Solenergi, vilka anslutningar behövs?

1k läst  4 svar

  1. T
    Medlem · Nivå 6
    Hejsan.

    Vi har ett stort tak, med brant lutning, i rakt söderläge.
    På detta skulle vi vilja utvinna både solel och varmvatten, men vill av ekonomiska skäl vänta lite med installationen.
    Nu skall vi isolera och putsa fasaden nedanför och då skulle jag vilja dra sladdar och rör till solel och solpaneler osynligt under isoleringen.
    Så, vad behöver vi?
    Till solceller (låt oss anta max 60m2) antar jag att man behöver två grova sladdar. Hur grova (kabellängd ca 15m)? Dessutom antar jag att man behöver lite sladdar för styrning och övervakning. Hur många och hur grova?

    Till solfångare antar jag att man behöver två isolerade rör. Hur grova och med hur tjock isolering?
    Även här antar jag att man behöver "lite sladdar". Hur många och hur grova?

    / Fredrik
     
  2. A
    Medlem · Nivå 8
    Energiåtgången(kWh) för varmvattenberedning utgör ca 8 till 12 % av den totala energiförbrukningen(kWh) för husuppvärmning + varmvatten. Hushållsel(spis, mikro, belysning, osv) oräknad. Den högre %-siffran för bättre värmeisolerade hus jämfört sämre.

    Om ni är en familj på 2 vuxna och 2 barn, dvs 4-persones hushåll, då förbrukar en sådan normal-familj ca 50 Liter 45-gradigt varmvatten per dygn och per person. Blir alltså för hushållet 200 Liter 45-gradigt varmvatten per dygn. Om antas en kallvattentemp på 10 grader, motsvarar det en energiförbrukning på 8,1 kWh/dygn, och blir 2965 kWh/år. Ska ni ha en solkollektor-anläggning som klarar att göra ca 50 % av det, då behöver ni ca 10 m2 flat-solkollektorer, en lagringstank på ca 800 Liter, cirk.pump, rörledningar, värmebärarvätska. Att köpa de 2965 kWh kostar bara ca 3000 kr/år om 1 kWh kostar 1,00 kr. Med solkollektoranläggningen kan ni bara tjäna in hälften, dvs ca 1500 kr, och det per år. Ökar ni flatkollektorytan till det dubbla, kanske ni kan täcka ert varmvattenbehov till 60 à 65 %, men det är fortfarande blygsamt. På sommaren får ni omängder med varmvatten ni inte vill ha, medan på vintern får ni inget eller endast blygsamt med varmvatten.

    Förlägger ni vattenburen golvvärme kan ni utnyttja solkollektorvarmvattnet utöver för varmvattenproduktion även till husuppvärmning. Du får ni ut litet mer av en solkollektoranläggning under senvår, tidig höst. Det blir litet stödvärme. Men då behöver ni installera golvvärmesystem, kostar en peng.

    Varför inte lägga några extra solcellspaneler, utöver de ni tänker ha för er strömproduktion, på taket, som kan producera de ca 3000 kWh som åtgår för varmvatten. Det är ca 12 st solcellspaneler à 280 Wp/st. Då får ni fördelen med att bara ha en enda anläggning, nämligen en solcellsanläggning. Ni slipper slabb, ev. läckage, cirk.pump, och service och installation på ytterligare en anläggning.

    En solcellspanel har måtten ca 1 x 1,7 m och på 60 m2 får du teoretikst plats med 36 st. Om varje på 280 Wp får du installerad effekt 10 kWp, vilket i Skåne ger ca 9500 kWh/år solström.

    En solcellsanläggning har inga rörliga delar. Den består av solcellspaneler, växelriktare, solarkablar och ev. överspänningsskydd. En enkel anläggning, alltså. Det mesta kan man montera själv. En växelriktare på 12 kW kostar inte dubbelt som en på 6 kW, utan bara ca 50 % dyrare. Skalfördelar alltså att utöka en tänkt liten solcellsanläggning.

    Överproduktionen på solström ni gör under sommarhalvåret, kan ni sälja och köpa tillbaka på vintern. Ni använder alltså hela Sveriges elnät som lagringsbatteri, kan man säga. Däremot kan du inte spara omängderna av varmvatten från en solkollektoranläggning från sommar till vinter, i alla fall inte utan enormt stor investeringskostnad.

    Svar på dina frågor:

    Från ett solcellsmodulfält på ca 6 kWp på taket har man 2 st solarkablar, en plus- och en minuskabel. Har du större anläggning än 6 kWp (ca 10 kW), då har du 2 strängar och då blir det 4 st solarkablar. En solarkabel har ytterdiametern ca 7 mm. Kanske har du utöver solarkablarna även en kabel gröngul på 6 mm2 för potentialutjämning av solcellsmodulerna, har diametern ca 6 mm. Välj inte alltför trångt plaströr, som du bygger in i väggen. Har du böjar kan det vara svårt att dra igenom. Solartermirörledningarna(för värmebärarna) kan du knappats dra igenom i väggen förlagt plaströr, om du har några böjar.

    2 rör behöver du från solkollektorerna på taket ner till lagringstanken. De måste isoleras bra, annars förlorar du värme på vägen. Själva rören utan isolering är ca 12 till 16 mm diameter. Men isoleringen ca 20 mm. Ett rör alltså diametern ca 50 à 60 mm och du har två. Men det finns olika olika typer av rör. Detta för att ge fingervisning.

    Vi har en elnätsansluten solcellsanläggning på ca 15 kWp installerad effekt och producerar ca 14000 kWh/år solström 3-fas 400 Volt sedan ca 2 år, men ingen solkollektoranläggning.
     
    Redigerat 6 okt 2017 13:43
  3. C
    Medlem Nivå 5
    Man bör dock vara observant på att det är olika regler för vad man får koppla själv beroende på om det är en nätansluten solcellsanläggning eller ej. Nätanslutna anläggningar brukar ha seriekopplade paneler med sammalagd spänning upp till 500 volt DC och det kräver elektriker för att panelerna skall få kopplas samman och att solarkabeln skall dras fram. Är det en minde anläggning med t.ex. två paneler och en mindre icke nätansluten växelriktare där man har max 50 volt DC till solarkabeln och växelriktaren så får man montera detta själv, trots att det är exakt samma kabel och kabelrör som i det första fallet.

    När det gäller solkollektorerna så använder man vanligtvis prisolrör, men sista biten mot panelerna bör vara nakna kopparrör med mineralullsbaserad rörisolering. Detta eftersom det kan bildas ånga som är ca 180 grader varmt om panelerna inte är i drift och man startar cirkulationspumpen. Det kan då smälta prisolrörens isolering närmast panelerna. Skall man förbereda i vägg så är det lämpligt med 15 mm hårda kopparrör som isoleras med mineralull och undvik plastisolering om möjligt.
     
  4. A
    Medlem · Nivå 8
    Prisolrör kan man knappast ha från solkollektorer ner till varmvattentanken. Prisol är plastbelagda med polyeten, som visserligen tål max 95 grader C, men smälter helt vid 130 - 145 grader. Temperaturen från värmebärarvätskan från solkollektorerna är ofta mycket högre än 95 grader.

    Däremot duger prisolrör bra för rördragning till radiatorer ett hus med vattenburen värme, eftersom framtemperaturen oftast inte är högre än ca 75 grader.

    Det finns speciella rör för just rördragning från solkollektorer som har värmeisolering som tål höga temperaturer. T.ex. Twinflexx 14 mm med värmeisolering(EPDM) som tål konstant 150 grader och toppar på 175 grader C.

    Solcellspaneler har solarkablar med beröringsskyddad stickpropp och motsvarande uttag på nästa panel. Man kan därför seriekoppla dem genom att sticka stickpropp i uttag. För det behövs ingen elbehörighet, på samma sätt som du inte behöver elbehörighet för att sätta i stickproppen till en borrmaskin i ditt vägguttag 230 Volt. Däremot behövs elbehörighet för att ansluta växelriktaren till elnätet.
     
    Redigerat 10 okt 2017 14:34
  5. C
    Medlem Nivå 5
    Drifttemperaturen från solkollektorer är normalt max 10 grader högre än högsta temperaturen i ackumulatortanken. Det är bara vid start som temperaturen kan vara högre, men då rören är kalla så värms de inte upp så mycket i starten eftersom det i kollektorerna förångas och ångan värmer inte så mycket när solfångarvätskan trycks in i kollektorerna vid start och kyler ner dem.

    Jag har prisolrör nästan ända fram och det är bara ca 20 cm av plasten som smält bort.

    När det gäller elreglerna så måste man följa dem även när det gäller kablar med kontaktdon, t.ex. de regler som gäller för genomföringar genom väggar/fasad (du får inte dra en solarkabel själv genom en genomföring oavsett om den har kontaktdon eller ej. Man får bara koppla ihop panelerna om kontakten är godkänd för systemspänningen (det är inte alla som är det).
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: