ändamål är gjutjärn ett ypperligt val.
För det mesta vill vi tillverka stål, och då handlar det först och främst att få ner kolhalten. Och det har skett med en massa olika processer historiskt, numera är nog LD-metoden vanligast, man skjuter ner syrgas i järnsmältan så syret reagerar med kolet, bildar kolmonoxid, och kolet lämnar järnet som gas. Så stål har lägre kolhalt, men noll är inte intressant, då får stålet (järn nu) inte bra egenskaper. Kolhalten för stål brukar vara runt 0,2 - 1 %
Sen brukar stål även legeras, med krom, vanadin och annat.
Då har vi en färdig stålprodukt, och om man tyckte gjutjärn kunde ha många olika egenskaper så är stål flera steg värre.
När man designar ett stål vill man ofta ha vissa egenskaper, svetsbarhet, formbarhet, styrka, utmattningsegenskaper, fjädrande egenskaper etc etc.
Jag misstänker att TS vill ha ett stål.
Att man har fått fram ett stål, eller gjutjärn är dock bara fösta steget i processen till en färdig produkt.A anis16 skrev:
Om man kallvalsar ett stål så pressar man ut kristallgittret i materialet, då vinner man framförallt en högre sträckgräns pga de spänningar som byggs in i materialet.
Det blir ett starkare, men ofta skörare material.
Vid varmvalsning så ändras i stort inte stålets egenskaper, utan endast dess tjocklek (lite förenklat)
Gjutjärn valsas mig veterligen inte alls, tror inte det går.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 943 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 943 inlägg
Som smeden säger: Järn är ett grundämne, stål är ett ämne.
typ ...A andersmc skrev:
Järn, stål, gjutjärn.
Nu är det fredag, då ska jag ta mig ett ...
