Snedsträvor eller inte?

1k läst  27 svar

  1. V
    Medlem · Nivå 19
    Kan ta min snickarbod som är under uppförande! 4 meter högt, rätt vindutsatt (västkusten). 8 graders snedtak.
    45x95 stomme med 45x45 liggande utanpå. 10mm skruvad utegips, spikläkt och stående 120x22 lockpanel.
    Insidan blir det liggande 160x26mm furugolv på alla väggar.

    Räcker utegipsen som vindavstyvning? Känns ruggigt stabilt i dagsläget (ingen beklädnad på insidan men i övrigt så gott som färdigt) men utegipsen känns lite tveksam över tid med tanke på fukt?
     
  2. prototypen
    Medlem · Nivå 20
    Utegips är ju tänkt ute med fukt......

    Protte
     
  3. V
    Medlem · Nivå 19
    Alla tankar är inte bra tankar. :) Nej men skämt åsido så står det faktiskt att de inte skall utsättas långvarigt för mer än 85% luftfuktighet. Här på västkusten kan det ibland gå flera veckor när vi aldrig kommer under 97% luftfuktighet.
     
  4. Janus82
    Medlem · Nivå 9
    Alltså. Det var väl typ på 70-talet som spånskivor började komma i byggbranschen. Innan dess använde man bara råspont eller i vissa fall treetex. Argumentet att man måste ha snedsträvor när man inte använder skivmaterial betyder ju att vartenda hus byggt före 1970 borde ha blåst omkull vid första bästa vindby. Sist jag kollade så står det väldigt många hus i Sverige som är byggda före 1970 och därmed klarar sig bra utan vare sig snedsträvor eller skivmaterial.

    Vid uppbyggnadsfasen är det ju självklart att man kan behöva spika fast en bräda på tvären så att allting håller sig rakt och snyggt men när allt är på plats behövs det inte.
     
  5. V
    Medlem · Nivå 19
    Förlåt men jag förstår inte ditt resonemang? Om det inte finns skivmaterial så kan man inte snedsträva? Snedsträva går ju trots allt utmärkt med just en snedsträva.
     
  6. Janus82
    Medlem · Nivå 9
    Jag menar bara att snedsträvor inte behövs. Ett hus blir stadigt nog när man har råspont på insidan och panel på utsidan. Någon sa tidigare i tråden att om man inte har snedsträvor så måste man ha skivmaterial för att uppnå samma effekt. Det var därför som jag gick loss på att vare sig skivor eller snedsträvor är nödvändiga.
     
  7. V
    Medlem · Nivå 19
    Jag är ganska säker på att du har fel. @justusandersson förklarade ju tidigare på ett utomordentligt sätt att det behövs och varför det fungerade förr med timrade hus.

    Så vitt jag vet byggde man med stående eller liggande timmer istället för regelstommar innan man använde skivmaterial. Det var först när skivmaterialen började komma som man övergick till regelstommar.
     
  8. J
    Medlem · Nivå 19
    Regelstommar började användas allmänt för småhus kring 1950 i Sverige. Jag tror det var den då nyinrättade Bostadsstyrelsen som styrde in byggandet på det spåret genom förmedlingen av förmånliga statliga lån. Mina föräldrars hus som jag var med om att bygga 1955 (om man kan räkna pantandet av pilsnerflaskor mm dit) hade på regelstommens insida glespanel och gipsskivor (16 mm). Inspirationen till regelstommar kom från USA där man oftast använde plywood som förstyvnad. Att sätta råsponten på diagonalen som @prototypen föreslår går naturligtvis lika bra. I många hus med plankstommar förekom ofta så kallad spräckpanel på diagonalen på plankväggarnas insida som underlag för rörning och puts.
     
  9. U
    Medlem Nivå 3
    Jag har åtminstone sett snedsträvor i äldre hus där jag sett stommen. Så jag tror nog man gjorde så. Dessutom jag har sett en gammal lada utan snedsträvor. Där satte man dit sådana innan någon vågade gå upp på taket när det skulle bytas.
     
  10. H
    Medlem · Nivå 16
    Det finns många småhus med regelstomme (spirverk som vi kallar det) från 30-talet och rentav från 20-talet. Både i Sverige och i Finland.
    I allmänhet brukar det antingen finnas snedsträvor av bräder som är infällda i plan med utsidan på spantret (reglarna) eller oftare är hela utsidan snedbrädad med ett lager bräder kant i kant i 45 graders vinkel på utsidan bakom brädslåningen. Tanken är att snedbrädningen dels styvar upp stommen och dels håller spånfyllningen på plats så den inte rinner ut när man byter brädslåning. Brädslåningen (fasadpanel på sörländska) är ju ett offerskikt som skall bytas allt emellanåt och man vill ju inte att allt spånet skall rinna ut för den skull.

    Paralellt med det här var det många som fortfarande timrade på traditionellt vis eller byggde med stående timmer.
    Ännu då farfar byggde nystugan som blev färdig omkring 1962 så timrade han alla väggar upp till väggbandet på traditionellt vis av 5 tums blockat timmer med laxknut. Utanpå ser det ut som vilket vanligt 60-tals småhus som helst men i vindstrappan och i källartrappan ser man att bakom skivor och brädslåning finns en extremt välgjord timra.
    Det här var sannolikt ett av de sista boningshusen som timrades i Österbotten...... men ännu i början på 50-talet var det många som timrade.
     
    Redigerat 6 dec 20:13
  11. Janus82
    Medlem · Nivå 9
    Jag kan ta mitt eget hus som exempel för där har jag varit inne och rotat i nästan varenda millimeter. Det är byggt 1962 och ytterväggarna består av regelverk 45x80 (ett något udda mått idag). Reglarna är satta på cc 120 med en liggande regel i överkant på ca 45x195 (jag minn inte det exakta måttet i huvudet). På insidan finns 17 mm stående råspont och på utsidan finns stående panel. Det finns inga bärande innerväggar och den längsta spännvidden för takstolarna är 7 meter.

    Ett annat exempel är mina föräldrars hus som min far byggde 1966. Det består av regelverk på mer klassiska cc 60 och även det gjort av reglar på 45x80. På insidan sitter treetex-skivor och på utsidan stående panel. Alla som har jobbat med treetex kan nog hålla med om att det inte på långa vägar ger samma styrka som modernare skivmaterial som plywood eller ens spånskivor men visst en visst förstyvning diagonalt ger de kanske.

    Ytterligare ett exempel är min ena brors hus. det är byggt på mitten av 50-talet av ett klassiskt regelverk (jag vet ej dimensionerna). På insidan sitter råspont och på utsidan sitter stående panel.

    En ensam vägg är vek utan snedsträvor men när man sätter ihop fyra stycken så binder de genast ihop varandra och blir vridstyva. Får man dessutom på panel och eventuell råspont så blir det tvärstumt.
     
  12. J
    Medlem · Nivå 19
    Jag vet att man kan bygga ganska stabila konstruktioner utan skivmaterial eller snedsträvor, men det kan aldrig blir 100%-igt. Skillnaden kommer att märkas framför allt på vindutsatta platser. Bifogade diagram visar sambandet mellan olika utförande av regelväggar och deformation vid olika vindstyrkor. Av diagrammet framgår att även en träfiberskiva på insidan har stor effekt. Diagrammet är hämtat ur handboken "Bygg" Band IV del 6.
    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Diagram.jpg
     
  13. S
    Medlem Nivå 1
    Det här med vindlaster och förstyvningar är väl enkel fysik?
    Trianglar är ofantligt mycket vridstyvare än rektanglar.
    Så vill man uppnå en viss tillåten deformation vid specifik vindlast så får man ha betydligt grövre dimensioner utan diagonal förstyving (snedsträva eller skivmaterial) än med.
    I praktiken en rent ekonomisk fråga. Eller?
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: