4 662 läst · 108 svar
5k läst
108 svar
Solceller ersätter kärnkraft, fast inte som vi tror!
Vattenkraft
Som jag ser det har vi bara vattenkraft - den enda fria energikällan utan vare sig värmeförlust eller för den delen behov av säkerhetsventiler osv och som dessutom är evig. En form av solkraft, då solen lyfter upp vattnet som sedan släpps ner.
Tänk om det är så att kärnkraftsanläggningar egentligen inte producerar el, utan snarare fungerar som en slags "omvandlingsanläggningar" för överskottsenergi (från vattenkraften) här produceras det vätgas, som sedan kan användas för att procusera el, när det behövs som bäst? På vintern.
Som jag ser det hela: ett eldistributionsnät med transmission (kraftnät) skulle man också kunna betrakta som en elektrisk krets, fast i väldigt stor skala. För att skala ner detta enkelt, så alla förstår: en elkrets: ett batteri -> sladd -> lampa (voila) lampan lyser - vi har fått ljus! Kopplar vi på fler lampor, lyser dessa också, fast svagare (spänningen sjunker) omvänt, lägger vi till ett batteri lyser laporna starkare - spänningen stiger. På samma sätt fungerar ett kraftnät.
Om hela svenska folket sätter på sina tv-apparater, datorer, paddor samt kokar kaffe samtidigt (Let's dance har ju just börjat, Mello eller Idiot söker idiot...) då måste spänningen ökas och brinner då en huvudsäkring i ett ställverk, när det går för full, måste spänningen sänkas (blixtsnabbt) för att undvika överslag och skador i kraftnätet.
I små kretsar använder man kondensatorer och dioder för att hålla spänningen stabil. Kärnkraftverken med sina generatorer och turbiner utgör här en massa (stora svänghjul) som ser till att spänningen förblir stabil. Här i ligger kanske kärnkraftverkens huvudsyfte, dess stora svängmassa (rotationsenergi) som har rollen att stabilisera kraftnätet.
Detta genom att lagra energin i generatorernas och turbinernas roterande delar. Kärnkraftens generatorer är enorma sett till storlek - kan väga hundratals ton - roterande 25 till 50 varv/sekund som producerar växelström med en sekvens på 50 Hz. Ett kärnkraftverk har dubbelt så stor roterande svängmassa mot ett vattenkraftverk.
Uppskattar att i Sverige utgör kärnkraftverken den dominerande roterande svängmassan i elsystemet - en viktig del med andra ord för stabiliteten i kraftnätet bland annat för: sekvensreglering (stabil nätfrekvens - motverka plötsliga förändringar) kortsiktig svängbuffert som fungerar som en omedelbar energireserv (i obalanser mellan elproduktion och förbrukning) samt en inneboende tröghet (systemtröghet) som är nödvändig för att hantera störningar i kraftnätet. Det hela fungerar som så att vid ett snabbstopp av ett elverk så hjälper kärnkraftens svängmassa till att förhindra snabba frekvensfall.
Den nedläggning vi nu ser av kärnkraftverk, så innebär det att vi måste hitta andra sätt att hantera svängmassan och i länder som Tyskland och Italien har man hitta andra billigare och effektivare sätt.
Tänk om det är vad kärnkraftverk är till för - de producerar ingen egen el utan får överskottsel som produceras av vattenkraften, som man använder man till att skapa vätgas som i sin tur driver turbinerna och då passar saltvatten mycket bättre. Ja, det är en kontroversiell idé, spekulation - att kärnkraft inte existerar och då faller också kärnvapenhotet, som kanske bara finns för att skrämma folk med?
Man lägger alltid kärnkraften vid tätbefolkade områden nära vatten - saltvatten. Man förlägger aldrig ett kärnkraftverk vid sjöar (sötvatten) som vi har så gott om trots att sötvatten är mycket mer lämpligt som kylning, då sätvatten inte skapar en korrektion vilket saltvatten gör. Man förlägger vattenkraften i folktomma områden i Norrbotten, varför inte gör det samma med kärnkraften (om de nu skulle vara så farliga som man påstår).
På sommarhalvåret, då vi inte gör av med så mycket el, vore det ju bra om man kunde lagra elen som vattenkraften skapar till vintern, när elen behövs som mäst. Då slipper man lagra vatten i stora kraftdammar.
Vätgas kan bland annat skapas genom att köra el genom vatten (elektrolys) som spjälkar vattnet upp i dess beståndsdelar - syregas och vätgas. Detta kallas ofta för "Power-to-Gas"-teknik och är en effektiv metod att lagra överskottsenergi i form av vätgas. Vätgas är ett alldeles fantastiskt drivmedel, som kan användas på flera olika sätt: driva motorer och turbiner och till och med skapa el i en bränslecell utan rörliga delar. Vidare energibalans: elektrolys kan hjälpa till att balansera elnätet genom att använda överskottselen som annars skulle gå till spillo. Svårigheten ligger att lagra vätgas som har hög explosionsrisk samt är en brandfarlig gas (det är väl den enda faran med kärnkraftverken) så högt tryck och tjocka tankar alternativt låg temperatur är melodin.
Saltvatten är mer lämplig vid skapande av vätgas. Så varför behövs då uran till kärnkraftverk om inte kärnkraften finns? Jo, uran effektiviserar elektrolysen och där med framställningen av vätgas. Vissa uranföreningar, som uranoxider till exempel UO2 har visat potential som katalysatorer för syreutvecklingsreaktionen (OER) vid anoden i elektrolysceller. Uranbaserade material kan ha unika elektroniska egenskaper som underlättar laddningsöverföring och minskar energiförlusterna.
Och vad har jag för stöd i det här då? Jo, flera länder och företag utforskar kombinationen av så kallad kärnkraft för vätgasproduktion. Här är några exempel: högtemperaturreaktorer (HTR): dessa reaktorer kan leverera både el och processvärme, vilket gör dem perfekta för hög temperaturelektrolys - termokemisk splittring av vatten. Denna process använder värme (istället för el) för att dela vatten i vätgas och syrgas. Kärnkraftverk, särskilt högtemperaturreaktorer, är idealiska för detta eftersom de kan leverera den höga temperaturen som krävs (över 500 grader). Vidare har Japan och Kina utvecklat HTR-teknik för att producera vätgas.
Då faller också bitarna på plats varför staten subventionerar solceller i sådan massiv skala men man subventioner däremot inte off Grid, utan enbart de som ger överskottsel, ut på elnätet, och mycket av den solproducerade elen lagras också i batterier och då kan tänkas att solcellsbatterier ersätta svängmassan - privatpersoner för då stå för kostnaden för förlorad svängmassa som nedlagda kärnkraften stod för.
Som jag ser det har vi bara vattenkraft - den enda fria energikällan utan vare sig värmeförlust eller för den delen behov av säkerhetsventiler osv och som dessutom är evig. En form av solkraft, då solen lyfter upp vattnet som sedan släpps ner.
Tänk om det är så att kärnkraftsanläggningar egentligen inte producerar el, utan snarare fungerar som en slags "omvandlingsanläggningar" för överskottsenergi (från vattenkraften) här produceras det vätgas, som sedan kan användas för att procusera el, när det behövs som bäst? På vintern.
Som jag ser det hela: ett eldistributionsnät med transmission (kraftnät) skulle man också kunna betrakta som en elektrisk krets, fast i väldigt stor skala. För att skala ner detta enkelt, så alla förstår: en elkrets: ett batteri -> sladd -> lampa (voila) lampan lyser - vi har fått ljus! Kopplar vi på fler lampor, lyser dessa också, fast svagare (spänningen sjunker) omvänt, lägger vi till ett batteri lyser laporna starkare - spänningen stiger. På samma sätt fungerar ett kraftnät.
Om hela svenska folket sätter på sina tv-apparater, datorer, paddor samt kokar kaffe samtidigt (Let's dance har ju just börjat, Mello eller Idiot söker idiot...) då måste spänningen ökas och brinner då en huvudsäkring i ett ställverk, när det går för full, måste spänningen sänkas (blixtsnabbt) för att undvika överslag och skador i kraftnätet.
I små kretsar använder man kondensatorer och dioder för att hålla spänningen stabil. Kärnkraftverken med sina generatorer och turbiner utgör här en massa (stora svänghjul) som ser till att spänningen förblir stabil. Här i ligger kanske kärnkraftverkens huvudsyfte, dess stora svängmassa (rotationsenergi) som har rollen att stabilisera kraftnätet.
Detta genom att lagra energin i generatorernas och turbinernas roterande delar. Kärnkraftens generatorer är enorma sett till storlek - kan väga hundratals ton - roterande 25 till 50 varv/sekund som producerar växelström med en sekvens på 50 Hz. Ett kärnkraftverk har dubbelt så stor roterande svängmassa mot ett vattenkraftverk.
Uppskattar att i Sverige utgör kärnkraftverken den dominerande roterande svängmassan i elsystemet - en viktig del med andra ord för stabiliteten i kraftnätet bland annat för: sekvensreglering (stabil nätfrekvens - motverka plötsliga förändringar) kortsiktig svängbuffert som fungerar som en omedelbar energireserv (i obalanser mellan elproduktion och förbrukning) samt en inneboende tröghet (systemtröghet) som är nödvändig för att hantera störningar i kraftnätet. Det hela fungerar som så att vid ett snabbstopp av ett elverk så hjälper kärnkraftens svängmassa till att förhindra snabba frekvensfall.
Den nedläggning vi nu ser av kärnkraftverk, så innebär det att vi måste hitta andra sätt att hantera svängmassan och i länder som Tyskland och Italien har man hitta andra billigare och effektivare sätt.
Tänk om det är vad kärnkraftverk är till för - de producerar ingen egen el utan får överskottsel som produceras av vattenkraften, som man använder man till att skapa vätgas som i sin tur driver turbinerna och då passar saltvatten mycket bättre. Ja, det är en kontroversiell idé, spekulation - att kärnkraft inte existerar och då faller också kärnvapenhotet, som kanske bara finns för att skrämma folk med?
Man lägger alltid kärnkraften vid tätbefolkade områden nära vatten - saltvatten. Man förlägger aldrig ett kärnkraftverk vid sjöar (sötvatten) som vi har så gott om trots att sötvatten är mycket mer lämpligt som kylning, då sätvatten inte skapar en korrektion vilket saltvatten gör. Man förlägger vattenkraften i folktomma områden i Norrbotten, varför inte gör det samma med kärnkraften (om de nu skulle vara så farliga som man påstår).
På sommarhalvåret, då vi inte gör av med så mycket el, vore det ju bra om man kunde lagra elen som vattenkraften skapar till vintern, när elen behövs som mäst. Då slipper man lagra vatten i stora kraftdammar.
Vätgas kan bland annat skapas genom att köra el genom vatten (elektrolys) som spjälkar vattnet upp i dess beståndsdelar - syregas och vätgas. Detta kallas ofta för "Power-to-Gas"-teknik och är en effektiv metod att lagra överskottsenergi i form av vätgas. Vätgas är ett alldeles fantastiskt drivmedel, som kan användas på flera olika sätt: driva motorer och turbiner och till och med skapa el i en bränslecell utan rörliga delar. Vidare energibalans: elektrolys kan hjälpa till att balansera elnätet genom att använda överskottselen som annars skulle gå till spillo. Svårigheten ligger att lagra vätgas som har hög explosionsrisk samt är en brandfarlig gas (det är väl den enda faran med kärnkraftverken) så högt tryck och tjocka tankar alternativt låg temperatur är melodin.
Saltvatten är mer lämplig vid skapande av vätgas. Så varför behövs då uran till kärnkraftverk om inte kärnkraften finns? Jo, uran effektiviserar elektrolysen och där med framställningen av vätgas. Vissa uranföreningar, som uranoxider till exempel UO2 har visat potential som katalysatorer för syreutvecklingsreaktionen (OER) vid anoden i elektrolysceller. Uranbaserade material kan ha unika elektroniska egenskaper som underlättar laddningsöverföring och minskar energiförlusterna.
Och vad har jag för stöd i det här då? Jo, flera länder och företag utforskar kombinationen av så kallad kärnkraft för vätgasproduktion. Här är några exempel: högtemperaturreaktorer (HTR): dessa reaktorer kan leverera både el och processvärme, vilket gör dem perfekta för hög temperaturelektrolys - termokemisk splittring av vatten. Denna process använder värme (istället för el) för att dela vatten i vätgas och syrgas. Kärnkraftverk, särskilt högtemperaturreaktorer, är idealiska för detta eftersom de kan leverera den höga temperaturen som krävs (över 500 grader). Vidare har Japan och Kina utvecklat HTR-teknik för att producera vätgas.
Då faller också bitarna på plats varför staten subventionerar solceller i sådan massiv skala men man subventioner däremot inte off Grid, utan enbart de som ger överskottsel, ut på elnätet, och mycket av den solproducerade elen lagras också i batterier och då kan tänkas att solcellsbatterier ersätta svängmassan - privatpersoner för då stå för kostnaden för förlorad svängmassa som nedlagda kärnkraften stod för.
Allvetare
· Västra götaland
· 9 916 inlägg
Du har inte funderat på att starta en blogg?
Vill du att folk ska läsa det du skriver så tror jag att du ska försöka med kortare inlägg, det är ytterst få som orkar med en stor ordmassa.Jerka63 skrev:
Vattenkraft
Som jag ser det har vi bara vattenkraft - den enda fria energikällan utan vare sig värmeförlust eller för den delen behov av säkerhetsventiler osv och som dessutom är evig. En form av solkraft, då solen lyfter upp vattnet som sedan släpps ner.
Tänk om det är så att kärnkraftsanläggningar egentligen inte producerar el, utan snarare fungerar som en slags "omvandlingsanläggningar" för överskottsenergi (från vattenkraften) här produceras det vätgas, som sedan kan användas för att procusera el, när det behövs som bäst? På vintern.
Som jag ser det hela: ett eldistributionsnät med transmission (kraftnät) skulle man också kunna betrakta som en elektrisk krets, fast i väldigt stor skala. För att skala ner detta enkelt, så alla förstår: en elkrets: ett batteri -> sladd -> lampa (voila) lampan lyser - vi har fått ljus! Kopplar vi på fler lampor, lyser dessa också, fast svagare (spänningen sjunker) omvänt, lägger vi till ett batteri lyser laporna starkare - spänningen stiger. På samma sätt fungerar ett kraftnät.
Om hela svenska folket sätter på sina tv-apparater, datorer, paddor samt kokar kaffe samtidigt (Let's dance har ju just börjat, Mello eller Idiot söker idiot...) då måste spänningen ökas och brinner då en huvudsäkring i ett ställverk, när det går för full, måste spänningen sänkas (blixtsnabbt) för att undvika överslag och skador i kraftnätet.
I små kretsar använder man kondensatorer och dioder för att hålla spänningen stabil. Kärnkraftverken med sina generatorer och turbiner utgör här en massa (stora svänghjul) som ser till att spänningen förblir stabil. Här i ligger kanske kärnkraftverkens huvudsyfte, dess stora svängmassa (rotationsenergi) som har rollen att stabilisera kraftnätet.
Detta genom att lagra energin i generatorernas och turbinernas roterande delar. Kärnkraftens generatorer är enorma sett till storlek - kan väga hundratals ton - roterande 25 till 50 varv/sekund som producerar växelström med en sekvens på 50 Hz. Ett kärnkraftverk har dubbelt så stor roterande svängmassa mot ett vattenkraftverk.
Uppskattar att i Sverige utgör kärnkraftverken den dominerande roterande svängmassan i elsystemet - en viktig del med andra ord för stabiliteten i kraftnätet bland annat för: sekvensreglering (stabil nätfrekvens - motverka plötsliga förändringar) kortsiktig svängbuffert som fungerar som en omedelbar energireserv (i obalanser mellan elproduktion och förbrukning) samt en inneboende tröghet (systemtröghet) som är nödvändig för att hantera störningar i kraftnätet. Det hela fungerar som så att vid ett snabbstopp av ett elverk så hjälper kärnkraftens svängmassa till att förhindra snabba frekvensfall.
Den nedläggning vi nu ser av kärnkraftverk, så innebär det att vi måste hitta andra sätt att hantera svängmassan och i länder som Tyskland och Italien har man hitta andra billigare och effektivare sätt.
Tänk om det är vad kärnkraftverk är till för - de producerar ingen egen el utan får överskottsel som produceras av vattenkraften, som man använder man till att skapa vätgas som i sin tur driver turbinerna och då passar saltvatten mycket bättre. Ja, det är en kontroversiell idé, spekulation - att kärnkraft inte existerar och då faller också kärnvapenhotet, som kanske bara finns för att skrämma folk med?
Man lägger alltid kärnkraften vid tätbefolkade områden nära vatten - saltvatten. Man förlägger aldrig ett kärnkraftverk vid sjöar (sötvatten) som vi har så gott om trots att sötvatten är mycket mer lämpligt som kylning, då sätvatten inte skapar en korrektion vilket saltvatten gör. Man förlägger vattenkraften i folktomma områden i Norrbotten, varför inte gör det samma med kärnkraften (om de nu skulle vara så farliga som man påstår).
På sommarhalvåret, då vi inte gör av med så mycket el, vore det ju bra om man kunde lagra elen som vattenkraften skapar till vintern, när elen behövs som mäst. Då slipper man lagra vatten i stora kraftdammar.
Vätgas kan bland annat skapas genom att köra el genom vatten (elektrolys) som spjälkar vattnet upp i dess beståndsdelar - syregas och vätgas. Detta kallas ofta för "Power-to-Gas"-teknik och är en effektiv metod att lagra överskottsenergi i form av vätgas. Vätgas är ett alldeles fantastiskt drivmedel, som kan användas på flera olika sätt: driva motorer och turbiner och till och med skapa el i en bränslecell utan rörliga delar. Vidare energibalans: elektrolys kan hjälpa till att balansera elnätet genom att använda överskottselen som annars skulle gå till spillo. Svårigheten ligger att lagra vätgas som har hög explosionsrisk samt är en brandfarlig gas (det är väl den enda faran med kärnkraftverken) så högt tryck och tjocka tankar alternativt låg temperatur är melodin.
Saltvatten är mer lämplig vid skapande av vätgas. Så varför behövs då uran till kärnkraftverk om inte kärnkraften finns? Jo, uran effektiviserar elektrolysen och där med framställningen av vätgas. Vissa uranföreningar, som uranoxider till exempel UO2 har visat potential som katalysatorer för syreutvecklingsreaktionen (OER) vid anoden i elektrolysceller. Uranbaserade material kan ha unika elektroniska egenskaper som underlättar laddningsöverföring och minskar energiförlusterna.
Och vad har jag för stöd i det här då? Jo, flera länder och företag utforskar kombinationen av så kallad kärnkraft för vätgasproduktion. Här är några exempel: högtemperaturreaktorer (HTR): dessa reaktorer kan leverera både el och processvärme, vilket gör dem perfekta för hög temperaturelektrolys - termokemisk splittring av vatten. Denna process använder värme (istället för el) för att dela vatten i vätgas och syrgas. Kärnkraftverk, särskilt högtemperaturreaktorer, är idealiska för detta eftersom de kan leverera den höga temperaturen som krävs (över 500 grader). Vidare har Japan och Kina utvecklat HTR-teknik för att producera vätgas.
Då faller också bitarna på plats varför staten subventionerar solceller i sådan massiv skala men man subventioner däremot inte off Grid, utan enbart de som ger överskottsel, ut på elnätet, och mycket av den solproducerade elen lagras också i batterier och då kan tänkas att solcellsbatterier ersätta svängmassan - privatpersoner för då stå för kostnaden för förlorad svängmassa som nedlagda kärnkraften stod för.
Hej! Kul funderingar, du tänker verkligen på utsidan av boxen 😄
Vattenkraft är grymt, absolut, och visst är det solens jobb att lyfta vattnet. Men “gratis” och “evigt”? Nja, dammar kostar att bygga och miljön tar lite stryk. Plus att vädret kan ställa till det.
Din grej om att kärnkraftverk bara skulle göra vätgas och inte el – det håller inte riktigt. De pumpar ju ut el direkt från kärnklyvning, Vätgas är en cool idé, problemet är att vätgas är svår att lagra en längre tid. Tro det eller ej, men gasen sipprar ut oavsett behållare.
Kraftnätet som en stor elkrets? Det här gillar jag Spot on! Och kärnkraftens tunga generatorer hjälper till att hålla allt stabilt, som ett svänghjul. Men det är för att de gör el, inte för att de är nån vätgasmaskin. När kärnkraft läggs ner, som i Tyskland, får man lösa stabiliteten med batterier och sånt, men det vet vi ju alla att det är inte alltid smidigare.
Att kärnkraftverk står vid saltvatten beror på kylning, inte vätgas. Saltvatten funkar för att det finns massor av det vid kusten. Och uran i elektrolys? Kanske i framtiden, men inte nu.
Vätgas för att spara el till vintern är en toppentanke! Det funkar, men vätgas är lite knepigt att lagra – det kan smälla! Solceller och batterier är nice, men de ersätter inte riktigt kärnkraftens stabilitet, även om de hjälper till.
Härligt att du spånar så här. Tänk om våra politiker kunde göra det samma innan katastrofala beslut tas!
Ps, lite kortare inlägg skulle dock inte skada, då tror jag det kommer fler svar
Vattenkraft är grymt, absolut, och visst är det solens jobb att lyfta vattnet. Men “gratis” och “evigt”? Nja, dammar kostar att bygga och miljön tar lite stryk. Plus att vädret kan ställa till det.
Din grej om att kärnkraftverk bara skulle göra vätgas och inte el – det håller inte riktigt. De pumpar ju ut el direkt från kärnklyvning, Vätgas är en cool idé, problemet är att vätgas är svår att lagra en längre tid. Tro det eller ej, men gasen sipprar ut oavsett behållare.
Kraftnätet som en stor elkrets? Det här gillar jag Spot on! Och kärnkraftens tunga generatorer hjälper till att hålla allt stabilt, som ett svänghjul. Men det är för att de gör el, inte för att de är nån vätgasmaskin. När kärnkraft läggs ner, som i Tyskland, får man lösa stabiliteten med batterier och sånt, men det vet vi ju alla att det är inte alltid smidigare.
Att kärnkraftverk står vid saltvatten beror på kylning, inte vätgas. Saltvatten funkar för att det finns massor av det vid kusten. Och uran i elektrolys? Kanske i framtiden, men inte nu.
Vätgas för att spara el till vintern är en toppentanke! Det funkar, men vätgas är lite knepigt att lagra – det kan smälla! Solceller och batterier är nice, men de ersätter inte riktigt kärnkraftens stabilitet, även om de hjälper till.
Härligt att du spånar så här. Tänk om våra politiker kunde göra det samma innan katastrofala beslut tas!
Ps, lite kortare inlägg skulle dock inte skada, då tror jag det kommer fler svar
Kärnkraftverken ligger (låg) där dom är eftersom det är nära till förbrukarna, dvs storstäderna vid kusterna.Jerka63 skrev:
Man lägger alltid kärnkraften vid tätbefolkade områden nära vatten - saltvatten. Man förlägger aldrig ett kärnkraftverk vid sjöar (sötvatten) som vi har så gott om trots att sötvatten är mycket mer lämpligt som kylning, då sätvatten inte skapar en korrektion vilket saltvatten gör. Man förlägger vattenkraften i folktomma områden i Norrbotten, varför inte gör det samma med kärnkraften (om de nu skulle vara så farliga som man påstår).
Vattenkraftverken ligger där dom är eftersom det är där det finns stora vattendrag med stora höjdskillnader.
Dan_Johansson skrev:
Ser hellre få kommentarer (som förstår vad dom läser) än hundra som inte berör sakfrågorna, utan enbart stannar vid smakfrågorna.E elmont skrev:
Folk läser väl det som är intressant - att läsa - tänker jag. Hade också för avsikt att undvika kommentera inlägg som inte beror textens innehåll, men för din skull gör jag ett undantag: längden på inlägg du skriver speglar mängden du läser. Själv är jag en bokmal, har inga problem att läsa hundratals sidor för att faktagranska några detaljer för att öka på förståelsen.
Nuförtiden läser väl folk högst en rad eller två, med 10 emiji?
Till och studenter på elituniversitet klarar inte av att läsa en bok en gång en gång, för det har dom aldrig gjort. (https://www.svt.se/kultur/studenternas-daliga-lasformaga-pressar-universiteten-nar-inte-fram). De kan inte ens läsa en sonett på 17 sidor?
Det är därför jag skriver så enkelt så att till och med ett barn kan förstå.
Redigerat:
Vad det gäller mig så är jag av den äldre stammen som plöjde igenom skriven text i stora volymer långt innan datorer och smarttelefoner fans för vanligt folk, så för mig är det inga problem. Problemet skulle ju kunna vara att det är svårt att framföra sitt "budskap" om folk tröttnar innan man plöjt igenom all text.
OCH det var/är ett råd i all välmening och ta det inte som kritik.
OCH det var/är ett råd i all välmening och ta det inte som kritik.
Vätgas har låg energidensitet och är inte speciellt effektivt sätt att lagra energi. Förmodligen därför vi inte ser det i några system.
Men det är är ju den eviga lagringslösningen på sol och vind. Som dock aldrig blir verklighet IRL
Men det är är ju den eviga lagringslösningen på sol och vind. Som dock aldrig blir verklighet IRL
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 25 488 inlägg
Jag förstod
Med lite siffror och referenser så kanske det faller på plats. Jag tänker främst hur man lagrar nödvändiga mängder vätgas. Verkningsgrader är också intressant. Jag finner det osannolikt att du har kommit på något nytt här, men man vet aldrig.
Byggahus börjar likna facebook med korta inlägg. Trådar med tjafs lockar. Ta inte åt dig av kritiken mot långa diskussionsinlägg.
Byggahus börjar likna facebook med korta inlägg. Trådar med tjafs lockar. Ta inte åt dig av kritiken mot långa diskussionsinlägg.
När det gäller vätgas är ett av problemen att vätgasmolekyler är så otroligt små att de kan diffundera, (försvinna), genom själva materialet som behållaren är gjord av. Det är något som mig veterligen diskuterats? Som jag ser det är inte vätgas ett alternativ, verkningsgraden är allt för dålig. Missminner jag mig inte så är den omkring 20%. 100W el blir alltså 20W el efter all konvertering mmBo.Siltberg skrev:
Jag förstodMed lite siffror och referenser så kanske det faller på plats. Jag tänker främst hur man lagrar nödvändiga mängder vätgas. Verkningsgrader är också intressant. Jag finner det osannolikt att du har kommit på något nytt här, men man vet aldrig.
Byggahus börjar likna facebook med korta inlägg. Trådar med tjafs lockar. Ta inte åt dig av kritiken mot långa diskussionsinlägg.
Tack ni som var vänliga och kom med frågor och kommentarer:
referenser:
Vattenkraft har extremt låga marginalkostnader och hög energieffektivitet ( ca 90% verkningsgrad)
https://www.iea.org/reports/hydropower-special-market-report
Roterande turbiner i kärnkraftverk bidrar till systemtröghet (inertia), vilket är avgörande för frekvensreglering.
https://www.renewableenergyworld.com/solar/grid-inertia-why-it-matters-in-a-renewable-world/
Vätgasproduktion vid kärnkraft
https://www.energy.gov/eere/fuelcells/h2scale
Uranoxider (t.ex. UO₂) har undersökts som OER-katalysatorer.
https://www.nature.com/articles/s43246-025-00795-2
Batterier har ingen fysisk tröghet – men kan simulera det via "syntetisk inertia".
https://www2.nrel.gov/grid/grid-forming-inverter-controls
referenser:
Vattenkraft har extremt låga marginalkostnader och hög energieffektivitet ( ca 90% verkningsgrad)
https://www.iea.org/reports/hydropower-special-market-report
Roterande turbiner i kärnkraftverk bidrar till systemtröghet (inertia), vilket är avgörande för frekvensreglering.
https://www.renewableenergyworld.com/solar/grid-inertia-why-it-matters-in-a-renewable-world/
Vätgasproduktion vid kärnkraft
https://www.energy.gov/eere/fuelcells/h2scale
Uranoxider (t.ex. UO₂) har undersökts som OER-katalysatorer.
https://www.nature.com/articles/s43246-025-00795-2
Batterier har ingen fysisk tröghet – men kan simulera det via "syntetisk inertia".
https://www2.nrel.gov/grid/grid-forming-inverter-controls
Tack själv, jag hittade hit tack vare ditt inlägg. Tackar och bockar för de intressanta länkar, ska kolla någon av dem redan i kväll.Jerka63 skrev:
Tack ni som var vänliga och kom med frågor och kommentarer:
referenser:
Vattenkraft har extremt låga marginalkostnader och hög energieffektivitet ( ca 90% verkningsgrad)
[länk]
Roterande turbiner i kärnkraftverk bidrar till systemtröghet (inertia), vilket är avgörande för frekvensreglering.
[länk]
Vätgasproduktion vid kärnkraft
[länk]
Uranoxider (t.ex. UO₂) har undersökts som OER-katalysatorer.
[länk]
Batterier har ingen fysisk tröghet – men kan simulera det via "syntetisk inertia".
[länk]
Tack!Bo.Siltberg skrev:
Jag förstodMed lite siffror och referenser så kanske det faller på plats. Jag tänker främst hur man lagrar nödvändiga mängder vätgas. Verkningsgrader är också intressant. Jag finner det osannolikt att du har kommit på något nytt här, men man vet aldrig.
Byggahus börjar likna facebook med korta inlägg. Trådar med tjafs lockar. Ta inte åt dig av kritiken mot långa diskussionsinlägg.
Den går tyvärr heller inte att få ner i vätskefas vilket betyder enorma volymer som skall lagras till usel verkningsgrad.El-Mats skrev:När det gäller vätgas är ett av problemen att vätgasmolekyler är så otroligt små att de kan diffundera, (försvinna), genom själva materialet som behållaren är gjord av. Det är något som mig veterligen diskuterats? Som jag ser det är inte vätgas ett alternativ, verkningsgraden är allt för dålig. Missminner jag mig inte så är den omkring 20%. 100W el blir alltså 20W el efter all konvertering mm![]()
Vattenkraft är en skänk från ovan men även den är väderberoende och maximalt utbyggd.
Ett säkert sätt att få el alla dar i veckan är då konventionell kärnkraft. Om några decennier har vi troligen fusionskraft eller nått annat spännande så ren kärnkraft har nog en parentes i historien, Om än en nödvändig en med liten miljöpåverkan.